För de flesta är Singapore det stora urbana experimentet, en stadsstat känd för sin överdrivna sterilitet och eklektiska arkitektur. Det är det finansiella navet i Sydostasien och ett häftigt ställe för shoppare. Men vad många resenärer missar är Singapores härliga gröna avkopplande oaser, naturliga tillflyktsorter långt ifrån den täta stadskärnan där befolkningen når 6 430 människor per kvadratkilometer. Här är tre fina och billiga sätt att ta en promenad på Singapores okända gröna sida – ett perfekt sätt att fly bort under en snabbtur till denna ö-stad.
MacRitchie-reservatet
Det verkar dolt, men i hjärtat av Singapore finns spår av yppig regnskog, promenadstråk vid sjöar, och det expanderande parklandskapet MacRitchie-reservatet. MacRitchie är en del av de 2 000 hektar som naturreservatet Central Catchment omfattar. MacRitchie etablerades 1868 med syftet att rädda denna viktiga vattenrika region från den hänsynslösa röjning som skedde på övriga delar av ön. Från 1800-talets början till dess mitt skövlades 90 procent av Singapores skog, men reservatet finns kvar.
MacRitchies höjdpunkt är en 10,5 km lång rundtur till Tree Top Walk – en 250 meters hängbro som sammankopplar reservatets två högsta punkter. Det erbjuder en spektakulär vy i kontrast till markplansutsikten från djungeln.
Om du inte är intresserad av hela rundturen kan du prova den mer modesta 3 km långa Nature Trail längs med vattenbrynet. Även på denna tur kommer du säkerligen att få se rödörade sköldpaddor och flera långsvansade Macaque-apor – försök låta bli att mata dem, för både din egen och deras skull! Om du spetsar dina öron kan du höra ropen från kungsfiskare, örnar och bulbyler. MacRitchie erbjuder även kajakuthyrning och sceniska picknickplatser.
Reservatet är öppet kl. 6.30 till kl. 19.30 dagligen. Inträdet är gratis. Sista turen till Tree Top Walk är kl. 16.30. Det är stängt på måndagar, om det inte är en helgdag. Det är möjligt att ta en taxi till en ingång nära Tree Top Walk, som förkortar turen från 10 km till cirka hälften. Flera bussar går till MacRitchie, dock inte lokalbussen.
Singapores botaniska trädgård
För ungefär ett och ett halvt sekel sedan etablerade det lokala agri-hortikulturella Sällskapet förutseende nog en fritidspark, som senare blommade ut i Singapores botaniska trädgård. De imponerande 52 hektaren är tematiskt organiserade, med tillräcklig variation för att vara givande även för icke växtintresserade människor.
I Marsh Gardens dammar finns växten papyrus, som namngavs så eftersom egyptierna använde dem. Palm Valley har över 220 sorters palmer, och i Sun Rockery hittar man de tjocka suckulenterna, växter som är svullna med vatten för att kunna överleva de torraste förhållanden. Barnen kommer att älska fontänen Swiss Ball – en 700 kilos granitkula som snurrar konstant av vattenströmmen – och samlingen av bonsaiträd. Om du vill veta hur man odlar det man äter, så kommer du att uppskatta ört- och kryddgården, dryckesskördarna, nötträden och medicinträden.
Om man vill ta en titt på Singapore som det såg ut före den urbana utvecklingen kan man strosa runt i Regnskogen. Redan 1889 beskrevs den i trädgårdens guidebok som det enda beståndet av ”ursprunglig djungel som finns kvar på ön… [som ger] besökarna en uppfattning om den tropiska vegetationens underbara rikedom.”
Inget besök är komplett utan att ha sett den berömda National Orchid Garden, där personalen har odlat orkidéer sedan 1928. Resultatet är världens största utställning av tropiska orkidéer med över 1 000 arter och 2 000 hybrider.
The Orchid Garden är öppet kl 8.30 till kl 19.00 och kostar 5 SGD (motsv. c:a 25 kr) för vuxna, 1 SGD (5 kr) för pensionärer och studerande, och gratis inträde för barn under 12 år. I övrigt är inträdet i den botaniska trädgården gratis; generellt har trädgården öppet kl 5.00 till midnatt, och det finns flera bussar som går dit.
Pulau Ubin (Granitön)
Vill du få en speciell upplevelse, ska du ta en 10 minuters båttur från Changi Point Ferry Terminal, och besöka Pulau Ubin, det enda som är kvar av det lantliga Singapore. Där bor uppskattningsvis 100 bybor, som livnär sig på lantbruk och att förse turister med livsmedel. En liten by omger kajen, där man kan hitta affärer, restauranger och flera cykeluthyrare. Därifrån kan man åka iväg och uppleva öns ljud, vyer och vildmarksliv.
Ingen av vandringsspåren på den 4,1 kvadratkilometer stora ön är speciellt krävande, och det finns kartor som visar dig vägen vid varje vägskäl. Oavsett om du cyklar eller går, så finns det mycket att upptäcka medan du tar dig fram genom mangrover och regnskog, förbi träoperascenen och templen, de övergivna stenbrotten och igenväxta gummiplantagerna.
Vid den norra änden av Pulau Ubin kan du utan svårigheter se den malaysiska kusten, så väl som ett staket som markerar gränsen. Det finns några badstränder, och om du har glömt att packa ner proviant så behöver du inte oroa dig: nästan alla hus på ön har ett stånd där man säljer kalla drycker, och öns hemodlade godsaker – färska kokosnötter, durian (stinkfrukt –krämig och smaklig om du kan stå ut med den ruttna stanken) och jackfrukt. De flesta besöker ön på en dagstur, men det finns även hotell till rimliga priser som erbjuder en lång lista med förströelser.
Att hyra en cykel en dag eller en del av dagen kostar mellan 2 SGD (motsv. 10 kr) för en helt acceptabel cykel (fortsätt att gå tills du rundar kurvan för att hitta dessa) och 12 SGD (motsv. 56 kr) för en helt ny mountainbike, vilket knappast är nödvändigt. Det finns också tandemcyklar och cyklar med träningshjul för barn. Priset för båtturen är bara 2 SGD enkel väg, och den avgår ofta – så fort som det finns 12 passagerare. För att komma till Changi Point tar man lokalbussen till Tanah Merah och sedan buss 2, cirka en timme från centrum.
Placeringen och konstruktionsmetoden för den 25 m höga Tree Top Walk i MacRitchie-reservatet, valdes särskilt för att undvika att störa det lokala växt- och djurlivet. Därför har den fristående hängbron en kapacitet på 30 personer, vilket man håller strikt på med hjälp av ett system av enkelriktad trafik. (Foto: Jan Jekielek, The Epoch Times)
Det finns ingen gränsövergång här, bara ett staket som skiljer Singapore från Malaysia och Pulau Ubins norra strand. (Foto: Jan Jekielek, The Epoch Times)
