Regeringen presenterade propositionen Läsa för livet på Bokmässan. Den bekräftar att ungas läskunnighet, läsförståelse och läsförmågan har gått ned – ämnen som behandlades vid åtskilliga tillfällen på mässan. Men främst saknar de unga läslust.
– Det är inte bara kris i läskunnighet, eftersom du måste kunna ta till dig samhällsinformation, utan det är också en bildningens och finlitteraturens kris, menade Johanna Koljonen, litteraturvetare, författare och journalist.
Den digitala världen som vi lever i innehåller det mesta och många timmar tillbringas med att surfa eller spela dataspel, vilket kan vara en anledning till att läskunnigheten minskat. Det är bara och peka på dataskärmen så finns det vi söker där.
– Vi är lite nykära i den nya teknologin, sade Koljonen.
I litteraturpropositionen står att en fjärdedel av alla 15-åriga pojkar har svag läsförmåga vilket påverkar abstrakt tänkande och det drabbar till exempel kunskaperna i matematik och naturvetenskap.
– Det finns ett stort socialt tryck att spela dataspel annars blir man utanför gruppen nästa skoldag, sade Jonathan Lindström, arkeolog, amatörastronom och författare.
Erica Lövgren, lärare i Piteå som arbetar med ”skriva sig till läsning”, tror att hon fått två av sina äldsta barn att känna att läsningen inte är något för dem.
– De hade läst för sina kompisar på dagis. De började ettan och fick börja om med bokstäver och skriva med penna, det blev konstigt, enstavigt. Så de som varit kungar på dagis upplevde att händerna inte löd. De gick ut och spelade fotboll i stället, berättade hon.
Senare, när barnen börjar läsa en bok på egen hand i skolan, säger läraren att nu får du inte läsa mer utan först ska du svara på några frågor, det förstör läslusten menade Magnus Persson professor i litteraturvetenskap.
Tänk själv, sade han, om du störs i din läsning för att någon kräver att du ska besvara några frågor innan du får läsa vidare.
– Läsningen fragmenteras i skolan, sade han.
Rådet blev att läsa för barnen innan de själva kan göra det. Men stanna hos barnen när de själva börjar läsa, för det är nu de behöver hjälp annars ger de lätt upp.
– Vi vuxna måste ställa upp och vara där, sade Arild Midthun, serietecknare som berättade att sonen, 10 år, inte har tålamod nog att läsa ensam men han kan läsa en bok tillsammans med sin pappa.
Det spelar ingen roll vad barn läser utan huvudsaken är att de börjar läsa. Lena Andersson författare berättade att hon först läste serietidningar, för de hade intressanta historier, avskalade med precision.
– Det var sådan lycka att läsa, varje ruta.
Det blev ett outplånligt kitt mellan henne och hennes bror att läsa samma serietidningar.
– Vi minns rutan där något visst hände, sade hon.
I propositionen Läsa för livet föreslås att 300 miljoner avsätts för att kompetensutveckla lärare. Vad som händer med pengarna avgör naturligtvis om läskunnigheten och läslusten förbättras.
– Om man köper in boklådor och ställer in i biblioteken, så händer inget mer, utan vi måste bli duktigare på att skapa en mötesplats, där det jobbas med läsningen, sade Erica Lövgren.
För tio år sedan läste 70 procent av småbarnsföräldrarna för sina barn varje dag, idag läser 35 procent av föräldrarna varje dag, så föräldrarna har en viktig roll i sitt barns läsutveckling. Erica Lövgren som arbetar med ”skriva sig till läsning” sade att vi som läser vet vad läsningen kan ge oss så låt oss ge den förmågan till barnen.
– Vi läser inte 20 minuter om dagen för att vi är tvungna utan för att vi inte kan låta bli, sade hon.
