Behoven hos funktionshindrade kommer i andra hand när regeringen vill bromsa kostnaderna för den personliga assistansen, hävdar kritiker. Men regeringen har inga planer på att ändra ordern till Försäkringskassan att ”bryta utvecklingen” av antalet timmar.
– Det jag och regeringen vill är att personer med stora behov ska få dem tillgodosedda när kraven enligt lagen är uppfyllda. Men vi vill inte att stora ekonomiska intressen ska kunna använda de här omfattande medlen till andra saker, som reklam, sponsring och fler konsulter, säger Åsa Regner (S), barn- och äldreminister och det statsråd som ansvarar för lagstiftningen som rör den personliga assistansen.
Regnér (S) uttalar sig efter att ha svarat på frågor i riksdagens socialutskott, tillsammans med Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. De kom för att svara på frågor om hur de ser på villkoren för de cirka 16 000 funktionshindrade som har rätt till assistans, om utvecklingen, kritiken om hårdare bedömningar och regeringens sparförslag.
Inga löften
Utskottets ordförande, Emma Henriksson (KD), konstaterar att vare sig Regnér eller Begler gav några utfästelser om att ändra något.
– Vi återkommer till vad vi kan göra, säger Henriksson men medger att riksdagens möjligheter att göra något i ärendet är små eftersom det handlar om direktiv som regeringen ger till en myndighet, inte ett lagförslag som ska behandlas.
Emma Henriksson säger sig vara mycket bekymrad över att, som hon uppfattar det, många av dem som är beroende av assistans oroar sig över en hårdnande attityd från Försäkringskassan utan att det har skett några lagändringar.
Hon tror att det hon kallar signalpolitik från regeringens sida, om behov av att få ner kostnaderna och att pengar används fel, spelar stor roll.
– Vi vet från andra områden inom socialpolitiken att det påverkar hur det blir, säger Henriksson.
Bryta utveckling
I regeringens direktiv till Försäkringskassan för år 2016 står det att myndigheten ska arbeta för att ”bryta utvecklingen” av det ökande antalet timmar som beviljas för assistans. Oppositionen, organisationer som företräder funktionshindrade och personer som drabbats hävdar att det har lett till hårdare bedömningar från kassan, med svåra följder för den som får avslag eller färre timmar.
Domar som kommit under senare år har också lett till ändrade beslut om assistansen.
– Det jag kan göra är att se över effekterna av domarna, säger Åsa Regnér och hänvisar till att hon i december får en översyn av en dom från 2012 som har påverkat beslut.
Inför nästa år föreslår regeringen att ersättningen per timme inte ska räknas upp lika mycket som tidigare aviserat.
Vill stryka anvisning
Vänsterpartiet vill att utskottet och riksdagen ska uppmana regeringen att stryka anvisningen om att ”bryta utvecklingen”. Det verkar inte finnas majoritet för det i utskottet, dock.
Åsa Regnér verkar inte vara på väg att förekomma ett eventuellt utskottsinitiativ. Hon betonar att domar måste följas, att de 30 miljarder i utgift det kostar i statskassan ska användas så att rätt person får rätt insats.
– Det är bra att vi har en debatt. Men jag tycker att politiker ska stå upp för att man använder medlen till det som det är tänkt. Det blir väldigt svårt annars att be skattebetalare betala pengar om man inte bryr sig om när man vet att medel används till fel saker.
Regeringen och Försäkringskassan har svarat på kritiken med att säga att antalet beviljade timmar ökar, liksom anslagen, och att kritikerna river upp obefogad oro bland personer med assistans.
(TT)
Assistansersättning |
Lagstiftningen bakom assistansen infördes 1994 och kostnaderna för de stöd den ger rätt till har ökat år efter år. 1994 hade 6 100 personer assistansersättning. Tjugo år senare var de 16 400. Den aktuella siffran för oktober i år är enligt Försäkringskassan knappt 15 800. Det innebär en minskning med cirka 300 personer sedan januari i år. Under samma tid har kostnaderna ökat år från år, trots att antalet personer som beviljas ersättning inte har ökat så mycket de senaste fem, sex åren. Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period. Hälften av ökningen beror på att fler grupper, genom lagändringar vid några tillfällen, har fått möjlighet till personlig assistans. Det gäller bland annat att personer som fyller 65 har fått rätt att behålla assistans. Källa: Regeringskansliet, Försäkringskassan |