Fler sanktioner mot Ryssland kan bli följden när EU:s stats- och regeringschefer håller toppmöte med relationerna till Moskva som huvudämne. Oppositionen vill se en hårdare linje från statsministern.
Preliminärt är det inte tänkt att dagens möte i Bryssel ska mynna ut i några nya sanktioner. Ändå kan mycket väl EU:s utrikeschef Federica Mogherini få i uppdrag att åtminstone förbereda åtgärder med anledning av det ryska agerandet till stöd för Bashar al-Assads regim i Syrien.
”EU överväger alla alternativ, inklusive ytterligare restriktiva åtgärder mot individer och organisationer som stöder regimen, om de pågående övergreppen fortsätter”, heter det i ett utkast till toppmötesuttalande som nyhetsbyrån AFP tagit del av.
”Krigsbrott”
Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande ville heller inte utesluta nya sanktioner efter samtal med ryske presidenten Vladimir Putin i Berlin i går kväll.
– Det alternativet kan vi ännu inte ta bort. Vi slog fast väldigt, väldigt tydligt i kväll att Ryssland bär ett stort ansvar som går långt utöver bombandet, sade Merkel efteråt.
– Det som sker i Aleppo är ett krigsbrott. Allt som kan vara varnande är användbart, sade Hollande.
Inte inom räckhåll?
Statsminister Stefan Löfven (S) sade i riksdagens EU-nämnd i går att han kommer att stödja steg mot nya sanktioner vid toppmötet om det finns en möjlighet.
– Men en sådan enighet tycks inte vara inom räckhåll i dagsläget, sade statsministern.
Oppositionen vill dock att han går längre än att bara vara stödjande.
– Vi kan se till att Ryssland får betala ett ekonomiskt pris för sitt agerande, sade Ulrika Karlsson (M).
Flyktingar och brexit
Toppmötet i Bryssel i kväll kommer även att innehålla en genomgång av läget i flyktingkrisen, främst inriktat på vad EU gör och har gjort i relationerna med Turkiet och en rad afrikanska länder.
Storbritanniens premiärminister Theresa May ska rapportera om brexitläget, medan Nederländernas Mark Rutte ska berätta hur han har tänkt sig lösa det faktum att en folkomröstning i våras sade nej till att slutligt godkänna EU:s samarbetsavtal med Ukraina.
Ett annat avtal – frihandelsavtalet Ceta med Kanada – står i fokus för morgondagens sittning. 27 av 28 EU-länder vill då ge klartecken för Ceta, men måste även få med sig Belgien, där den fransktalande regionen Vallonien fortfarande håller emot.
”Mycket svårt”
Intensiva förhandlingar med vallonerna pågår. Såväl EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström som Kanadas och Belgiens handelsministrar träffade i går kväll den vallonske regeringschefen Paul Magnette.
– Mycket, mycket svårt, sade Magnette efteråt enligt tidningen Le Soir om möjligheterna att nå en lösning senast i morgon.
Å andra sidan är det ändå ett steg framåt jämfört med ”omöjligt” som Magnette sade i förrgår.
(TT:s utsända i Bryssel)
| Sanktioner mot Syrien och öst |
| På grund av inbördeskriget i Syrien har EU sedan 2011 fryst eventuella tillgångar och infört visumförbud för totalt 208 personer och 69 företag och organisationer. Sanktionerna förlängdes senast i maj i år till att gälla till den 1 juni 2017. Vad gäller Ryssland finns parallellt en rad olika EU-sanktioner med anledning av kriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim: Personliga sanktioner (visumförbud och frysta tillgångar) råder för 146 personer och 37 företag och organisationer i Ryssland och Ukraina. Förlängdes senast i september till och med den 15 mars 2017. Ekonomiska sanktioner (lånebegränsningar, import- och exportförbud) mot ett antal stora statskontrollerade ryska banker, energibolag och försvarsindustrier. Förlängdes senast i juli till och med den 31 januari 2017. Handelssanktioner (import- och investeringsstopp samt förbud att ordna turisttjänster) mot Krim och den fristående staden Sevastopol. Förlängdes senast i juni till och med den 23 juni 2017. Källa: EU-kommissionen, Europeiska rådet. |
