Jag har gjort många förändringar i mitt liv och har även lyckats hjälpa andra att göra detsamma. Nyligen lämnade jag konsumentkulturen för att börja leva i en ekoby och startade ett hembaserat webbföretag inom coaching för att försörja min familj.

När jag började skriva den här artikeln blev jag åter påmind om detta ämne. Jag grät vid tangentbordet medan jag skrev. Medan jag jobbade med artikeln tittade jag i några av mina 10 år gamla dagböcker och såg hur jag uttryckt saker jag ville då,  sådant jag fortfarande vill men inte har genomfört. Så innan du börjar läsa min artikel ber jag dig att tänka på några saker.

Var vänlig mot dig själv. Kom ihåg att modet att förändra ofta är bestående. Det innefattar modet att göra misstag och att låta livet ta vägar som du inte förväntat dig. Medan vissa förändringar händer snabbt, tar det flera månader eller år för andra att fullständigt genomföras. Vi behöver fortfarande mod för att gå framåt och bygga våra liv dagen efter förändringen, och dagen efter det också.

Jonna bytte storstaden mot by i Norrland

I den här artikeln kommer jag att ställa frågor och sedan föreslå några svar. Läs frågorna och ta några minuter för att skriva ner dina egna svar innan du läser de jag har skrivit. Dessa insikter kommer från mitt arbete med klienter i min verksamhet som föräldracoach, från mina yoga-elever, från vänner och från mitt eget liv.

Låt oss börja med några frågeställningar som handlar om varför vi inte förändras. När vi vill förändras men inte gör det, vad är det som håller var och en av oss tillbaka? Varför blir vi ofta kvar i det bekanta, men dysfunktionella?

Rädsla hindrar oss

Det jag har upptäckt när jag arbetat med mig själv och andra är att rädsla hindrar oss. Rädsla för att bli generad, rädsla för att misslyckas och rädsla för att lyckas är alla de främsta orsakerna som gör att människor undviker förändring. När man är rädd för att göra ett misstag, för att man inte vill se dålig ut, eller verka dum eller inkompetent, är det väldigt svårt att pröva något nytt. Och var man duktig i skolan har man lärt sig att det är fel att misslyckas eller göra misstag. Förändring kräver att man är villig att göra båda dessa. Men rädsla för att bli generad är svår att komma över.

Oföretagsamhet är en annan mäktig kraft som insisterar på att det är lättare att fortsätta göra det man gjort tidigare än att ändra kurs. Den är lättare att arbeta med om man gör förändringen i små steg.

Den största rädslan kan emellertid vara rädslan för att lyckas. ”Vad händer om jag verkligen lyckas? Vad ska jag göra då?” kanske man frågar sig själv. Man vet inte riktigt vad som finns på andra sidan förändringen. Kanske oroar man sig för att man kommer att ställas inför något hos sig själv som man inte kan hantera och att man kommer att förlora sin självaktning.

Kanske kommer förändringen göra att man vill ge upp något som man inte kan tänka sig att förlora, såsom en person, en känsla eller en övertygelse? Man kan vara rädd för att man inte kommer att kunna stå ut med sitt liv efter förändringen eller att man kommer att misslyckas när man försöker.

Outtalade överenskommelser

Har du masker, låtsas du vara någon du inte är, eller finns det personligheter du lever bakom för att behålla lugnet i din omgivning?

De flesta av oss har det. Vanligtvis har vi överenskommelser, ofta outtalade, om vad vi kommer och inte kommer att göra, vilka vi är och vad vi tror på. Vi har överenskommelser om hur vi kommer stå fast och hur vi kommer fortsätta att möjliggöra varandra. I mer extrema fall kallas detta medberoende, men de flesta av oss gör det åtminstone till en viss del, i viss mån. Vi vet hur vi ska reagera på våra vänner, vår partner, våra kollegor när de sitter kvar i samma vanor och fortsätter berätta samma historier. De kanske driver oss nästan till vansinne, men det är en slags känsla av galenhet där vi är bekväma i vår obekvämhet.

För att kunna förändras måste man ha modet att bryta överenskommelser som inte längre är bra för en. Man måste ha modet att vara annorlunda och göra annorlunda val utan garantier för hur de runt omkring en kommer att reagera. Man kommer inte riktigt att veta vilka förändringar man kommer kunna göra men fortfarande mötas av kärlek, tolerans och godkännande.

På en grundläggande nivå är de flesta av oss rädda för att bli utfrysta, utslängda från gruppen eller att bli övergivna. Människor är sociala varelser som är beroende av varandra för sin överlevnad. Genom hela vår historia har vi behövt varandra för att kunna leva vidare. Att bli utslängd från gruppen kan bokstavligen vara lika med döden. Vi kan tro att vi är trygga men på någon nivå är vi medvetna om att utslängda ofta straffas.

Sanna Ehdin: Bryt negativa tankemönster med boken Nya Sluta kämpa – börja leva

Modet att förändras är ett i högsta grad påtagligt mod. Modet att lämna det kända, trygga och drägliga för det okända och därför mindre trygga är ett mäktigt sorts mod.

Ibland behöver man ha modet att stanna i en situation och behålla riktningen. Att kunna ta sig igenom de tuffa delarna i ett äktenskap. Att vänta tills barnen växer ur en rebellisk fas. Vänta på att den dåliga frisyren ska växa ut. Och ibland behöver man modet att förändra. Modet att be om hjälp och kanske skaffa professionell hjälp. Modet att säga nej. Modet att säga ja.

Mod kräver ärlighet

Vad är det som får en att göra sig av med gamla mönster? Vad ger en person mod att kliva in i det nya och okända?

Modet att förändra är modet att kunna se klart på vad som är. Vad är din verklighet? Vad vill du? Kan du säga vad du vill till dig själv, till en högre makt eller till din dagbok? Kan du säga det till en terapeut, coach eller nära vän? Kan du säga det till din chef, din partner eller till din förälder? Om ditt hjärtas djupaste längtan ofta förblir gömd är det mycket svårare att förverkliga den. Att kunna uttala sitt hjärtas längtan är en mycket befriande nivå av ärlighet.

Att hitta modet att förändras är lättare när människor omkring stödjer dig. Men när man har modet att säga sanningen och leva äkta och rakryggat bryter man sannolikt överenskommelser man gjort med någon om att vara mindre än man är och inte riktigt ärlig. De kanske blir arga på dig. Precis när du vill ha deras hjälp kanske de drar sig undan, blir arga och försöker göra allt för att få dig tillbaka i gamla spår. Varför?

Förändring är destabiliserande. Man skiftar balansen, kontrollen och kraftkällan när man förändras. Mitt uppe i sin egen upprymdhet och rädsla – kan du minnas att människorna nära dig tvingas förändra sig på grund av dina förändringar?

Att ha medkänsla med dem kan hjälpa dem att omfamna din förändring. Att ge dem medkänsla och empati samtidigt som man fortsätter att berätta sanningen och omfamna sin egen förändring kan också vara en fantastisk hjälp för dig. Då blir hinder som människor ger dig under din förändring gåvor, och dessa personer blir själva förändringens änglar.

Dessa förändringens änglar brukar sällan bära vitt eller ha några vingar. Ibland utmanar de dig för att du ska fördjupa dig och inse ditt eget djup. Ibland håller de din hand och erbjuder stöd. Ibland drar de sig undan och säger ”gör det själv” och då måste du finna styrka som du inte visste att du hade. Vilka är dina änglar? Kan du inse de gåvor de ger dig och tacka dem?

Barn är katalysatorer till förändring

Barn är ofta katalysatorer till förändring. De ruskar om våra världar med kärlek och med kaos. De utmanar oss att gräva djupare och bli mer kärleksfulla, generösa och givande än vad vi någonsin varit förut. De ber oss att växa upp till de vuxna vi vill vara och sluta gömma oss i våra ursäkter.

Min man slutade röka efter 15 år när jag var gravid med vårt första barn. Han sa upp sig på sitt trygga jobb som elektriker för att starta eget när jag var gravid med vårt andra barn. Varje graviditet utmanade honom till att kliva allt närmare sin högsta potential och styrka. Vetskapen om att hans barn skulle se på honom som en förebild i livet hjälpte honom att hitta modet att förändras.

Moral, god hälsa och långt liv

En av mina vänner har också fått uppleva att hennes barn varit katalysatorer till förändring. Hon levde med en man som misshandlade henne psykiskt och hela tiden hittade hon ursäkter för att stanna kvar. Men när han blev våldsam mot barnen fick hon modet att ställa sig inför en skilsmässa, med allt vad det innebär med domstol och korsförhör.

Att se sin man och tänkta livspartner i ögonen när han försökte bevisa att hon var galen, krävde ett stort mod. Hennes barns välbefinnande gav henne modet att fortsätta på vägen till frihet och att finna mer styrka än hon någonsin trodde att hon hade.

De flesta av oss är rädda för att gå igenom något som detta. De flesta föräldrar är rädda att förändras alltför mycket på grund av rädslan att det skulle leda till separation eller skilsmässa. Modet att förändras är den lilla rösten inuti som stannar kvar hos dig även i mörka tider och när din väg är full av hinder. Det är vetskapen om att vägen till det sannaste uttrycket av ditt liv är rätt, även när det är svårt.

Det är ditt liv

Modet att förändra omfamnar modet att se på det som är, utan att vända sig bort. Modet att fortsätta titta på det och inte sjunka ner i destruktiva skuldkänslor eller att nonchalant borsta bort det eller skylla på den andra personen. Att se på sitt eget liv och att äga det. Att säga: ”Ja, det är det här livet jag har skapat. Det är exakt det liv jag har skapat. Jag kan inte skylla på någon. Det är jag som behöver vara ansvarig för mitt liv, ingen annan. Jag äger det som mitt eget. Det här är mitt liv. Om jag vill vara annorlunda är det mitt, och bara mitt jobb att förändra det.”

Modet att förändra är modet att äga sitt eget liv. Att inte skylla på andra. Att fråga dig själv vad det är du vill och önskar. Att vara medveten och vaken i sitt eget liv. Att vara lyhörd och lita på att man har vad som krävs för att stå emot vilka som helst stormar som kan uppstå. Som föräldra-coach är detta vad jag hjälper människor att göra. Jag hjälper föräldrar att vara ärliga och modiga inför sina egna liv, i deras föräldraskap och i deras egna val. Jag hjälper dem att långsamt förändras, ett steg i taget, och låter dem vänja sig och fortfarande vara trygga i sin egen värld.

Artikeln publicerades ursprungligen på NaturalPapa.com.

Falungong ser fram emot ett nytt Kina