Inför OS meddelade Liu Shaowu, säkerhetsansvarig för OS, att demonstrationer skulle vara tillåtna på tre olika platser i Peking ”där människor eller protesterande kan uttrycka sina personliga åsikter”. Förutsättningen var att man införskaffat tillstånd. Men många av dem som söker tillstånd grips istället och eskorteras hem till sin hemort samtidigt som protestområdena är tomma.
När Ji Sizun, en 58-årig gräsrotsaktivist, ansökte om tillstånd för att protestera på en av platserna greps han av polis. I sin ansökan hade Ji meddelat att protesten skulle handla om att folket borde engagera sig mer i den politiska utvecklingen och att fördöma den utbredda korruptionen och maktmissbruket. Han greps vid polisstationen efter att han åkt dit för se om ansökan beviljats eller ej.
Att få tillstånd beviljat till demonstration på något av de tre protestområdena verkar nästintill omöjligt. Man måste ansöka åtminstone fem dagar i förväg. De som inte är Pekingbor är förbjudna att protestera. Protester som kan skada den ”nationella sammanhållningen” och de ”nationella, sociala eller kollektiva intressena” är heller inte tillåtna. Myndigheterna har inte specifikt klargjort innebörden av termerna.
En anti-japansk grupp som sökt tillstånd fick avslag. Ge Yifei ansökte om tillstånd för att ta upp en marktvist med lokala politiker men eskorterades hem till sin hemstad Suzhou.
Pekingpolis grep Tang Xuecheng från Hunanprovinsen och eskorterade hem honom i början av augusti när han ansökte om tillstånd för att protestera mot korruption i sin hemtrakt, skrev tidningen The Australian den 12 augusti.
Sang Jun ville tillsammans med andra föräldrar ansöka om tillstånd att protestera i Peking. Han sade att han ville uppmärksamma den bristfälliga konstruktionen av byggnaderna som sägs ha lett till de kollapser där många skolelever dog. Men gruppens representanter stoppades vid Chengdus flygplats. ”Polisen rev sönder deras [flyg]biljetter”, sade han i en artikel i Washington Post den 6 augusti.
Polisstationen i Haidandistriktet, Peking, vägrade att ta emot en ansökan från Zhang Wei i slutet av juli som handlade om protester mot att hennes hus rivits inför OS. Den 12 augusti sade Zhangs son Mi Yu till Associated Press att distriktsdomstolen dömt Zhang till en månads fängelse. Hennes brott var att hon ”stört samhällsordningen” i samband med en småskalig protest som hon deltog för någon vecka sedan i Qianmen, Peking, tillsammans med 20 av hennes tidigare grannar.
När Torbjörn Petersson från DN besökte ett av protestområdena, Ritanparken, såg han inga demonstrationer. En säkerhetsvakt sade att han inte hade hört talas om att någon demonstration hade ägt rum och inte heller att någon protest skulle vara aktuell, skrev Pettersson i DN den 13 augusti.
Människorättsorganisationer menar att de tre protestområdena endast har tillkommit för att skapa ett falskt intryck av att det finns öppenhet under de olympiska spelen.
De tre protestområdena är också videoövervakade, vilket avskräcker många på grund av de repressalier de kan utsättas för. Vissa protesterande vill inte ens ansöka om tillstånd till demonstration då de menar att polis kommer att samla information om dem.
Taxichaufförer i Peking har fått instruktioner av den allmänna säkerhetsbyrån att rapportera alla som åker till de tre protestområdena. De ska bland annat informera om antalet passagerare, deras utseende, klädsel och nationalitet, men också ifall de hört något intressant.
”Den internationella olympiska kommittén och världens ledare som besökt Peking genom att vara med på invigningen borde inte spela döva, stumma eller blinda samtidigt som folk släpas iväg för att de fridfullt uttrycker kritik. Kina förtrycker det fria ordet, trots att man lovat att stå upp för de olympiska idealen. Och frågan är om resten av världen tänker acceptera detta stillatigande”, säger Human Rights Watchs ansvarige för Asienområdet, Sophie Richardson i en artikel på Human Rights Watchs webbsida.
