loadingSå här såg det ut våren 2010 när gasledningen Nordstream lades ut. Fartyget heter Castoro Sei. (Foto: Sören Andersson/TT)
Så här såg det ut våren 2010 när gasledningen Nordstream lades ut. Fartyget heter Castoro Sei. (Foto: Sören Andersson/TT)
Utrikes

Rysk gas splittrar EU

TT:s korrespondent i Bryssel

Ursprungsbygget, en gasledning, vållade lång debatt och heta känslor kring Östersjön. Nu är uppföljaren på väg – Nordstream2 – och sprider tvisten vidare i hela EU.

När EU:s stats- och regeringschefer höll sitt sista toppmöte för året, en vecka före jul, var Italiens premiärminister Matteo Renzi ordentligt uppladdad.

Måltavlan: planerna på att dra en parallelledning till den omstridda Nordstream i Östersjön för att på så vis fördubbla gasinflödet från Ryssland.

– När jag ser ett problem så räcker jag upp handen, förklarade Renzi på sin presskonferens efteråt, sedan han fått med sig en rad andra EU-länder på att uttala sin tvekan över projektet.

”Dålig eftersmak”

Oron är dubbelbottnad. Dels finns i flera östländer en rädsla för att Nordstream2 ska göra det möjligt för Ryssland att av politiska skäl strama åt gasleveranserna till deras länder – och Ukraina – utan att det drabbar exempelvis Tyskland. Dels finns i Sydeuropa en klar irritation över att ”systerprojektet” Southstream, som skulle ha gett direkta gasleveranser till deras länder, blivit stoppat.

– Det ger en dålig eftersmak när Southstream i fjol blockerades… medan det nu pratas om att dubbla Nordstream utan diskussion, sade Renzi missnöjt efter EU-toppmötet.

FAKTA: Nordstream
Gasledningen Nordstream – som egentligen är två ledningar – går genom Östersjön från Viborg i Ryssland till Lubmin i Tyskland och togs i drift 2011 och 2012. Ledningarna kan transportera 55 miljarder kubikmeter gas om året.
Nordstream2 – ytterligare två ledningar – är tänkt att läggas parallellt med tidigare ledningar och ska öka kapaciteten till 110 miljarder kubikmeter gas. När – och om – bygget kan komma igång är ännu inte klart.

Tvekan i Bryssel

Bakom Nordstream2 står främst statskontrollerade ryska jätten Gazprom. Men också västliga storbolag som Shell, Basf och Eon ingår i projektet. Mycket av kritiken från Italien, Polen, Ungern och de andra motståndarna riktas mot Tyskland – som dock slår ifrån sig.

– Det här är först och främst ett kommersiellt projekt… Nu får vi vänta och se vad som händer med alla tillstånd och licenser, sade förbundskansler Angela Merkel efter toppmötet.

Även från Bryssel hörs dock tydlig tvekan. EU-kommissionen har beräknat att Nordstream 2 skulle göra att 80 procent av all rysk gas kommer att nå EU på ett och samma ställe och att Gazprom i så fall får 60 procent av marknadsandelen i Tyskland.

– Enligt min mening så hjälper Nordstream varken till för att öka (import)mångfalden eller minska energibehovet, sade EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk efter toppmötet.

 

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSå här såg det ut våren 2010 när gasledningen Nordstream lades ut. Fartyget heter Castoro Sei. (Foto: Sören Andersson/TT)
Så här såg det ut våren 2010 när gasledningen Nordstream lades ut. Fartyget heter Castoro Sei. (Foto: Sören Andersson/TT)
Utrikes

Rysk gas splittrar EU

TT:s korrespondent i Bryssel

Ursprungsbygget, en gasledning, vållade lång debatt och heta känslor kring Östersjön. Nu är uppföljaren på väg – Nordstream2 – och sprider tvisten vidare i hela EU.

När EU:s stats- och regeringschefer höll sitt sista toppmöte för året, en vecka före jul, var Italiens premiärminister Matteo Renzi ordentligt uppladdad.

Måltavlan: planerna på att dra en parallelledning till den omstridda Nordstream i Östersjön för att på så vis fördubbla gasinflödet från Ryssland.

– När jag ser ett problem så räcker jag upp handen, förklarade Renzi på sin presskonferens efteråt, sedan han fått med sig en rad andra EU-länder på att uttala sin tvekan över projektet.

”Dålig eftersmak”

Oron är dubbelbottnad. Dels finns i flera östländer en rädsla för att Nordstream2 ska göra det möjligt för Ryssland att av politiska skäl strama åt gasleveranserna till deras länder – och Ukraina – utan att det drabbar exempelvis Tyskland. Dels finns i Sydeuropa en klar irritation över att ”systerprojektet” Southstream, som skulle ha gett direkta gasleveranser till deras länder, blivit stoppat.

– Det ger en dålig eftersmak när Southstream i fjol blockerades… medan det nu pratas om att dubbla Nordstream utan diskussion, sade Renzi missnöjt efter EU-toppmötet.

FAKTA: Nordstream
Gasledningen Nordstream – som egentligen är två ledningar – går genom Östersjön från Viborg i Ryssland till Lubmin i Tyskland och togs i drift 2011 och 2012. Ledningarna kan transportera 55 miljarder kubikmeter gas om året.
Nordstream2 – ytterligare två ledningar – är tänkt att läggas parallellt med tidigare ledningar och ska öka kapaciteten till 110 miljarder kubikmeter gas. När – och om – bygget kan komma igång är ännu inte klart.

Tvekan i Bryssel

Bakom Nordstream2 står främst statskontrollerade ryska jätten Gazprom. Men också västliga storbolag som Shell, Basf och Eon ingår i projektet. Mycket av kritiken från Italien, Polen, Ungern och de andra motståndarna riktas mot Tyskland – som dock slår ifrån sig.

– Det här är först och främst ett kommersiellt projekt… Nu får vi vänta och se vad som händer med alla tillstånd och licenser, sade förbundskansler Angela Merkel efter toppmötet.

Även från Bryssel hörs dock tydlig tvekan. EU-kommissionen har beräknat att Nordstream 2 skulle göra att 80 procent av all rysk gas kommer att nå EU på ett och samma ställe och att Gazprom i så fall får 60 procent av marknadsandelen i Tyskland.

– Enligt min mening så hjälper Nordstream varken till för att öka (import)mångfalden eller minska energibehovet, sade EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk efter toppmötet.

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024