loadingHögerextrema Anders Behring Breivik (till höger i bild), som mördade 77 personer i två attacker i Norge förra året, talar med sin advokat Geir Lippestad i början av rättegången i Oslo den 16 april 2012. Breivik sade till rätten att han inte erkände dess legitimitet. Eftersom Breivik redan erkänt brottet, som orsakade flest dödsfall i Norges historia i efterkrigstid, kommer huvudtemat i utfrågningarna vara huruvida han är sinnessjuk eller ej, om han kan hållas ansvarig för sitt agerande, vilket kommer att bestämma ifall han hamnar i fängelse eller i sluten psykatrisk vård. (Foto: Odd Andersen/ AFP)
Högerextrema Anders Behring Breivik (till höger i bild), som mördade 77 personer i två attacker i Norge förra året, talar med sin advokat Geir Lippestad i början av rättegången i Oslo den 16 april 2012. Breivik sade till rätten att han inte erkände dess legitimitet. Eftersom Breivik redan erkänt brottet, som orsakade flest dödsfall i Norges historia i efterkrigstid, kommer huvudtemat i utfrågningarna vara huruvida han är sinnessjuk eller ej, om han kan hållas ansvarig för sitt agerande, vilket kommer att bestämma ifall han hamnar i fängelse eller i sluten psykatrisk vård. (Foto: Odd Andersen/ AFP)
Inrikes

Rättegången mot Breivik inleddes i Oslo

Susanne Willgren, Epoch Times Sverige

Den 16 april hölls den första rättegångsdagen i Oslo mot massmördaren Anders Behring Breivik. Breivik dödade sammanlagt 77 personer i två attacker den 22 juli förra året. Dagens rättegång gick att följa live via norska TV2:s webbplats.

Strax före klockan nio i morse fördes den 33-årige Anders Behring Breivik till Oslo tingshus. Breivik erkänner sig skyldig till de brott han står åtalad för. Rätten ska nu försöka avgöra huruvida Breivik var vid sina sinnes fulla bruk då han genomförde dåden, vilket Breivik själv hävdar att han var.

De allra flesta av dem som överlevde massakern på Utöya den 22 juli i fjol vill att han ska ställas ansvarig för sina handlingar och därmed dömas till fängelse istället för till sluten psykiatrisk vård.

Med en högerextrem hälsningssalut gjorde Breivik entré i rättssalen. När han fick ordet fem minuter senare proklamerade han att han inte erkänner rätten som legitim, bland annat för att den är politiskt tillsatt.

Rättegången hade många åhörare och Breivik hölls avskild från dem med skottsäkert glas.

När åklagaren Inga Bejer Engh började läsa upp åtalet, i vilket morden på de 77 personerna beskrivs i detalj, satt Breivik näst intill orörlig med nedsänkt blick. De fyra experterna som utrett den åtalades psykiska hälsa befann sig i rättssalen och observerade hans reaktioner.

När åklagaren Svein Holden skulle hålla sitt inledningsanförande varnade domaren Wenche Elisabeth Arntzen mot delar av innehållet, som bland annat innehöll nödsamtal från Utöya. Åklagaren ombads att meddela berörda familjer i god tid innan sekvenserna spelades upp så att de hade möjlighet att lämna rättssalen. Man visade också en övervakningsfilm av ögonblicket då bomben exploderade i regeringskansliet.

För att måla upp en bild av den åtalade så gjorde man en grundlig genomgång av dennes liv från 1995 och framåt. Vid ett tillfälle brast Breivik i gråt, det var när man spelade upp en propagandafilm bestående av stillbilder, text och musik, som Breivik själv gjort. Att filmen, som innehöll grova påståenden av rasistisk karaktär, visades upp i rätten mötte negativa reaktioner från olika håll. Berit Reiss-Andersen, ordföranden i advokatsamfundet och TV2:s expert i terroristrättegången förklarade i TV2 varför hon tror det är viktigt att visa filmen:

”Jag skulle tro att det som åklagaren avser är att förklara för rätten lite av den ideologiska bakgrunden som ligger till grund för agerandet. Jag skulle också tro att de sakkunniga har varit väldigt intresserade av den här filmen.”

Själv förklarade Breivik sina tårar med att det var en ”emotionell film”.

På eftermiddagen följde en beskrivning av händelseförloppet den 22 juli 2011, då Anders Behring Breivik först detonerade en bilbomb i regeringskvarteret i Oslo, vilken dödade åtta personer, och sedan tog sig ut till ön Utöya där han sköt ihjäl 69 personer, de flesta av dem ungdomar. Många fler skadades i attackerna.

Imorgon tisdag fortsätter rättegången mot Breivik.


Den här bilden av Utöya togs den 25 mars 2012. Ön var vid tillfället öppen för familjerna till offren i massakern den 22 juli. De döda var mestadels ungdomar som deltog i norska Arbeiderpartiets sommarläger. (Foto: Fredrik Varfjell/ Scanpix Norway/ AFP)

Den här bilden av Utöya togs den 25 mars 2012. Ön var vid tillfället öppen för familjerna till offren i massakern den 22 juli. De döda var mestadels ungdomar som deltog i norska Arbeiderpartiets sommarläger. (Foto: Fredrik Varfjell/ Scanpix Norway/ AFP)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingHögerextrema Anders Behring Breivik (till höger i bild), som mördade 77 personer i två attacker i Norge förra året, talar med sin advokat Geir Lippestad i början av rättegången i Oslo den 16 april 2012. Breivik sade till rätten att han inte erkände dess legitimitet. Eftersom Breivik redan erkänt brottet, som orsakade flest dödsfall i Norges historia i efterkrigstid, kommer huvudtemat i utfrågningarna vara huruvida han är sinnessjuk eller ej, om han kan hållas ansvarig för sitt agerande, vilket kommer att bestämma ifall han hamnar i fängelse eller i sluten psykatrisk vård. (Foto: Odd Andersen/ AFP)
Högerextrema Anders Behring Breivik (till höger i bild), som mördade 77 personer i två attacker i Norge förra året, talar med sin advokat Geir Lippestad i början av rättegången i Oslo den 16 april 2012. Breivik sade till rätten att han inte erkände dess legitimitet. Eftersom Breivik redan erkänt brottet, som orsakade flest dödsfall i Norges historia i efterkrigstid, kommer huvudtemat i utfrågningarna vara huruvida han är sinnessjuk eller ej, om han kan hållas ansvarig för sitt agerande, vilket kommer att bestämma ifall han hamnar i fängelse eller i sluten psykatrisk vård. (Foto: Odd Andersen/ AFP)
Inrikes

Rättegången mot Breivik inleddes i Oslo

Susanne Willgren, Epoch Times Sverige

Den 16 april hölls den första rättegångsdagen i Oslo mot massmördaren Anders Behring Breivik. Breivik dödade sammanlagt 77 personer i två attacker den 22 juli förra året. Dagens rättegång gick att följa live via norska TV2:s webbplats.

Strax före klockan nio i morse fördes den 33-årige Anders Behring Breivik till Oslo tingshus. Breivik erkänner sig skyldig till de brott han står åtalad för. Rätten ska nu försöka avgöra huruvida Breivik var vid sina sinnes fulla bruk då han genomförde dåden, vilket Breivik själv hävdar att han var.

De allra flesta av dem som överlevde massakern på Utöya den 22 juli i fjol vill att han ska ställas ansvarig för sina handlingar och därmed dömas till fängelse istället för till sluten psykiatrisk vård.

Med en högerextrem hälsningssalut gjorde Breivik entré i rättssalen. När han fick ordet fem minuter senare proklamerade han att han inte erkänner rätten som legitim, bland annat för att den är politiskt tillsatt.

Rättegången hade många åhörare och Breivik hölls avskild från dem med skottsäkert glas.

När åklagaren Inga Bejer Engh började läsa upp åtalet, i vilket morden på de 77 personerna beskrivs i detalj, satt Breivik näst intill orörlig med nedsänkt blick. De fyra experterna som utrett den åtalades psykiska hälsa befann sig i rättssalen och observerade hans reaktioner.

När åklagaren Svein Holden skulle hålla sitt inledningsanförande varnade domaren Wenche Elisabeth Arntzen mot delar av innehållet, som bland annat innehöll nödsamtal från Utöya. Åklagaren ombads att meddela berörda familjer i god tid innan sekvenserna spelades upp så att de hade möjlighet att lämna rättssalen. Man visade också en övervakningsfilm av ögonblicket då bomben exploderade i regeringskansliet.

För att måla upp en bild av den åtalade så gjorde man en grundlig genomgång av dennes liv från 1995 och framåt. Vid ett tillfälle brast Breivik i gråt, det var när man spelade upp en propagandafilm bestående av stillbilder, text och musik, som Breivik själv gjort. Att filmen, som innehöll grova påståenden av rasistisk karaktär, visades upp i rätten mötte negativa reaktioner från olika håll. Berit Reiss-Andersen, ordföranden i advokatsamfundet och TV2:s expert i terroristrättegången förklarade i TV2 varför hon tror det är viktigt att visa filmen:

”Jag skulle tro att det som åklagaren avser är att förklara för rätten lite av den ideologiska bakgrunden som ligger till grund för agerandet. Jag skulle också tro att de sakkunniga har varit väldigt intresserade av den här filmen.”

Själv förklarade Breivik sina tårar med att det var en ”emotionell film”.

På eftermiddagen följde en beskrivning av händelseförloppet den 22 juli 2011, då Anders Behring Breivik först detonerade en bilbomb i regeringskvarteret i Oslo, vilken dödade åtta personer, och sedan tog sig ut till ön Utöya där han sköt ihjäl 69 personer, de flesta av dem ungdomar. Många fler skadades i attackerna.

Imorgon tisdag fortsätter rättegången mot Breivik.


Den här bilden av Utöya togs den 25 mars 2012. Ön var vid tillfället öppen för familjerna till offren i massakern den 22 juli. De döda var mestadels ungdomar som deltog i norska Arbeiderpartiets sommarläger. (Foto: Fredrik Varfjell/ Scanpix Norway/ AFP)

Den här bilden av Utöya togs den 25 mars 2012. Ön var vid tillfället öppen för familjerna till offren i massakern den 22 juli. De döda var mestadels ungdomar som deltog i norska Arbeiderpartiets sommarläger. (Foto: Fredrik Varfjell/ Scanpix Norway/ AFP)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024