Behoven hos funktionshindrade kommer i andra hand när regeringen och Försäkringskassan vill bromsa kostnaderna för den personliga assistansen, hävdar kritiker. I dag möter den ansvariga ministern riksdagens socialutskott.
Barn- och äldreminister Åsa Regnér (S) har ombetts komma till utskottet för att svara på frågor om hur hon ser på utvecklingen, kritiken och regeringens förslag på området. Med sig har hon Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler, chef för den myndighet som beviljar statlig assistansersättning.
Bryta utveckling
I regeringens direktiv till Försäkringskassan för år 2016 sades det att myndigheten ska arbeta för att ”bryta utvecklingen” av antalet timmar som beviljas för assistans. Oppositionen, organisationer som företräder funktionshindrade och personer som drabbats hävdar att det har lett till hårdare bedömningar från kassan.
Domar som kommit under senare år har också spelat in i beslut om ändringar i assistansen.
Inför nästa år föreslår regeringen att ersättningen per timme inte ska räknas upp lika mycket som tidigare aviserat.
Vänsterpartiet vill att utskottet och riksdagen ska uppmana regeringen att stryka anvisningen om att ”bryta utvecklingen”. Och senare i veckan håller riksdagen en särskild debatt om den personliga assistansen, på begäran av Kristdemokraterna.
Regeringen och Försäkringskassan har svarat på kritiken med att säga att antalet beviljade timmar ökar, liksom anslagen, och att kritikerna river upp obefogad oro bland personer som har assistans och deras anhöriga.
Ökat mycket
Lagstiftningen bakom assistansen infördes 1994 och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år. 1994 hade 6 100 personer assistansersättning. Tjugo år senare var de 16 400.
Den aktuella siffran för oktober i år är enligt Försäkringskassan knappt 15 800. Det innebär en minskning med cirka 300 personer sedan januari i år.
Under samma tid har kostnaderna ökat år från år, trots att antalet personer som beviljas ersättning inte har ökat så mycket de senaste fem, sex åren. Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.
Hälften av ökningen beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 har fått rätt att behålla assistans.
(TT)
