Från och med nu ska kvinnors personnummer och bostadsort registreras i samband med aborter.

Något som tidigare ansågs kontroversiellt möts numera av acceptans i allt fler läger.

– Vi hoppas kunna bryta det stigma som finns kring abort, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S).

Uppskattningsvis var tredje kvinna i Sverige genomgår någon gång under sin livstid abort. Från och med 1 oktober kommer de att få sina personuppgifter införda i patientregistret.

Förutom kvinnornas personnummer finns nu bland annat bostadsort och civilstånd med när undantaget i förordningen om patientregister slutligen tas bort.

Sjukvårdsminister Gabriel Wikström hoppas på två saker genom förändringen:

– För det första att kvalitén på patientvården ska förbättras. Det andra är att man ska bryta det stigma som fortfarande finns kring abort. Det här är ingen behandling som görs i undantagsfall utan en av vårdens vanligaste behandlingar. Då ska samma villkor gälla som övriga vården, säger han.

Skuld och skam

Synen på registrering i anslutning med aborter har också tagit en kraftig vändning. När regeringens utredare, Anders Milton, 2009 föreslog ett nationellt abortregister sågades förslaget och kom att kallas ett ”skuld- och skamregister”.

Men när ett 40-tal remissinstanser för drygt ett år sedan fick lämna synpunkter på Socialstyrelsens önskemål om en förändring var det endast två: Socialdemokraternas respektive Centerpartiets kvinnoförbund, som kom med invändningar.

– Vi var tveksamma eftersom vi ville höra mer om sekretessen och hur man tänkte sig att gå ut med detta så att det inte hindrar kvinnor att utföra abort, säger Carina Ohlsson, ordförande för S-kvinnorna.

– De synpunkter vi hade har dock beaktats och tagits om hand om på ett bra sätt. Sedan är det oerhört viktigt att man informerar om denna ändring och varför det ska ske.

Tiden nu är mogen

Gabriel Wikström säger att tiden nu är mogen för förändringen.

– Dels tror jag att fler kunnat sätta sig in i vad förslaget faktiskt innebär. Inför beslutet gjorde vi också en grundlig genomgång av patientregistret för att titta på säkerheten. Vi kan nu se vilket regelverk som omgärdar det och det har lugnat många.

Lars Grönvik, enhetschef vid Socialstyrelsen, tycker att IT-säkerheten i dag är god med datorer som inte är uppkopplade mot omvärlden och mycket begränsad spridning inom vården av uppgifterna. På hela taget överväger fördelarna, tycker han:

– Det här öppnar upp för att studera vården och se om den är säker och om den är behäftad med olika komplikationer. Dessutom kan vi nu titta på skillnader mellan olika sjukhus”.

(TT)

Fakta: Socialstyrelsens patientregister

Till registret samlas information in från exempelvis alla avslutade vårdtillfällen i sluten vård, uppgifter om patienter som behandlats av läkare inom den specialiserade öppna vården och akuta öppenvårdsbesök. Det innehåller inga uppgifter om primärvård eller om andra yrkesgrupper än läkare. Materialet innehåller uppgifter om individer och deras kontakter med vården och sjukdomshistorik. Registret har ett omfattande sekretesskydd. Från registret kan man ta ut data som bland annat används till forskning och för att utvärdera den svenska sjukvården. Källa: Socialstyrelsen, Socialdepartementet.