loadingIngen bär prins- och prinsesskronorna på huvudet numera. Men de tas fram vid vigslar, dop och begravningar och läggs på en kudde i salen. På bilden syns den krona som tilldelats prinsessan Leonore. (Foto: Jonas Ekströmer / TT)
Ingen bär prins- och prinsesskronorna på huvudet numera. Men de tas fram vid vigslar, dop och begravningar och läggs på en kudde i salen. På bilden syns den krona som tilldelats prinsessan Leonore. (Foto: Jonas Ekströmer / TT)
Inrikes

Prinsar måste dela på kronorna

Epoch Times

Det är ont om prins- och prinsesskronor i den kungliga skattkammaren. De är så pass få att några måste dela krona med sina anhöriga. Men prins Alexander, som döps på fredag, får en alldeles egen prinskrona.

Orsaken är att han är Carl-Philips och Sofias förstfödde. Även Victorias och Daniels första barn, Estelle, har en egen krona, liksom Madeleines och Chris O’Neills förstfödda, Leonore.

Däremot räcker inte kronorna till för andrabarnen. Prins Oscar delar krona med pappa Daniel, och prins Nicolas med mamma Madeleine.

Det är en direkt följd av att det bara finns åtta prins- och prinsesskronor i kungliga skattkammaren. Den äldsta, Karl X Gustavs krona eller arvfurstekronan, är tillverkad 1650 och avsedd för Victoria.

Slutade bära kronan

Sedan dess har det tillverkats kronor vid ett fåtal tillfällen, senast 1902. Därefter tog det stopp.

– Man byggde upp samlingen successivt. Men sedan lade man ned tillverkningen. Och i modern tid har det inte funnits några tankar på att göra nya kronor, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

Det har med andra ord uppfattats som otidsenligt att börja göra nya prinskronor. Dessutom slutade kungligheterna att bära kronor på huvudet när Gustaf V avstod från att låta sig krönas då han blev kung 1907.

Tysk påverkan

– Varför är det ingen som egentligen vet, men troligen ville han vara modern. I Tyskland hade kejsar Wilhelm II nyligen avstått från kröning och krona, och på den tiden sneglade vi i Sverige ofta på tyskarna. I Storbritannien däremot, struntade man i vad tyskarna gjorde, och där har traditionen med kronor fortsatt, säger Harrison.

Numera tas kronorna bara fram vid vissa ceremonier, såväl de som är avsedda för kungen och drottningen, som de som är till för prinsarna och prinsessorna. De används vid vigslar, begravningar och dop och placeras då på speciella kuddar på så kallade regaliebord.

Kungens krona, som utfördes 1561 till Erik XIV:s kröning, kunde exempelvis ses när han gifte sig med Silvia.

(TT /Roland Johansson)

De åtta kronorna
I den kungliga skattkammaren finns åtta prins- och prinsesskronor, tillverkade mellan 1650 och 1902. De har fördelats mellan kungabarnen, och deras gemåler och barn:
– Karl X Gustavs krona, arvfurstekronan, utförd 1650. Avsedd för kronprinsessan Victoria.
– Karl XIII:s krona, 1771. Prins Carl Philip.
– Prins Fredrik Adolfs krona, 1771. Prins Alexander.
– Prinsessan Sofia Albertinas krona, 1771. Prinsessan Sofia.
– Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas krona, 1778. Prinsessan Madeleine och prins Nicolas.
– Oscar II:s krona, 1844. Prinsessan Estelle.
– Prinsessan Eugénies krona, 1860. Prinsessan Leonore.
– Prins Wilhelms krona, 1902. Prins Daniel och prins Oscar.

 

Prins Alexanders dop
Prins Alexanders dop äger rum i Drottningsholms slottskyrka fredag 9 september 2016.
Dopet förrättas av ärkebiskop Antje Jackelén. Inbjudna gäster är den närmaste familjen, representanter för utländska kungahus, riksdagen, regeringen och det officiella Sverige.
Prins Alexander döps i samma klänning som prinsessan Estelle, prins Oscar, prinsessan Leonore och prins Nicolas döptes i. Klänningen har varit i bruk som kungahusets dopklänning sedan 1906, och har burits av bland andra kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria.
Dopvattnet hämtas från en källa på Öland.
Källa: Sveriges kungahus

 

(Inget ämne)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIngen bär prins- och prinsesskronorna på huvudet numera. Men de tas fram vid vigslar, dop och begravningar och läggs på en kudde i salen. På bilden syns den krona som tilldelats prinsessan Leonore. (Foto: Jonas Ekströmer / TT)
Ingen bär prins- och prinsesskronorna på huvudet numera. Men de tas fram vid vigslar, dop och begravningar och läggs på en kudde i salen. På bilden syns den krona som tilldelats prinsessan Leonore. (Foto: Jonas Ekströmer / TT)
Inrikes

Prinsar måste dela på kronorna

Epoch Times

Det är ont om prins- och prinsesskronor i den kungliga skattkammaren. De är så pass få att några måste dela krona med sina anhöriga. Men prins Alexander, som döps på fredag, får en alldeles egen prinskrona.

Orsaken är att han är Carl-Philips och Sofias förstfödde. Även Victorias och Daniels första barn, Estelle, har en egen krona, liksom Madeleines och Chris O’Neills förstfödda, Leonore.

Däremot räcker inte kronorna till för andrabarnen. Prins Oscar delar krona med pappa Daniel, och prins Nicolas med mamma Madeleine.

Det är en direkt följd av att det bara finns åtta prins- och prinsesskronor i kungliga skattkammaren. Den äldsta, Karl X Gustavs krona eller arvfurstekronan, är tillverkad 1650 och avsedd för Victoria.

Slutade bära kronan

Sedan dess har det tillverkats kronor vid ett fåtal tillfällen, senast 1902. Därefter tog det stopp.

– Man byggde upp samlingen successivt. Men sedan lade man ned tillverkningen. Och i modern tid har det inte funnits några tankar på att göra nya kronor, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

Det har med andra ord uppfattats som otidsenligt att börja göra nya prinskronor. Dessutom slutade kungligheterna att bära kronor på huvudet när Gustaf V avstod från att låta sig krönas då han blev kung 1907.

Tysk påverkan

– Varför är det ingen som egentligen vet, men troligen ville han vara modern. I Tyskland hade kejsar Wilhelm II nyligen avstått från kröning och krona, och på den tiden sneglade vi i Sverige ofta på tyskarna. I Storbritannien däremot, struntade man i vad tyskarna gjorde, och där har traditionen med kronor fortsatt, säger Harrison.

Numera tas kronorna bara fram vid vissa ceremonier, såväl de som är avsedda för kungen och drottningen, som de som är till för prinsarna och prinsessorna. De används vid vigslar, begravningar och dop och placeras då på speciella kuddar på så kallade regaliebord.

Kungens krona, som utfördes 1561 till Erik XIV:s kröning, kunde exempelvis ses när han gifte sig med Silvia.

(TT /Roland Johansson)

De åtta kronorna
I den kungliga skattkammaren finns åtta prins- och prinsesskronor, tillverkade mellan 1650 och 1902. De har fördelats mellan kungabarnen, och deras gemåler och barn:
– Karl X Gustavs krona, arvfurstekronan, utförd 1650. Avsedd för kronprinsessan Victoria.
– Karl XIII:s krona, 1771. Prins Carl Philip.
– Prins Fredrik Adolfs krona, 1771. Prins Alexander.
– Prinsessan Sofia Albertinas krona, 1771. Prinsessan Sofia.
– Prinsessan Hedvig Elisabeth Charlottas krona, 1778. Prinsessan Madeleine och prins Nicolas.
– Oscar II:s krona, 1844. Prinsessan Estelle.
– Prinsessan Eugénies krona, 1860. Prinsessan Leonore.
– Prins Wilhelms krona, 1902. Prins Daniel och prins Oscar.

 

Prins Alexanders dop
Prins Alexanders dop äger rum i Drottningsholms slottskyrka fredag 9 september 2016.
Dopet förrättas av ärkebiskop Antje Jackelén. Inbjudna gäster är den närmaste familjen, representanter för utländska kungahus, riksdagen, regeringen och det officiella Sverige.
Prins Alexander döps i samma klänning som prinsessan Estelle, prins Oscar, prinsessan Leonore och prins Nicolas döptes i. Klänningen har varit i bruk som kungahusets dopklänning sedan 1906, och har burits av bland andra kung Carl XVI Gustaf och kronprinsessan Victoria.
Dopvattnet hämtas från en källa på Öland.
Källa: Sveriges kungahus

 

(Inget ämne)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024