loadingRepublikanernas presidentkandidat Donald Trump talar i Warren i Michigan. Vid i princip varje kampanjmöte återupprepar han sitt löfte om att bygga en gränsmur mot Mexiko. (Foto: Carlos Osorio /AP/TT)
Republikanernas presidentkandidat Donald Trump talar i Warren i Michigan. Vid i princip varje kampanjmöte återupprepar han sitt löfte om att bygga en gränsmur mot Mexiko. (Foto: Carlos Osorio /AP/TT)
Utrikes

Så tänker Donald Trump fixa muren

Epoch Times

Gång på gång upprepar Donald Trump sitt paradlöfte: en gränsmur ska byggas mot Mexiko och grannlandet ska betala notan.

Hur den republikanske presidentkandidaten tänker förverkliga löftet är oklart – både moraliskt och lagligt, anser statsvetare.

En bit in på hemsidan, några klick bakom färgstarka filmer och kärnfulla slogans finns den: Donald Trumps plan för hur han ska infria sitt kanske främsta vallöfte: en mur mot Mexiko.

Nyckeln är undantagslagarna i Patriot Act, som antogs efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Trump planerar ett tillägg till sektion 326, som handlar om att finansiella institutioner ska begära id-handlingar av kunder innan ett konto öppnas eller en transaktion genomförs, så att den även innefattar bolag som sysslar med penningtransaktioner som exempelvis Western Union.

Lätt beslut?

Enligt Trumpkampanjen skickas årligen motsvarande över 200 miljarder kronor från papperslösa migranter i USA till Mexiko, något som beskrivs som ”social välfärd” till fattiga familjer. I ljuset av att Trump hotar att stoppa det pengaflödet borde det vara ett ”lätt beslut” för den mexikanska staten att göra en engångsbetalning på 5-10 miljarder dollar för muren, resonerar hans kampanj.

Republikanen Donald Trumps vallöfte om en mur mot Mexiko har inte fallit i god jord i grannlandet. Här fotas en inte helt smickrande Trumpdocka i den mexikanska staden Ciudad Juarez. (Foto: Christian Torres /AP/TT)

Republikanen Donald Trumps vallöfte om en mur mot Mexiko har inte fallit i god jord i grannlandet. Här fotas en inte helt smickrande Trumpdocka i den mexikanska staden Ciudad Juarez. (Foto: Christian Torres /AP/TT)

I Trumps plan heter det att lagförslaget ska läggas fram på ”dag 1”. På dag 2 spås Mexiko protestera och på dag 3 ska Trumpregeringen säga att man kan tänka sig att stoppa regleringen – om Mexiko bidrar med pengar till gränsmuren.

– En sorts utpressning. Den kommer säkert att väcka starka reaktioner, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, om förslaget.

– Sannolikt får Trump utfärda en sådan reglering utan att ta det genom kongressen, eftersom det handlar om undantagslagar. Men den blir säkert utmanad i Högsta domstolen så det är mycket svårt att bedöma hur realistisk planen är.

Trump planerar även att förändra tullreglerna samt höja avgifterna för visum för mexikaner för att finansiera murbygget.

Lär suga syre

Blanck dömer ut förslaget som moraliskt tveksamt. Men Richard Himelfarb, statsvetare vid Hofstra University i New York, säger att han inte tycker att det är stötande i sig att en amerikansk president vill skydda landets gränser.

– Trumps budskap till omvärlden är ”bråka inte med oss, jag är tuff”, säger han.

Men han är tveksam till finansieringsplanen. Liksom Blanck spår han att den kommer att överklagas, och att det bli en uppmärksammad fråga som får ringar på vattnet.

– Allt från själva finansregleringen till mänskliga rättigheter kommer att diskuteras, vilket lär suga syret ur de andra reformerna som Trump vill göra. De politiska kostnaderna är enorma.

Skyller på Mexiko

När Donald Trump offentliggjorde sin presidentkandidatur förra sommaren beskrev han mexikaner som ”knarksmugglare, brottslingar och våldtäktsmän”. Han har även skyllt det utbredda narkotikamissbruket i nordöstra USA på Mexiko.

I augusti besökte Trump överraskande Mexico City för ett möte med president Enrique Peña Nieto. Efteråt sade hans kampanj att inga förhandlingar hållits och att räkningen för en eventuell mur inte diskuterats. Men Peña Nieto sade att han klargjort att Mexiko inte tänker betala för någon gränsmur.

(TT)

Patriot Act och Freedom Act
Patriot Act antogs av USA:s kongress 2001 efter 11 september-attentaten. Den bestod av 16 undantagslagar med syfte att föregripa terrordåd.
Lagarna upphävde ordinarie medborgerliga rättigheter genom att tillåta ökad övervakning av individer. Polisen fick möjlighet att hålla personer misstänkta för terrorplaner fängslade i sju dygn utan formella anklagelser. Polisen fick också rätt att kartlägga individers datortrafik, telefonsamtal, bibliotekslån och patientjournaler utan domstolstillstånd.
Patriot Act har genom åren kritiserats hårt av USA:s människorättsorganisationer, som menar att medborgarnas rättigheter hotas.
2011 förlängdes stora delar av antiterrorlagen i ytterligare fyra år och i fjol förlängdes den igen, till 2019. Men i fjol, i spåren av NSA-skandalen, slog också en amerikansk domstol fast att myndigheters masslagring av telefondata inte är tillåtet enligt Patriot Act. Den delen av lagen ersattes därför med Freedom Act, där det heter att sådana data ska lagras av telebolag och endast lämnas ut efter domstolsbeslut.
Källa: TT, USA:s kongress och Npr.org

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingRepublikanernas presidentkandidat Donald Trump talar i Warren i Michigan. Vid i princip varje kampanjmöte återupprepar han sitt löfte om att bygga en gränsmur mot Mexiko. (Foto: Carlos Osorio /AP/TT)
Republikanernas presidentkandidat Donald Trump talar i Warren i Michigan. Vid i princip varje kampanjmöte återupprepar han sitt löfte om att bygga en gränsmur mot Mexiko. (Foto: Carlos Osorio /AP/TT)
Utrikes

Så tänker Donald Trump fixa muren

Epoch Times

Gång på gång upprepar Donald Trump sitt paradlöfte: en gränsmur ska byggas mot Mexiko och grannlandet ska betala notan.

Hur den republikanske presidentkandidaten tänker förverkliga löftet är oklart – både moraliskt och lagligt, anser statsvetare.

En bit in på hemsidan, några klick bakom färgstarka filmer och kärnfulla slogans finns den: Donald Trumps plan för hur han ska infria sitt kanske främsta vallöfte: en mur mot Mexiko.

Nyckeln är undantagslagarna i Patriot Act, som antogs efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Trump planerar ett tillägg till sektion 326, som handlar om att finansiella institutioner ska begära id-handlingar av kunder innan ett konto öppnas eller en transaktion genomförs, så att den även innefattar bolag som sysslar med penningtransaktioner som exempelvis Western Union.

Lätt beslut?

Enligt Trumpkampanjen skickas årligen motsvarande över 200 miljarder kronor från papperslösa migranter i USA till Mexiko, något som beskrivs som ”social välfärd” till fattiga familjer. I ljuset av att Trump hotar att stoppa det pengaflödet borde det vara ett ”lätt beslut” för den mexikanska staten att göra en engångsbetalning på 5-10 miljarder dollar för muren, resonerar hans kampanj.

Republikanen Donald Trumps vallöfte om en mur mot Mexiko har inte fallit i god jord i grannlandet. Här fotas en inte helt smickrande Trumpdocka i den mexikanska staden Ciudad Juarez. (Foto: Christian Torres /AP/TT)

Republikanen Donald Trumps vallöfte om en mur mot Mexiko har inte fallit i god jord i grannlandet. Här fotas en inte helt smickrande Trumpdocka i den mexikanska staden Ciudad Juarez. (Foto: Christian Torres /AP/TT)

I Trumps plan heter det att lagförslaget ska läggas fram på ”dag 1”. På dag 2 spås Mexiko protestera och på dag 3 ska Trumpregeringen säga att man kan tänka sig att stoppa regleringen – om Mexiko bidrar med pengar till gränsmuren.

– En sorts utpressning. Den kommer säkert att väcka starka reaktioner, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, om förslaget.

– Sannolikt får Trump utfärda en sådan reglering utan att ta det genom kongressen, eftersom det handlar om undantagslagar. Men den blir säkert utmanad i Högsta domstolen så det är mycket svårt att bedöma hur realistisk planen är.

Trump planerar även att förändra tullreglerna samt höja avgifterna för visum för mexikaner för att finansiera murbygget.

Lär suga syre

Blanck dömer ut förslaget som moraliskt tveksamt. Men Richard Himelfarb, statsvetare vid Hofstra University i New York, säger att han inte tycker att det är stötande i sig att en amerikansk president vill skydda landets gränser.

– Trumps budskap till omvärlden är ”bråka inte med oss, jag är tuff”, säger han.

Men han är tveksam till finansieringsplanen. Liksom Blanck spår han att den kommer att överklagas, och att det bli en uppmärksammad fråga som får ringar på vattnet.

– Allt från själva finansregleringen till mänskliga rättigheter kommer att diskuteras, vilket lär suga syret ur de andra reformerna som Trump vill göra. De politiska kostnaderna är enorma.

Skyller på Mexiko

När Donald Trump offentliggjorde sin presidentkandidatur förra sommaren beskrev han mexikaner som ”knarksmugglare, brottslingar och våldtäktsmän”. Han har även skyllt det utbredda narkotikamissbruket i nordöstra USA på Mexiko.

I augusti besökte Trump överraskande Mexico City för ett möte med president Enrique Peña Nieto. Efteråt sade hans kampanj att inga förhandlingar hållits och att räkningen för en eventuell mur inte diskuterats. Men Peña Nieto sade att han klargjort att Mexiko inte tänker betala för någon gränsmur.

(TT)

Patriot Act och Freedom Act
Patriot Act antogs av USA:s kongress 2001 efter 11 september-attentaten. Den bestod av 16 undantagslagar med syfte att föregripa terrordåd.
Lagarna upphävde ordinarie medborgerliga rättigheter genom att tillåta ökad övervakning av individer. Polisen fick möjlighet att hålla personer misstänkta för terrorplaner fängslade i sju dygn utan formella anklagelser. Polisen fick också rätt att kartlägga individers datortrafik, telefonsamtal, bibliotekslån och patientjournaler utan domstolstillstånd.
Patriot Act har genom åren kritiserats hårt av USA:s människorättsorganisationer, som menar att medborgarnas rättigheter hotas.
2011 förlängdes stora delar av antiterrorlagen i ytterligare fyra år och i fjol förlängdes den igen, till 2019. Men i fjol, i spåren av NSA-skandalen, slog också en amerikansk domstol fast att myndigheters masslagring av telefondata inte är tillåtet enligt Patriot Act. Den delen av lagen ersattes därför med Freedom Act, där det heter att sådana data ska lagras av telebolag och endast lämnas ut efter domstolsbeslut.
Källa: TT, USA:s kongress och Npr.org

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024