loadingEU:s utrikeschef Federica Mogherini kan mycket väl få i uppdrag att åtminstone förbereda åtgärder med anledning av det ryska agerandet till stöd för Bashar al-Assads regim i Syrien efter dagens toppmöte i Bryssel. (Foto: John Thys /AFP/Getty Images)
EU:s utrikeschef Federica Mogherini kan mycket väl få i uppdrag att åtminstone förbereda åtgärder med anledning av det ryska agerandet till stöd för Bashar al-Assads regim i Syrien efter dagens toppmöte i Bryssel. (Foto: John Thys /AFP/Getty Images)
Utrikes

Ryssland oroar och splittrar EU

Epoch Times

Den ryske presidenten Vladimir Putins stormaktsambitioner skapar allt större oro i EU. Samtidigt är EU-ledarna splittrade om vilken strategi man ska ha gentemot Ryssland.

EU-ledarna samlades på torsdagen för att ha en ”strategisk diskussion” om unionens relation till Ryssland. Det känsliga samtalsämnet skulle avhandlas under toppmötesmiddagen, vilket innebär att inga medarbetare till de 28 stats- och regeringscheferna får närvara. Syftet är att ledarna ska kunna uttrycka sig fritt utan att riskera att deras uttalande läcker ut.

Rysslandsfrågan sattes upp på dagordningen för en tid sedan efter påtryckningar från länder som vill försöka förbättra relationen med grannen i öster. Bland EU-länderna som har en mer duvaktig inställning till Ryssland finns framför allt Italien, Ungern, Grekland och Cypern.

Kan vara krigsbrott

De har närt ett hopp om att EU:s sanktioner ska mildras något när en av dem ska förnyas i början av nästa år. Sanktioner infördes efter Rysslands annektering av Krim 2014. De senaste veckornas ryska bombningar av Aleppo i Syrien gör dock en sådan diskussion svår.

– Det som sker i Aleppo, det som sker i Syrien, med Rysslands hjälp, är fullständigt oacceptabelt. Vi måste få ett slut på våldsamheterna. Vi måste få till humanitär hjälp, säger statsminister Stefan Löfven (S) på väg in till dagens möte.

Frankrike och Storbritannien har lyft frågan om att sätta upp fler ryssar och ryska företag på sanktionslistor på grund av deras stöd till Bashar al-Assads regim i Syrien. I måndags uttalade EU:s utrikesministrar att bombningarna kan vara ett krigsbrott.

Krigsbrott?

När Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande träffade Putin i Berlin i onsdags kväll ville de inte utesluta nya sanktioner.

– Det som sker i Aleppo är ett krigsbrott. Allt som kan vara varnande är användbart, sade Hollande i går.

– Vi har sett fruktansvärda övergrepp: bombningar av hjälpkonvojer, bombningar av sjukhus, små barn som dras ut ur ruiner, där det är uppenbart att de som har gjort det här måste ha vetat om att det är precis det som sker. Det måste få ett omedelbart stopp. De som är ansvariga för brott måste ställas till svars, säger Stefan Löfven i dag.

Inga beslut

Något beslut om sanktioner kommer dock inte att tas på toppmötet. I ett förslag till toppmötesuttalande står, enligt AFP, att ”EU överväger alla alternativ, inklusive ytterligare restriktiva åtgärder mot individer och organisationer som stöder (den syriska) regimen, om de pågående övergreppen fortsätter”.

-Vi kommer att diskutera Ryssland och dess roll i Europa och i vårt område. Det är nästan omöjligt att göra det utan att tala om de senaste attackerna mot civila i Aleppo. I dag handlar det inte om att ta beslut, men vi måste hålla alla alternativ öppna, säger EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på väg in till mötet.

Stefan Löfven håller med.
– Vi ska vara redo att gå vidare med sanktioner, ja, säger Löfven i Bryssel – och betonar samtidigt vikten av att EU-ledarna håller ihop.

– Enigheten bland EU nu är helt avgörande. Det är viktigt för oss. Därför ser jag gärna att det kommer upp på bordet, att vi har den möjligheten (att införa sanktioner). Men just nu bedömer jag inte att det finns enighet för det, säger Löfven i Bryssel.

Desinformation

Det är dock inte bara Rysslands agerande i Ukraina och i Syrien som oroar EU. De gör även den ryska upprustningen och provocerande militärt uppträdande i Östersjöregionen.

EU-ledarna väntades också ta upp misstankar om att Ryssland stödjer extrema nationalistiska partier i olika EU-länder i syfte att försvaga unionen. Det finns även misstankar om ryska desinformationskampanjer och cyberattacker.

USA har anklagat Ryssland för att ha använt sådana metoder för att lägga sig i den amerikanska valkampanjen. Från Estland, Lettland och Litauen har kommit uppgifter om ryskt stöd till pro-ryska grupper i de tre EU-länderna.

Gasledning

Även EU:s beroende av rysk naturgas och planerna på en andra gasledning, Nord Stream 2, skapar på sina håll oro. Ryssland har i Ukraina visat att man är berett att använda gasen för politiska påtryckningar.

Statsminister Stefan Löfven (S) uppgav för riksdagens EU-nämnd att han tänker ta upp Nord Stream 2 på toppmötet.

– Det är en fråga där regeringen känner oro, och som behöver tas upp på EU-nivå, sade han i går.

Löfven har dock fått kritik för att Sverige i våras avstod att skriva under ett brev från tiotalet medlemsländer med kritik mot ledningen.

– Det står inte och faller med ett brev, det är inte där det avgörs, sade han efter EU-nämnden.

 (TT:s utsända i Bryssel)

Sanktioner mot Syrien och öst
På grund av inbördeskriget i Syrien har EU sedan 2011 fryst eventuella tillgångar och infört visumförbud för totalt 208 personer och 69 företag och organisationer. Sanktionerna förlängdes senast i maj i år till att gälla till den 1 juni 2017.
Vad gäller Ryssland finns parallellt en rad olika EU-sanktioner med anledning av kriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim:
Personliga sanktioner (visumförbud och frysta tillgångar) råder för 146 personer och 37 företag och organisationer i Ryssland och Ukraina. Förlängdes senast i september till och med den 15 mars 2017.
Ekonomiska sanktioner (lånebegränsningar, import- och exportförbud) mot ett antal stora statskontrollerade ryska banker, energibolag och försvarsindustrier. Förlängdes senast i juli till och med den 31 januari 2017.
Handelssanktioner (import- och investeringsstopp samt förbud att ordna turisttjänster) mot Krim och den fristående staden Sevastopol. Förlängdes senast i juni till och med den 23 juni 2017.
Källor: EU-kommissionen, Europeiska rådet

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEU:s utrikeschef Federica Mogherini kan mycket väl få i uppdrag att åtminstone förbereda åtgärder med anledning av det ryska agerandet till stöd för Bashar al-Assads regim i Syrien efter dagens toppmöte i Bryssel. (Foto: John Thys /AFP/Getty Images)
EU:s utrikeschef Federica Mogherini kan mycket väl få i uppdrag att åtminstone förbereda åtgärder med anledning av det ryska agerandet till stöd för Bashar al-Assads regim i Syrien efter dagens toppmöte i Bryssel. (Foto: John Thys /AFP/Getty Images)
Utrikes

Ryssland oroar och splittrar EU

Epoch Times

Den ryske presidenten Vladimir Putins stormaktsambitioner skapar allt större oro i EU. Samtidigt är EU-ledarna splittrade om vilken strategi man ska ha gentemot Ryssland.

EU-ledarna samlades på torsdagen för att ha en ”strategisk diskussion” om unionens relation till Ryssland. Det känsliga samtalsämnet skulle avhandlas under toppmötesmiddagen, vilket innebär att inga medarbetare till de 28 stats- och regeringscheferna får närvara. Syftet är att ledarna ska kunna uttrycka sig fritt utan att riskera att deras uttalande läcker ut.

Rysslandsfrågan sattes upp på dagordningen för en tid sedan efter påtryckningar från länder som vill försöka förbättra relationen med grannen i öster. Bland EU-länderna som har en mer duvaktig inställning till Ryssland finns framför allt Italien, Ungern, Grekland och Cypern.

Kan vara krigsbrott

De har närt ett hopp om att EU:s sanktioner ska mildras något när en av dem ska förnyas i början av nästa år. Sanktioner infördes efter Rysslands annektering av Krim 2014. De senaste veckornas ryska bombningar av Aleppo i Syrien gör dock en sådan diskussion svår.

– Det som sker i Aleppo, det som sker i Syrien, med Rysslands hjälp, är fullständigt oacceptabelt. Vi måste få ett slut på våldsamheterna. Vi måste få till humanitär hjälp, säger statsminister Stefan Löfven (S) på väg in till dagens möte.

Frankrike och Storbritannien har lyft frågan om att sätta upp fler ryssar och ryska företag på sanktionslistor på grund av deras stöd till Bashar al-Assads regim i Syrien. I måndags uttalade EU:s utrikesministrar att bombningarna kan vara ett krigsbrott.

Krigsbrott?

När Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande träffade Putin i Berlin i onsdags kväll ville de inte utesluta nya sanktioner.

– Det som sker i Aleppo är ett krigsbrott. Allt som kan vara varnande är användbart, sade Hollande i går.

– Vi har sett fruktansvärda övergrepp: bombningar av hjälpkonvojer, bombningar av sjukhus, små barn som dras ut ur ruiner, där det är uppenbart att de som har gjort det här måste ha vetat om att det är precis det som sker. Det måste få ett omedelbart stopp. De som är ansvariga för brott måste ställas till svars, säger Stefan Löfven i dag.

Inga beslut

Något beslut om sanktioner kommer dock inte att tas på toppmötet. I ett förslag till toppmötesuttalande står, enligt AFP, att ”EU överväger alla alternativ, inklusive ytterligare restriktiva åtgärder mot individer och organisationer som stöder (den syriska) regimen, om de pågående övergreppen fortsätter”.

-Vi kommer att diskutera Ryssland och dess roll i Europa och i vårt område. Det är nästan omöjligt att göra det utan att tala om de senaste attackerna mot civila i Aleppo. I dag handlar det inte om att ta beslut, men vi måste hålla alla alternativ öppna, säger EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk på väg in till mötet.

Stefan Löfven håller med.
– Vi ska vara redo att gå vidare med sanktioner, ja, säger Löfven i Bryssel – och betonar samtidigt vikten av att EU-ledarna håller ihop.

– Enigheten bland EU nu är helt avgörande. Det är viktigt för oss. Därför ser jag gärna att det kommer upp på bordet, att vi har den möjligheten (att införa sanktioner). Men just nu bedömer jag inte att det finns enighet för det, säger Löfven i Bryssel.

Desinformation

Det är dock inte bara Rysslands agerande i Ukraina och i Syrien som oroar EU. De gör även den ryska upprustningen och provocerande militärt uppträdande i Östersjöregionen.

EU-ledarna väntades också ta upp misstankar om att Ryssland stödjer extrema nationalistiska partier i olika EU-länder i syfte att försvaga unionen. Det finns även misstankar om ryska desinformationskampanjer och cyberattacker.

USA har anklagat Ryssland för att ha använt sådana metoder för att lägga sig i den amerikanska valkampanjen. Från Estland, Lettland och Litauen har kommit uppgifter om ryskt stöd till pro-ryska grupper i de tre EU-länderna.

Gasledning

Även EU:s beroende av rysk naturgas och planerna på en andra gasledning, Nord Stream 2, skapar på sina håll oro. Ryssland har i Ukraina visat att man är berett att använda gasen för politiska påtryckningar.

Statsminister Stefan Löfven (S) uppgav för riksdagens EU-nämnd att han tänker ta upp Nord Stream 2 på toppmötet.

– Det är en fråga där regeringen känner oro, och som behöver tas upp på EU-nivå, sade han i går.

Löfven har dock fått kritik för att Sverige i våras avstod att skriva under ett brev från tiotalet medlemsländer med kritik mot ledningen.

– Det står inte och faller med ett brev, det är inte där det avgörs, sade han efter EU-nämnden.

 (TT:s utsända i Bryssel)

Sanktioner mot Syrien och öst
På grund av inbördeskriget i Syrien har EU sedan 2011 fryst eventuella tillgångar och infört visumförbud för totalt 208 personer och 69 företag och organisationer. Sanktionerna förlängdes senast i maj i år till att gälla till den 1 juni 2017.
Vad gäller Ryssland finns parallellt en rad olika EU-sanktioner med anledning av kriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim:
Personliga sanktioner (visumförbud och frysta tillgångar) råder för 146 personer och 37 företag och organisationer i Ryssland och Ukraina. Förlängdes senast i september till och med den 15 mars 2017.
Ekonomiska sanktioner (lånebegränsningar, import- och exportförbud) mot ett antal stora statskontrollerade ryska banker, energibolag och försvarsindustrier. Förlängdes senast i juli till och med den 31 januari 2017.
Handelssanktioner (import- och investeringsstopp samt förbud att ordna turisttjänster) mot Krim och den fristående staden Sevastopol. Förlängdes senast i juni till och med den 23 juni 2017.
Källor: EU-kommissionen, Europeiska rådet

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024