Dåvarande finansminister Bosse Ringholm hävdar att han först 2006 hörde talas om Swift-systemet, ur vilket svenska bankuppgifter olagligt förts till amerikanska myndigheter.
Sven Hegelund, Ringholms närmaste man, hävdar mycket bestämt att Ringholm informerats betydligt tidigare.
Hegelund var Ringholms statssekreterare (s) augusti 1999 – oktober 2002. Hegelund säger att han 2001 eller 2002 av Finansinspektionens dåvarande chef Claes Norgren fick veta att USA fått uppgifter ur Swift.
Det första Hegelund då gjorde var att informera Ringholm.
-Jag berättade för honom precis vad Claes Norgren hade sagt till mig, nämligen att vi hade fått reda på att amerikanerna hade tillgång till informationer ur Swift-systemet, säger Hegelund till TT.
Företaget Swift förmedlar miljontals internationella transaktioner dagligen och ägs av finansinrättningar världen över. Statliga Riksbanken och Riksgäldskontoret samt de stora svenska affärsbankerna är delägare.
Swift började förmedla transaktionsdata, även till och från svenskar, efter terrordåden i New York i september 2001. Uppgifterna gick till amerikanska finansdepartementet – och vidare till FBI och CIA.
Sedan medier i USA på sommaren 2006 avslöjat överföringarna slog EU:s dataskyddsmyndigheter i höstas fast att de bryter mot EU-direktiv, och är olagliga.
Ringholm har via sin pressekreterare tidigare hälsat TT att han som finansminister (1999-2004) aldrig fått information av Riksbanken om att uppgifter om att svenskars banktransaktioner lämnats till USA.
I tidningen Riksdag & Departement säger Ringholm nu att han visste. Det var i stället systemet han inte känt till. Han hävdar att han först sommaren 2006 hört talas om ”något swiftsystem” – medan Hegelund alltså säger 2001-2002.
TT: Förvånar det dig?
-Ja, det förvånar mig, säger Hegelund.
TT: Varför?
-Därför att jag berättade det för honom.
TT: Och det var att det specifikt var ur Swift-systemet?
-Ja, svarar Hegelund.
I december i fjol frågade nya regeringen, efter påtryckning från EU-kommissionen, de svenska affärsbankerna vad de gör för att skydda och informera kunderna. Bankföreningen svarade att de ingenting gjort, men att frågan övervägs.
Hegelund, i dag vid Europeiska utvecklingsbanken, säger att det redan 2001-2002 stod klart för finansdepartementet att svenska kunders uppgifter berördes.
-Ja, det är klart eftersom Swift-systemet innehåller betalningsinformation för internationella betalningar.
Varför regeringen då ingenting gjorde för att informera kunderna vet inte Hegelund, utan hänvisar till Ringholm.
-Det är han som är minister.
Ringholm hävdar att han ”naturligtvis reagerat” om Riksbanken informerat honom om att USA samlat information ur ett system som Riksbanken deltog i. Inte heller visste han att Riksgäldskontoret ingick i Swift.
Men enligt Riksdag & Departement stoppade regeringen i själva verket granskning av bankläckorna. Claes Norgren ska av finansdepartementet ha ombetts att sluta fråga amerikanska finansdepartementet i ärendet.
TT har förgäves sökt Bosse Ringholm för kommentarer.
Swift-affären
Fakta (TT)
* I juni i fjol avslöjades att USA i jakt på terrorister sedan 2001 hämtat information ur Swift-systemet. Enligt Swift har det rört ”begränsade sammanställningar” efter tvingande domstolsbeslut.
* I oktober kritiserade EU:s datatillsyningsman affärsbanker och Europeiska centralbanken (ECB) för uppgiftslämningen.
* I november sade datainspektionerna i EU-länderna att Swift agerat olagligt och brutit mot EU-direktiv om dataskydd.
* EU-parlamentet kritiserade uppgiftslämnandet i onsdags. EU-ländernas organ i unionens beslutsapparat, ministerrådet och EU-kommissionen uppmanas genast lösa det legala limbo som fortsätter möjliggöra överföringarna.
* Gunnar Lund, svensk finansmarknadsminister (s) 2002-2004, har sagt att han informerades först 2004. Sven-Erik Österberg (s), finansmarknadsminister 2004-2006, har sagt att han informerades först 2006.