Genom att presentera en rapport om kommunismerans brott inför parlamentet i måndags, har Rumäniens president, Traian Basescu, blivit en av de första östeuropeiska ledare som formellt fördömer kommunismen.
“Som rumänskt statsöverhuvud fördömer jag tydligt och bestämt kommunistsystemet i Rumänien, från dess början som en diktatur under 1944-1947 och fram till dess fall i december 1989”, sade han i sitt tal.
”Genom att ta med i beräkningen de fakta som presenteras i rapporten, deklarerar jag med fullt ansvar: kommunistregimen i Rumänien var illegitim och kriminell.”
Basescus uttalande följer i spåren av fördömelsen av kommunism från det lettiska parlamentet 2005 och en polsk konstitutionell föreskrift 1997 som uttryckligen förbjuder politiska partier och organisationer ”baserade på totalitära metoder och kommunistiska aktiviteter”. Tidigare i år fördömde Europarådets parlamentariska församling kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av totalitära kommunistregimer.
Rapporten som Basescu presenterade sammanställdes i en kommission bestånde av 19 medlemmar, ledda av politiska analytikern Vladimir Tismaneanu. Presidenten tillsatte Tismaneanu i mars 2006 för att ”utan tvivel bestyrka kommunismens brott och inskränkningar, från interneringsläger till brott relaterade till aborter”.
Kommissionen drog slutsatsen i rapporten att mellan 500 000 och två miljoner rumäner dödades, fängslades eller sattes i arbetsläger av kommunistregimen.
”För rumänska medborgare var kommunismen en regim påtvingad av en politisk grupp, självtitulerad som en sanningshållare, en totalitär regim som tillkom genom våld, och upphörde med våld”, sade Basescu i måndags.
Presidenten uttryckte ånger och medkänsla för regimens offer å den rumänska statens vägnar, bad om ursäkt till dem som led, till deras familjer och till alla dem som på ett eller annat sätt fick sina liv ruinerade av diktaturen.
”Det var en förtryckande regim som bestal det rumänska folket på femtio år av deras historia”, sade han. ”Den kränkte lagen och tvingade medborgarna att leva sina liv i lögner och rädsla.”
Förutom parlamentensledamöter fanns bland åhörarna även politiker och dissidenter som lidit under kommunismen och som sedan har blivit välkända för sina roller i att störta andra regimer i Östeuropa. Dessa inkluderade förre polske presidenten Lech Walesa och hans bulgariska motsvarighet, Jelio Jelev.
Lång tid väntar
Basescus fördömelse kommer 17 år efter att den rumänska kommunismen upphörde. I december 1989 startades en anti-kommunistisk revolution i den västliga staden Timisoara. Inom en vecka hade revolten spridits till huvudstaden Bukarest, som störtade den dåvarande diktatorn Nicolae Ceausescu och avslutade årtionden av blodsutgjutelse och förtryck.
Trots revolutionens uppenbara framgången har Rumäniens demokratiska valda regeringar varit motsträviga att fördöma den tidigare regimen, mestadels på grund av att många aktuella ledare själva varit högt rankade kommunisttjänstemän.
Den mest prominenta av dem är Ion Iliescu, tidigare medlem i kommunistpartiets ledning och nära bundsförvant till Ceausescu. I slutet av 1989 benämnde han sig själv som ledare för National Salvation Front, som omedelbart utövade kontroll över statens institutioner och media.
När rumänska studenter protesterade mot Iliescu och hans skara som tog kontroll över revolutionen, samlade han polis och gruvarbetare för att med våld krossa demonstrationerna. Trots dessa och andra våldsamma aktioner, förblev Iliescu en kraftfull makt i rumänsk politik och blev omvald till president tre gånger.
Denna trend bröts 2004 under presidentvalen, när Basescu besegrade en bundsförvant till Iliescu och den gamla makten. Sedan dess har demokratiska tendenser i det rumänska samhället påståts ha stärkts, med landet som förväntas förena sig med den Europeiska Unionen nästa månad.
Med en mer sympatisk regering i styret, ökade medlemmar i det civila samhället sina påtryckningar för en officiell fördömelse av kommunistregimen. Association of Ex-political Detainees (Samfundet för ex-politiska fångar) och 15 november 1987-samfundet, bland andra, tog gång på gång upp denna fråga med Basescu, vilket ledde till att han tillförträdde Tismaneanu-kommissionen tidigare detta år.
Nästa steg
Tismaneanu-rapporten har startat en diskussion i Rumänien om vilka steg som borde tas för att återuppta och ihågkomma brotten som den dokumenterat. I sitt tal i måndags föreslog Basescu att man ska slå upp ett rumänskt kommunistdiktaturmuseum. Han föreslog också att man kan sätta upp en liknande parmanent utställning inom parlamentspalatset.
Presidenten föreslog också två initiativ relaterade till utbildning. Han nämnde behovet av att anpassa Tismaneau-rapporten så att den kan läras ut i skolor och uppmanade parlamentet att bilda ett program för att erbjuda tolv årliga anslag till unga forskare som är intresserade av att undersöka kommunistdiktaturens ansikten.
I en senare intervju nämnde premiärministern Calin Popescu Tacireanu regeringens ansträngningar att offentliggöra hemliga polisarkiv och sätta upp ett institut för att undersöka brotten begångna under kommunistperiodan.
Men andra rumäner hoppas att rapporten och den officiella fördömelsen kommer att öppna upp för möjligheter genom att påbörja åtal mot forna kommunisttjänstemän, antingen som straff eller som kompensation. Vissa analytiker säger att rapporten kan stärka offrens lagenliga argument.
”Det är ett steg framåt”, sade politiske analytikern Adrian Moraru till Reuters.
Andra känner att det är dags att hålla specifika individer ansvariga.
”Om man drar paralleller [arkivbevis] till Nürnbergsprocessen så kan man peka ut de skyldiga och skicka dem till domstol, för många är fortfarande i livet”, skrev en person i ett online-meddelande.
Kompletterande rapportering av Dan Betlevy i Rumänien.
Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/6-12-19/49532.html
