Efter en långdragen eldsvåda för två veckor sedan, som allvarligt skadade ett höghus i centrala Shanghai och dödade dussintals människor höll 200 000 Shanghaiinvånare en minnesceremoni för offren, som samtidigt var en manifestation för deras avsky för den korruption och inkompetens som ledde till att så många dog.

Vittnen, sörjande och bloggare misstänker att systematiska brott mot brandsäkerheten bidrog till att så många som 58 personer dog. Den stora sorgeceremonin vid platsen ägde rum den 21 november, sju dagar efter branden och den dag då de avlidnas andar återvänder hem, enligt kinesisk traditionell tro.

Brandkatastrofen den 15 november som förstörde den 28 våningar höga byggnaden, som beboddes mestadels av pensionerade läkare och deras familjer, började runt klockan ett på natten, då svetsgnistor satte eld på det nylonnät som täckte byggnadsställningen av bambu, enligt statlig media. Omkring 70 personer skadades i branden förutom de 58 döda och många saknas ännu, enligt rapporter.

Den gängse bilden av Shanghaibor som grupp är att de är självcentrerade och politiskt ointresserade och detta var första gången på senare tid som en så stor folkmassa samlades för att sörja främlingar. Det var inte bara sympati för offren som motiverade de som kom, utan även krav på sanning och rättvisa.

Myndigheterna satte igång och avslutade en undersökning med ovanlig snabbhet. Inom 24 timmar från det att branden ägt rum hade ett undersökningsteam från Peking gripit åtta svetsare som saknade licens, vilka var skuld till olyckan enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua.

Denna nyhet upprörde hela staden. Bloggare har skrivit att svetsarna bara används som syndabockar. ”Nyheten om gripandena har bara gjort oss upprörda,” stod det i en blogg av signaturen Taiqil som spridits mycket. ”Vi måste fråga oss: Vem anställde svetsarna? Vem är entreprenören? Vem gav dem projektet? Finns det någon övervakning? … I slutänden har svetsarna, som tillhör den klass som är minst privilegierad, blivit syndabockar.”

Bloggaren Rainie Swan på Sina.com citerade systern till ett av offren som talade på den provisoriska begravningen. ”Det uppstår svetsgnistor med eller utan licens … snälla, skyll inte allt på arbetarna.”

Många menar att de verkliga orsakerna till branden och det stora antalet offer är osäkra material, slapp övervakning, illegala underleverantörer och en blockerad nödutgång, vilket alltsammans är resultatet av korruption och felaktig hantering från tjänstemän och ansvariga inom byggindustrin.

Shanghais vice brandchef, Zhu Liping, sade att byggnaden var täckt av brandfarligt material som polyuretan, isoleringsskum, bambuställningar, nylonnät och en exteriörfärg. Skummet släppte ifrån sig det mycket giftiga ämnet vätecyanid när det brann, vilket är dödligt att andas in, sade han till statlig media.

Ställningen byggdes för en exteriörrenovering som Shanghais kommunregering betalade för. Det faktum att renoveringen genomfördes utan att flytta de 156 hushållen i byggnaden var i sig en allvarlig säkerhetsrisk, enligt Zhu.

Den kinesiske advokaten Li Jingli sade till Epoch Times att brandväsendet enligt lag måste godkänna och genomföra säkerhetsinspektioner på alla större byggprojekt. Därför är brandväsendet ansvarigt för att säkerhetsföreskrifterna följs.

– Men brandväsendet är en del av polissystemet så polisen kommer inte ställa dem till svars, sade Li. 

Enligt officiell kinesisk media utfördes renoveringen av Shanghai Jing’an Construction Corporation, som fick arbetet av Jing’andistriktets bygg- och transportkommitté. Det lades ut på entreprenad till Shanghai Jiayi Building and Renovating.

Jiayi, som bildades 1987, har tidigare fällts för brott mot säkerhetsföreskrifter, men trots detta vunnit budgivningar för över 60 byggarbeten för regeringen mellan 2007 och 2010.

Jiayi lade i sin tur ut projektet till flera olika underleverantörer som enligt uppgift var okvalificerade. Dessa hade i sin tur anställt deltidsarbetare för att göra det faktiska jobbet, enligt kinesisk media.

Människorättsadvokaten Zheng Enchong från Shanghai, som är en av de 42 statligt godkända advokater som övervakar upphandlingen av stora och medelstora byggprojekt sade att systematisk korruption har gjort illegala underentreprenörer till något vanligt i den kinesiska fastighetsbranschen.

JIng’an Construction Corp är i själva verket en underavdelning till bygg- och transportkommittén och även den största aktieinnehavaren i Jiayi enligt Zheng.

– Upphandlingen var bara en uppvisning. Varför döms så många ämbetsmän för fastighetsrelaterad korruption? För att alla bud var falska.

Systemet med flera nivåer av underentreprenörer låter alla tre företag göra vinst, vilket resulterar i att de längst ner i kedjan får en låg budget att arbeta med. För att de i sin tur ska kunna göra vinst måste arbetarna använda billigast möjliga material, som brandfarligt isoleringsskum.

Enligt Zheng är alla lådor med brandskyddsutrustning i många byggnader tomma, eftersom det är billigare för utvecklare och fastighetsbolag att muta skyddsinspektörerna än att faktiskt tillhandahålla brandskydd. 

Zheng greps av polis efter sin första intervju med Epoch Times. Hans 26 sidor långa manuskript, ”Reflektioner kring branden i Shanghai” konfiskerades, liksom hans mobiltelefon, dagbok och kalender. Polisen hotade honom och krävde att han inte talade om incidenten igen. Shanghaipolisen grep honom igen den 23 november.

Statliga medier berömmer den lyckade räddningsinsatsen under partiämbetsmännens ledning, men vanliga Shanghaibor har inte dragit sig för att uttrycka sitt missnöje.

Överlevande och familjer i det mottagningscentrum som upprättades kom med bittra anklagelser mot myndigheternas långsamma räddningsinsats. Enligt Apple Daily skrek en gråtande kvinna som överlevt branden:
– Det brann i tjugo minuter och ingen kom! Om räddningsarbetarna kommit i tid hade det inte gått såhär!

Kinas mest populära bloggare och författare Han Han, som tidskriften Time räknat som en av världens 100 mest inflytelserika personer, råkade vara i närheten när branden inträffade. Han publicerade foton och sin egen berättelse om händelsen på sin blogg.

Enligt Han Han var det inte mycket brandbilarna kunde göra när de väl kom till platsen. ”De flesta vattenkanonerna nådde bara sjätte eller sjunde våningen. Från där jag stod kunde man bara se en stege som gjorde att man kunde spruta vatten upp till tjugonde våningen. Helikoptrar misslyckades i sina räddningsförsök och kunde bara flyga omkring,” skrev han i sin blogg.

”Det officiella medier kallade ‘att ha branden under kontroll’ betydde i praktiken att man väntade på att den skulle brinna ut av sig själv. När ett område brunnit ut sade man att det var under kontroll. Inte mycket annat gjordes.”

Enligt Han Han tog det även två timmar efter det att elden brutit ut innan helikoptrar och räddningsstegar kom till platsen. Vid den tiden var röken för tjock för att helikoptrarna skulle kunna rädda någon.

Enligt advokat Zheng Enchong var byggnaden omgärdad av en mur som blockerade de passager som fanns för att brandbilar skulle kunna nå platsen.

– Vattenkanonerna kunde därmed inte nå tillräckligt högt, vilket var det direkta skälet till att räddningsarbetet fördröjdes. Till och med myndigheterna erkände senare detta.

Stalig media har berömt räddningsinsatsen som en ”exemplariskt effektiv och smidig räddningsoperation” som ”minimerade förluster”. Nätanvändare var snabba med att kritisera dylika uttalanden. ”Mer än 90 procent av rummen i byggnaden brändes, och de kallar detta en minimumnivå av förluster?” skrev en anonym hyresgäst i huset. ”Hur definierar de då en icke minimumnivå? Om allt brinner ner?”

Frustrerade över bristen på sanningsenlig rapportering och myndigheternas ovilja att lägga skulden på de verkligt ansvariga har Shanghaiborna valt att uttrycka sig genom att offentligt sörja de döda. Sina-bloggaren John Yao skrev: ”Hjälp oss att täcka Shanghai med blommor. Jag kommer gå dit med mina. Vi borde alla gå dit. Låt de ansvariga veta att vi har kärlek i våra hjärtan, även fast de inte har det.”

Trots att området som avsatts för sorgeceremonin stod under kraftig polisbevakning utsattes regimen för öppen kritik av de sörjande, enligt vittnen.

”Igår röstade 200 000 Shanghaibor med blommor,” skrev Hongkongbloggaren szeyan1220 på Twitter om sorgeceremonin. ”Varje blomma är en ‘nej’-röst mot Shanghais myndigheter.”

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/46565/