Med augusti kom värmen till västkusten, och med värmen kommer bakterier. I rötmånaden är det särskilt viktigt att tänka på hur man hanterar livsmedel för att inte drabbas av magåkommor. Akbar Asgari står i sin chark i Kvilles saluhall i Göteborg och skär upp kött. Han tar hand om köttet varsamt.

I Irans huvudstad Teheran, som Akbar Asgari kommer ifrån, är det bra mycket varmare än under den svenska rötmånaden, en stor del av året. För honom är det naturligt att tänka på hur matvarorna påverkas i värmen. Under rötmånaden har han extra koll på kyltemperaturerna, säger han. Den kritiska punkten är när man tar ut köttet från kylen, och man bör undvika långa transporter.

— Äldre människor vet om det här, de har ofta med sig en kylväska när de handlar mat, men den yngre generationen har ofta inte den här kunskapen. I sådana fall kan vi bistå med en ispåse.

Bästa sommarmaten enligt kinesisk medicin

Akbar har drivit charken i Kville sedan 1983. Nu har familjen även tagit över driften för hela den relativt nybyggda saluhallen på Vågmästareplatsen i Göteborg. De har bra ruljans på varorna. De ser till att aldrig lägga fram för mycket varor i diskarna. Kött och andra färska livsmedel ligger aldrig kvar osålda, eftersom restaurangen i byggnaden främst använder saluhallens egna varor.

— Man måste ta hand om det för att hålla det så fräscht som möjligt. Hålla rätt temperatur och se till att det inte blir för varmt. Hygienen är också viktig. Vi jobbar så hela året, men i rötmånaden är det lite känsligare.

Ofta privatpersoner som orsakar smitta

Bakteriella magsmittor ökar i samband med värmeböljor. Eva Lindhusen Lindhé som är biträdande smittskyddsläkare i Västra Götalandsregionen säger att man kan se toppar på magsjuka orsakad av bakterier under de varmaste perioderna.

Än så länge känner man inte till alla smittvägar, men bakterierna finns till exempel i marken, i badsjöar, och de kan smitta via flugor eller annat.

— En sak är säker: vi hanterar maten på ett annat sätt på sommaren. Vi är mycket utomhus och grillar och gör utflykter. Kanske kontamineras grönsakerna av vatten, kanske använder man samma kniv och skärbräda till kött och grönsaker.

Ibland har man kunnat härleda ett antal infektionsfall till en maträtt, och ofta är det amatörer som orsakar smittan. Folk i livsmedelsbranschen och professionella restaurangägare har de nödvändiga kunskaperna för att förhindra smittspridning, men orsakar ändå ibland att smitta sprids, säger Lindhusen Lindhé. Inte så sällan kommer utbrotten i samband med kalas hemma.

Grilla över glöd och undvik skadliga ämnen

Viktigt med handhygien

Det man kan tänka på utöver handhygien och att diska redskapen innan man använder dem till ytterligare livsmedel, är att servera maten direkt när den är färdig. Ska den serveras senare bör man snabbt kyla ned den efter tillagning.

— Har man inte en sval kan man hälla kallt vatten i diskbaljan, ställa ned kastrullen och lägga kylklampar runt. Sedan ställer man in det i kylen. Nedkylningen är ett kritiskt moment, det bör gå snabbt, säger Eva Lindhusen Lindhé.

Drabbas man av bakterierna får man en häftig magsjuka med magont, diarré och feber. Kanske kräks man i början av sjukdomen. Infektionen går oftast över av sig själv inom en vecka.

Det finns flera olika typer av bakterier, virus och toxiner som kan orsaka matspridd magsjukdom, och flera olika sätt att insjukna. Drabbas man av bakterieinfektion kan man få magont, diarré och feber. Kanske kräks man i början av sjukdomen. Infektionen går oftast över av sig själv. Om bakterien producerar ett gift får man en häftig magsjuka med framförallt kräkningar.

Man bör aldrig gå till jobbet med pågående diarré, men när det gäller bakterieinfektion är man oftast smittfri när man är symtomfri, säger Lindhusen Lindhé. I enstaka fall kan man bli långvarig bärare av vissa bakterier. För alla sjukdomar som går under Smittskyddslagen (till exempel salmonella) gäller särskilda regler, som man måste följa. Speciellt viktigt är det om man arbetar med livsmedel.

Livsmedelsverkets rekommendationer:

• Håll maten kall från butiken till hemmet.

• Ha ordentligt kallt i kylskåpet.

• Tvätta händerna innan du lagar eller äter mat.

• Håll varm mat varm och kall mat kall.
• Se till att kylvaror genast kommer in i kylskåpet. Hållbarhetstiden kan förkortas betydligt om maten står framme i rumstemperatur.

• Kontrollera ditt kylskåp, lagom temperatur i kylen är +4-5 grader. Med en termometer kan du se var i kylskåpet det är kallast. Placera de känsligaste livsmedlen där. Känsliga livsmedel är till exempel köttfärs och färsk fisk.

• Ta inte fram mer till måltiden än vad du tror ska gå åt. Livsmedel som tas ut och in i kylskåpet får kortare hållbarhetstid.

• Använd inte samma skärbräda och kniv för rått kött och sallad, eller diska redskapen noga emellan.

• Använd inte samma fat och redskap till den färdiggrillade maten som du använt till rått kött.

• Livsmedel märkta med bäst före-datum kan ätas även efter detta datum om de förvarats vid rätt temperatur. Titta, lukta och smaka på maten; verkar maten okej går den bra att äta!

• Packa matsäcken i kylväska med kylklampar.

• Tvätta händerna efter toalettbesök, efter att du varit i kontakt med djur och innan du ska laga mat.

Kinesiska jordgubbar var hormonbehandlade – och ihåliga

Rötmånaden
Rötmånaden är ett begrepp inom Bondepraktikan för en månadslång period i slutet av juli och början av augusti under vilken många livsmedel håller sig sämre. Rötmånaden inleds oftast någon gång mellan 22-24 juli och pågår till någon gång mellan 22-24 augusti.