Riksdagen är hjärtat för svensk demokrati men den uppfattningen skakar och därför startar ett nytt tvärpolitiskt nätverk för debatt om riksdagens roll och demokratin.

Vi har i Sverige möjlighet till personval, men hur effektivt är det att välja en viss person till riksdagen egentligen. Väl inröstad där dirigerar partieliten den invaldes rangordning. De härskar också över ”belöningssystemen” såsom vilka uppdrag, utskottsplatser och ministerposter den här ledamoten ska få.

En ledamot borde också kunna säga nej när en viss fråga ska röstas om, men partipiskan finns där och den klatschar till om man inte rättar in sig i ledet. Det har Camilla Lindberg (fp) fått uppleva. Hon kände sig utfryst, när hon som enda borgerlig ledamot röstade emot FRA-lagen.

– Det finns ett missnöje med att betraktas som röstboskap, säger Lindberg till TT.

Ann-Marie Pålsson (m) anser att det gradvis har gått utför med demokratin sedan 1970 med partistöd, enkammarriksdag och ny grundlag. Nu har det gått så långt att hon lämnar riksdagen i protest då hon anser att riksdagen har blivit ett ”knapptryckarkompani”.

– Den töms på hela makten, säger Anne-Marie Pålsson till DN.

Riksdagens makt har givetvis minskat i och med EU-medlemskapet. Nu finns den verkliga makten i Bryssel och alla medlemsländer har blivit remissinstanser. Anne-Marie Pålsson anser att riksdagen borde kunna säga nej och skicka tillbaka ett förslag till EU, utan att det betraktas som konstigt.

Riksdagen är hjärtat för svensk demokrati och därför kan en debatt om demokratin och riksdagens roll vara välbehövlig i den förändrade värld som vi lever i. Pålsson vill få igång debatten och hon gör det genom att starta ett tvärpolitiskt nätverk där en ansvarig för varje parti ingår.

Nätverket är inte skapat enbart för riksdagsledamöter även om det fyller en funktion för ledamöterna, som i Camilla Lindbergs fall där hon blev utfryst.

– Nätverket handlar inte om att skapa en gemensam linje utan om att få en debattarena, säger Pålsson.