Forskning i rasbiologi orsakade att många mänskliga kvarlevor från hela världen samlades in. Nu vill Uppsala Universitet göra upp med sitt förflutna på det här området och har letat i sina gömmor.
Många mänskliga kvarlevor har hamnat lite överallt i världen för att man ville bedriva forskning på dem. 1990 införde USA en lag (the Native American Graves Protection and Repatriation Act of 1990). I Sverige fanns det kvarlevor från urfolket på Hawaii i Historiska museets samlingar och de överlämnades till organisationen Hui Malama i november förra året.
Sverige har inte en sådan lag men även Sverige har sitt urfolk, samerna. En inventering kring hur mycket skelettmaterial som finns i statens samlingar har gjorts, faktiskt vid två tillfällen, men samerna själva vet att även andra icke-statliga institutioner också har kvarlevor från deras förfäder.
Sametinget skriver på sin hemsida att: ”De samiska kvarlevorna i statliga samlingar symboliserar själva kärnan av kolonialismen och de övergrepp som begicks mot det samiska folket”
Uppsala Universitet meddelade att de bara hade ett bäcken från en same vid tidigare inventering av samiska kvarlevor. Egyptologen Geoffrey Metz vid Uppsalas Universitetsmuseum Gustavianum blev ansvarig för att än en gång göra en inventering.
57 kranier och 6 skelett hittades och det lär inte vara alltsammans, för arkiven är omfattande och märkningen på mycket av magasinerat material har försvunnet med åren. Men Geoffrey Metz säger till Sveriges Radio att universitetet vill göra upp med sitt förflutna. Han vill dock gärna behålla arkeologiskt material som grävts upp från gravar för att de har ett historiskt värde.
Det sista lär det blir diskussion om, för genom att överlämna de samiska kvarlevorna återupprättar samerna det förflutna som tillhör dem. Det är inte bara en fråga om äganderätt utan om etik och moral.
– Vi som idag representerar urfolken och staterna kan efter en konkret återlämning gå vidare i gemensam sak och motarbeta den rasism och främlingsfientlighet som ligger till grund för att vi har dessa kvarlevor på museer i Sverige, säger Sara Larsson Sametingets dåvarande styrelseordförande när kvarlevorna från urfolket på Hawaii återlämnades.
1922 grundades i Uppsala Statens institut för rasbiologi, som det första i sitt slag i världen.
Många i den tidens samhälle hade smittats av en oro för att människor med sämre egenskaper skulle blandas med det svenska folket så att de på sikt skulle få sämre egenskaper. Bland de studiematerial som då samlades in var samiska kvarlevor.