loadingFörfattaren Barbara Coloroso arbetar med föräldralösa barn i Rwanda. Hon skriver om Isaiah, Clarissa och deras son David i sin bok "Extrem ondska "(originaltitel: Extraordinary Evil). Både Isaiah och Clarissa blev föräldralösa under massmordet i Rwanda. (Bild från Barbara Coloroso)
Författaren Barbara Coloroso arbetar med föräldralösa barn i Rwanda. Hon skriver om Isaiah, Clarissa och deras son David i sin bok "Extrem ondska "(originaltitel: Extraordinary Evil). Både Isaiah och Clarissa blev föräldralösa under massmordet i Rwanda. (Bild från Barbara Coloroso)
Utrikes

Sambandet mellan uppfostran och folkmord

Cindy Chan, Epoch Times Kanada

Författarinnan Barbara Coloroso som skrivit boken Extrem ondska; en kort historia om folkmord, gör en skarp koppling mellan barns uppfostran och folkmord. Hon vill med sina böcker få människor att förstå att ”vad vi gör i våra familjer, skolor och samhällen inte bara har stor påverkan på vad som händer globalt utan även på hur vi uppfattar det som händer globalt.”

Barbara Coloroso har arbetat med barn som blivit föräldralösa efter folkmordet i Rwanda och i två av sina böcker undersöker hon tre av 1900-talets folkmord. Genom att leta fram den gemensamma nämnaren för dessa folkmord för hon en diskussion om hur detta fenomen uppstår och hur samhället ska kunna förebygga dem.

Den starkaste kopplingen gör Coloroso mellan folkmord och barns uppfostran, samt sättet att se på världen och medmänniskorna.

– Steget från mobbning på skolgården till hatbrott och folkmord är inte långt, säger hon.

Hon beskriver folkmord som den mest extrema formen av mobbning och att fenomenet bygger på ett beteendemönster som vi lärt oss redan i barndomen.

– Rötterna ligger i förakt för en annan människa, att se en annan människa som värdelös, underlägsen och inte värd att respektera. Vi behöver dra upp med rötterna allting i våra barns liv som tillåter dem att behandla andra människor med förakt, menar hon.

Enligt Coloroso börjar mobbning oftast verbalt. I sin extrema form ser man hur grupper klassas som mindre värda, hur individer benämns som ”det.” I Rwanda sporrades människor att döda genom att man i hatiska tal kallade tutsierna för ”kackerlackor och ormar som skulle krossas.”

I folkmord finns alltid tre parter: översittaren, den underlägsne och åskådaren. Coloroso anser att folkmord endast kan lösas genom en tredje part, det vill säga åskådaren. Hon anser att det internationella samfundet har fallit i samma fälla när det gäller Darfur som Rwanda, då Roméo Dallaire, dåvarande befälhavare i FN:s fredsbevarande styrka, beordrades att förhålla sig neutral och agera med båda parters samtycke.

– Vi sviker människorna i Darfur när vi försöker närma oss problemet på samma sätt som i Rwanda, det vill säga som ett fredsbevarande uppdrag, säger hon.

Coloroso tror att sättet som människor agerar på i en åskådar-position också är relaterat till barndomen och sättet man uppfostrats. Många exempel har dykt upp under historien då människor förblivit passiva åskådare, men Coloroso belyser även de som vågat stå upp.


Barbara Colorose tillsammans med Jean Paul. Under folkmordet blev Jean Paul vittne till hur hans mor och två systrar höggs till döds. Hans far dödades också då han försökte försvara dem. Han höggs fyra gånger i huvudet med en machetekniv. (Foto från Barbara Coloroso)

Barbara Colorose tillsammans med Jean Paul. Under folkmordet blev Jean Paul vittne till hur hans mor och två systrar höggs till döds. Hans far dödades också då han försökte försvara dem. Han höggs fyra gånger i huvudet med en machetekniv. (Foto från Barbara Coloroso)

Under folkmordet i Armenien sade man till muslimerna att de skulle hängas upp i lyktstolpar och att deras familjer skulle förstöras om de gav de svältande armenierna mat. Ändå fanns där muslimer som vågade stå emot och göra det.

– Jag har talat med människor som stått upp för andra, och de säger ”om inte jag gör det, vem ska då göra det?”

I sin nästa bok ska Coloroso skriva om godhetens kraft och om vad som ger motståndarna och försvararna modet att agera. Personer som inspirerat henne är bland andra den burmesiska demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi och den kinesiske människorättsadvokaten Gao Zhisheng som fortsatt att försvara förföljda grupper i Kina trots risken för sin egen och sin familjs säkerhet.

– Dessa människor är de som sticker hål på vårt samvete och säger ”varför är vi åskådare och låter detta pågå? Varför stödjer vi en regering som tillåter det här?” Det är den här typen av människor som vi måste uppfostra våra barn till, säger Coloroso.

Översatt och bearbetad från version

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFörfattaren Barbara Coloroso arbetar med föräldralösa barn i Rwanda. Hon skriver om Isaiah, Clarissa och deras son David i sin bok "Extrem ondska "(originaltitel: Extraordinary Evil). Både Isaiah och Clarissa blev föräldralösa under massmordet i Rwanda. (Bild från Barbara Coloroso)
Författaren Barbara Coloroso arbetar med föräldralösa barn i Rwanda. Hon skriver om Isaiah, Clarissa och deras son David i sin bok "Extrem ondska "(originaltitel: Extraordinary Evil). Både Isaiah och Clarissa blev föräldralösa under massmordet i Rwanda. (Bild från Barbara Coloroso)
Utrikes

Sambandet mellan uppfostran och folkmord

Cindy Chan, Epoch Times Kanada

Författarinnan Barbara Coloroso som skrivit boken Extrem ondska; en kort historia om folkmord, gör en skarp koppling mellan barns uppfostran och folkmord. Hon vill med sina böcker få människor att förstå att ”vad vi gör i våra familjer, skolor och samhällen inte bara har stor påverkan på vad som händer globalt utan även på hur vi uppfattar det som händer globalt.”

Barbara Coloroso har arbetat med barn som blivit föräldralösa efter folkmordet i Rwanda och i två av sina böcker undersöker hon tre av 1900-talets folkmord. Genom att leta fram den gemensamma nämnaren för dessa folkmord för hon en diskussion om hur detta fenomen uppstår och hur samhället ska kunna förebygga dem.

Den starkaste kopplingen gör Coloroso mellan folkmord och barns uppfostran, samt sättet att se på världen och medmänniskorna.

– Steget från mobbning på skolgården till hatbrott och folkmord är inte långt, säger hon.

Hon beskriver folkmord som den mest extrema formen av mobbning och att fenomenet bygger på ett beteendemönster som vi lärt oss redan i barndomen.

– Rötterna ligger i förakt för en annan människa, att se en annan människa som värdelös, underlägsen och inte värd att respektera. Vi behöver dra upp med rötterna allting i våra barns liv som tillåter dem att behandla andra människor med förakt, menar hon.

Enligt Coloroso börjar mobbning oftast verbalt. I sin extrema form ser man hur grupper klassas som mindre värda, hur individer benämns som ”det.” I Rwanda sporrades människor att döda genom att man i hatiska tal kallade tutsierna för ”kackerlackor och ormar som skulle krossas.”

I folkmord finns alltid tre parter: översittaren, den underlägsne och åskådaren. Coloroso anser att folkmord endast kan lösas genom en tredje part, det vill säga åskådaren. Hon anser att det internationella samfundet har fallit i samma fälla när det gäller Darfur som Rwanda, då Roméo Dallaire, dåvarande befälhavare i FN:s fredsbevarande styrka, beordrades att förhålla sig neutral och agera med båda parters samtycke.

– Vi sviker människorna i Darfur när vi försöker närma oss problemet på samma sätt som i Rwanda, det vill säga som ett fredsbevarande uppdrag, säger hon.

Coloroso tror att sättet som människor agerar på i en åskådar-position också är relaterat till barndomen och sättet man uppfostrats. Många exempel har dykt upp under historien då människor förblivit passiva åskådare, men Coloroso belyser även de som vågat stå upp.


Barbara Colorose tillsammans med Jean Paul. Under folkmordet blev Jean Paul vittne till hur hans mor och två systrar höggs till döds. Hans far dödades också då han försökte försvara dem. Han höggs fyra gånger i huvudet med en machetekniv. (Foto från Barbara Coloroso)

Barbara Colorose tillsammans med Jean Paul. Under folkmordet blev Jean Paul vittne till hur hans mor och två systrar höggs till döds. Hans far dödades också då han försökte försvara dem. Han höggs fyra gånger i huvudet med en machetekniv. (Foto från Barbara Coloroso)

Under folkmordet i Armenien sade man till muslimerna att de skulle hängas upp i lyktstolpar och att deras familjer skulle förstöras om de gav de svältande armenierna mat. Ändå fanns där muslimer som vågade stå emot och göra det.

– Jag har talat med människor som stått upp för andra, och de säger ”om inte jag gör det, vem ska då göra det?”

I sin nästa bok ska Coloroso skriva om godhetens kraft och om vad som ger motståndarna och försvararna modet att agera. Personer som inspirerat henne är bland andra den burmesiska demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi och den kinesiske människorättsadvokaten Gao Zhisheng som fortsatt att försvara förföljda grupper i Kina trots risken för sin egen och sin familjs säkerhet.

– Dessa människor är de som sticker hål på vårt samvete och säger ”varför är vi åskådare och låter detta pågå? Varför stödjer vi en regering som tillåter det här?” Det är den här typen av människor som vi måste uppfostra våra barn till, säger Coloroso.

Översatt och bearbetad från version

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024