För järnvägen betyder regeringens infrastrukturproposition bibehållen standard men inget mer, enligt Trafikverket. För vägar innebär den sänkt standard på flera håll.
– I princip kan vi säga att vi har fått det vi behöver för att klara att hålla statusen, men inte att ta hem det eftersläpade underhållet, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon om de ramar som regeringen föreslår för drift och underhåll av järnvägar i propositionen.
Regeringen höjer ramen till 125 miljarder för planperioden 2018-2029 och vill att mest ska investeras tidigt i perioden. Trafikverket hade uppgett ett behov för att upprätthålla nuvarande standard på 156 miljarder. Lena Erixon säger att regeringens förslag når det, när banavgifter läggs till de 125 miljarderna.
Sträckt sig
– Vi sade att det fanns ett stort behov och vi tycker att regeringen har lyssnat och ändå sträckt sig ganska långt. Det är mycket pengar, säger Erixon.
För vägarna är hon mer bekymrad. Medan underhållsramen för järnvägar höjs med 47 procent jämfört med nuvarande period höjs ramen för vägar endast med 7 procent, till 164 miljarder. Trafikverket har angett ett behov på 189 miljarder för att vägarna inte ska försämras.
– Det här motsvarar inte vad vi sade, säger Lena Erixon och bedömer att en viss del av vägnätet kommer att släpa efter och tappa i funktion.
När infrastrukturminister Anna Johansson (S) och klimatministern, tillika vice statsministern Isabella Lövin (MP) förra veckan presenterade huvudlinjerna i propositionen lyfte de särskilt fram att ramarna för järnvägsunderhåll höjs med 47 procent jämfört med den förra regeringens plan.
Om målet dessutom skulle vara att komma ikapp med underhåll av väg och järnväg som släpar efter så krävs ytterligare miljarder kronor. Det betyder att det kommer att innebära tuffa prioriteringar när det gäller vilka järnvägssträckor och vägar man ska satsa mest på.
Sveriges järnvägsnät är slitet och kräver mycket underhåll, och de ekonomiska ramarna i regeringens infrastrukturproposition räcker inte för att upprätthålla dagens funktionalitet. (Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild)
Sänka standard
– Vägar som har hög prioritet kommer att ha fokus, andra mer lågtrafikerade får vi dra ner standarden på, säger Lena Erixon.
Hon bedömer att vägar med hög trafik, höga hastigheter och de som kanske inte har så mycket trafik, men som är väldigt viktiga för näringslivet, kommer först.
När det däremot gäller utveckling av transportsystemet med nya investeringar föreslår regeringen en ekonomisk ram som är något större än Trafikverkets högsta alternativ, vilket ger visst utrymme för nysatsningar eller tidigareläggande av beslutade projekt.
I förra veckan framgick det mellan raderna att planerna på att bygga höghastighetsbanor har övergått från att vara reella planer till mer oklara mål. Några pengar avsätts inte, ett tidigare tänkt slutår (2035) för när det ska vara färdigbyggt saknas. Bara en liten del av de flera hundra miljarder det beräknas kosta är finansierat hittills.
(TT)
| Väg- och järnvägsmiljarder |
| Totalt omfattar regeringens proposition 623 miljarder kronor, inklusive underhåll och utveckling av Sveriges transportsystem. Den nuvarande planen för 2014-2025 omfattar 522 miljarder kronor. Riksdagen behandlar propositionen under hösten. Efter riksdagens klubbslag ger regeringen Trafikverket i uppdrag att göra en planering. Den spikas sedan 2018. Källa: Regeringens proposition, 2016/17:21, Infrastruktur för framtiden |
