Regeringen har tappat tålamodet med elbolagen och de dyra tillsvidareavtalen. Nu tvingas bolagen tydligt redovisa på fakturorna vad det handlar om, annars hotar prisreglering. Men det kan bli ett slag i luften.

– Det finns ingen anledning att det ska vara sådana prisskillnader, säger energiminister Ibrahim Baylan (S).

Soffliggarna på elmarknaden får betala dyrt för sin ström. De som inte gjort ett aktivt val, eller vars elavtal gått ut, får ett tillsvidareavtal – ett så kallat anvisat avtal. Och de är ofta 20-30 procent dyrare än ett vanligt avtal.

Det kan för en villaägare handla om runt 5 000 kronor mer på ett år och för en lägenhetskund om en dryg tusenlapp. Drygt 13 procent av de svenska hushållen har ett anvisat avtal, enligt SCB.

Duckar

Elbolaget Eon säger sig stå bakom förslaget, och erkänner att priserna på anvisningsavtalen är betydligt högre:

– Det är inget att sticka under stol med, säger Eons försäljningschef Joakim Adgård.

Men varför bolaget tar ut så höga priser på det här avtalet eller att företaget skulle tjäna mer pengar på de kunderna är inget som han egentligen vill prata om. Det viktiga är inte prissättningen, enligt Adgård.

TT: Frågan kvarstår. Varför tar ni så pass mycket mer betalt?
– Avtalen har ett högre pris, så är det, det är en öppen och fri marknad. Men vi erbjuder hela tiden kunderna andra avtal, vi ringer upp kunder som legat för länge med sånt här avtal och erbjuder dem att konvertera till något annat, säger Adgård.

– Kunden gör själv ett val, det är knäckfrågan.

Ökade kostnader

Vattenfall pekar på merkostnader i form av mer administration – att hantera kunder som på korta avtal kommer och går.

– En kommersiell bedömning utifrån riskerna, säger Vattenfalls försäljningschef Jonas Stenbäck.

Det finns en osäkerhet för elbolaget. Kunderna kan i princip lämna på dagen:

– Det är en produkt som är speciell, man kan lämna bara genom att lyfta på luren, säger Stenbäck.

Han pekar på att Vattenfall precis som Eon redan informerar kunderna. Och ytterligare information kanske inte når fram till de just de här kunderna, enligt Stenbäck.

TT: Blir det här ett slag i luften då?
– Det är för tidigt att säga, det är svårt att bedöma effekterna, säger Stenbäck.

”Inte hjälpt”

Såväl den förra som den nuvarande regeringen har fört diskussioner med elbranschen för att antalet kunder med de dyra avtalen ska minska. Men det går inte tillräckligt fort och nu har regeringen tröttnat på att vänta.

– Det har uppenbarligen inte hjälpt, säger Ibrahim Baylan.

Vid torsdagens sammanträde väntas regeringen fatta ett beslut om en proposition som innebär skärpta regler för elhandelsbolag.

”Tryck på branschen”

– Det ska bli tydligt att man är skyldig att redovisa på fakturorna att det är anvisade avtal och vad det innebär.

Om det inte bidrar att få ner antalet anvisningsavtal ska regeringen få möjlighet att prisreglera dem.

– Tanken är att sätta tryck på branschen och få den att ta tag i det. Sker det inte får regeringen gå vidare, säger Baylan.

De nya reglerna ska träda i kraft den 1 april nästa år.

(TT)

Tusenlappar dyrare

Ett elavtal hos exempelvis Vattenfall med rörligt pris kostar i dagsläget 83:96* öre per kwh (kilowattimme). Ett anvisningsavtal (tidigare tillsvidareavtal) kostar 109:08* öre per kwh. För en villakund som förbrukar 20 000 kwh på ett år kostar det rörliga avtalet 16 792 kronor. Samma villakund betalar 21 816 kronor för anvisningsavtalet. En skillnad alltså på 5 092 kronor. Priset vid förbrukning på 20 000 kwh/år. Källa: Vattenfalls hemsida, egna beräkningar

Anvisade elavtal

Anvisningsavtal finns bland annat för att en kund ska kunna få el direkt när de flyttar till en ny bostad. De som inte själva valt sitt elavtal eller en gång har gjort det men avtalstiden har löpt ut får betala ett anvisningspris. Det priset är i många fall betydligt dyrare än de traditionella elavtalen. I juli i år var det 13,2 procent av de svenska hushållen som hade ett anvisat avtal, enligt SCB:s statistik.