loadingEn man sorterar plast som ska återvinnas vid en återvinningscentral i Jardim Gramachio, Brasilien. (Foto: Spencer Platt /Getty Images)
En man sorterar plast som ska återvinnas vid en återvinningscentral i Jardim Gramachio, Brasilien. (Foto: Spencer Platt /Getty Images)
Opinion

Plasten översvämmar världshaven

Sharon Guynup

När jag promenerade under palmerna på El Salvadors Stillahavskust förra sommaren fick jag bana min väg genom högar till största delen bestående av plast som sköljts upp med vågorna. På vissa sträckor måste den utrotningshotade havssköldpaddan gräva sig fram genom fem centimeter av plast för att komma åt sanden.

Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. Varje varelse i de marina näringskedjorna konsumerar nedbrutna, nära nog oförstörbara finfördelade ”jungfrutårar”, ett namn som getts åt glas, eller i detta fall plast, som slipats av havets vågor.

Plastfragment dödar varje år ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar, enligt FN:s miljöprogram, Unep. Ett okänt antal havssköldpaddor kvävs av flytande plastpåsar som de misstar för guldfiskar, deras favoritföda.

Plasten hotar också människors hälsa: de allestädes närvarande petroleumbaserade polymererna har förändrat kroppens kemiska sammansättning. De flesta människor bär plastkemikalier i vävnaderna. Barn har ofta högre koncentrationer.

De flesta av dessa ämnen kopierar eller stör hormonernas normala funktion. Forskare har hittat genförändringar hos unga pojkar vars mödrar exponerats för ftalater under graviditeten. Dessa mjukgörare används i matförpackningar, plastmattor och andra produkter. Tre fjärdedelar av USA:s alla småbarn bär på mätbara halter av ämnet.

Bisfenol –A (BPA), en kemikalie som används i ofärgade flaskor och i matförpackningar, har kopplats till typ 2-diabetes, immunsystemsstörningar, onormal penisutveckling och beteendeproblem hos småbarn. 93 procent av dem som testats av USA:s center för sjukdomskontroll hade BPA i urinen.

BPA och andra ämnen som stör hormonsystemet har effekt vid extremt låga doser och försämrar hormonernas funktion vid en exponering som ligger tusen gånger lägre än USA:s miljömyndighets rekommenderade gränsvärden. Ett decenniums lobbyarbete mot ”negativ” forskning från American Chemistry Councils sida har försenat politisk reglering av BPA.

Nästa år kommer det att tillverkas 300 miljoner ton plast i världen. Det motsvarar vikten av 800 Empire State Building. Sedan millennieskiftet har det producerats nästan lika mycket plast som under andra halvan av 1900-talet.

En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag. I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år.

Totalt går åtta procent av världens olja till plasttillverkning, och bara fem procent av plasten återvinns. Det mesta begravs som markfyllnad med följd att plasten ligger i årtionden och läcker giftiga kemikalier till grundvattnet. Mindre än 0,2 procent av dagens plaster är biologiskt nedbrytbara och det finns få anläggningar som komposterar ”bioplaster” tillverkade av majs eller annat spannmål. Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.

Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.

I USA har det emellertid skett små framsteg. Kraftfull industrilobby motsätter sig reglering av plast.

Kemikalier som skadar hälsan eller som inte snabbt upplöses till oskadliga beståndsdelar måste identifieras, kontrolleras eller förbjudas. Den amerikanska kongressen har utsatt oss alla för fara genom att undanta 60 000 av 80 000 nu använda kemikalier från att testas i enlighet med 1976 års lag om giftiga ämnen. Bara 200 har testats. Alla utom fem blev godkända.

Vi behöver också obligatorisk innehållsförteckning på plastprodukter för att identifiera miljövänliga och hälsosamma produkter. Och vi behöver en internationell överenskommelse om plastföroreningar för att städa upp haven och skydda djurlivet.

På det individuella planet kan alla bidra. Wallace J Nichols, marinbiolog och vetenskaplig rådgivare år the Plastic Pollution Coalition utmanar oss att ta reda på det ”plastfotavtryck” vi sätter varje vecka.

Nichols menar att det är lätt att minska det fotavtrycket. Säg nej till styrofoam, engångsplastpåsar, -förpackningar, – sugrör, -rakblad samt take away-förpackningar. Bär hem varorna i en återanvändbar kasse. Ta med din egen rostfria vattenflaska eller kaffemugg. Köp storförpackningar och välj produkter med minimal eller återvunnen förpackning. Återanvänd glas och rostfria behållare. Återvinn resten.

Kasta leksaker, babygrejer, elektronik med mera p återvinningsstationen. Köp mindre plast och välj istället hållbara produkter som du underhåller.

Bland unga vuxna är ”plastig” ett begrepp som står för det som är falskt, omoraliskt eller skadligt för miljön, skriver AdWeek. För att förändra den uppfattningen har SPI, en handelsorgansiation för plastproducenter, satsat tio miljoner på en fyraårig social kampanj på Facebook och Twitter, som riktar sig till de unga generationerna.

Men jag står här bland de unga. Jag vill inte leva i en plastig värld!

Sharon Guynups texter har bland annat publicerats i New York Timessyndikatet, Popular Science, the Boston Globe, nationalgeographic.com.

© 2009 www.blueridgepress.com.

http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/26673/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn man sorterar plast som ska återvinnas vid en återvinningscentral i Jardim Gramachio, Brasilien. (Foto: Spencer Platt /Getty Images)
En man sorterar plast som ska återvinnas vid en återvinningscentral i Jardim Gramachio, Brasilien. (Foto: Spencer Platt /Getty Images)
Opinion

Plasten översvämmar världshaven

Sharon Guynup

När jag promenerade under palmerna på El Salvadors Stillahavskust förra sommaren fick jag bana min väg genom högar till största delen bestående av plast som sköljts upp med vågorna. På vissa sträckor måste den utrotningshotade havssköldpaddan gräva sig fram genom fem centimeter av plast för att komma åt sanden.

Världshaven är översvämmade av plastskräp. 30 000 bitar av plast finns på varje kvadratkilometer av haven. Varje varelse i de marina näringskedjorna konsumerar nedbrutna, nära nog oförstörbara finfördelade ”jungfrutårar”, ett namn som getts åt glas, eller i detta fall plast, som slipats av havets vågor.

Plastfragment dödar varje år ungefär 100 000 valar, delfiner och andra havsdäggdjur liksom en miljon fåglar, enligt FN:s miljöprogram, Unep. Ett okänt antal havssköldpaddor kvävs av flytande plastpåsar som de misstar för guldfiskar, deras favoritföda.

Plasten hotar också människors hälsa: de allestädes närvarande petroleumbaserade polymererna har förändrat kroppens kemiska sammansättning. De flesta människor bär plastkemikalier i vävnaderna. Barn har ofta högre koncentrationer.

De flesta av dessa ämnen kopierar eller stör hormonernas normala funktion. Forskare har hittat genförändringar hos unga pojkar vars mödrar exponerats för ftalater under graviditeten. Dessa mjukgörare används i matförpackningar, plastmattor och andra produkter. Tre fjärdedelar av USA:s alla småbarn bär på mätbara halter av ämnet.

Bisfenol –A (BPA), en kemikalie som används i ofärgade flaskor och i matförpackningar, har kopplats till typ 2-diabetes, immunsystemsstörningar, onormal penisutveckling och beteendeproblem hos småbarn. 93 procent av dem som testats av USA:s center för sjukdomskontroll hade BPA i urinen.

BPA och andra ämnen som stör hormonsystemet har effekt vid extremt låga doser och försämrar hormonernas funktion vid en exponering som ligger tusen gånger lägre än USA:s miljömyndighets rekommenderade gränsvärden. Ett decenniums lobbyarbete mot ”negativ” forskning från American Chemistry Councils sida har försenat politisk reglering av BPA.

Nästa år kommer det att tillverkas 300 miljoner ton plast i världen. Det motsvarar vikten av 800 Empire State Building. Sedan millennieskiftet har det producerats nästan lika mycket plast som under andra halvan av 1900-talet.

En tredjedel av all plast används i förpackningar som rivs upp och kastas. Kassar och flaskor kommer inom kort att finnas vart man vänder sig. Över hela världen delas mer än en miljard plastkassar ut till konsumenter varje dag. I USA kastas 3,5 miljarder kilo förpackningar varje år, till en kostnad av fyra miljarder dollar för återförsäljare och kunder. Det petroleum som varje år används bara för att tillverka plastflaskor skulle kunna driva en miljon bilar i ett år.

Totalt går åtta procent av världens olja till plasttillverkning, och bara fem procent av plasten återvinns. Det mesta begravs som markfyllnad med följd att plasten ligger i årtionden och läcker giftiga kemikalier till grundvattnet. Mindre än 0,2 procent av dagens plaster är biologiskt nedbrytbara och det finns få anläggningar som komposterar ”bioplaster” tillverkade av majs eller annat spannmål. Enorma mängder dumpas också i havet. Detta och andra effekter beskrivs detaljerat i Royal Societys rapport ”Plaster, miljön och människors hälsa”.

Det finns dock enkla lösningar. Australien, Irland, Italien, Taiwan och Sydafrika leder en internationell rörelse för att undvika eller förbjuda plastpåsar. Sedan 2002, då Irland införde en 15-cents ”plastskatt” har användandet av plastpåsar minskat med 90 procent och skatteintäkterna har finansierat återvinningsprogram. Ledaren för FN:s miljöprogram har begärt ett globalt förbud för tunna plastpåsar.

I USA har det emellertid skett små framsteg. Kraftfull industrilobby motsätter sig reglering av plast.

Kemikalier som skadar hälsan eller som inte snabbt upplöses till oskadliga beståndsdelar måste identifieras, kontrolleras eller förbjudas. Den amerikanska kongressen har utsatt oss alla för fara genom att undanta 60 000 av 80 000 nu använda kemikalier från att testas i enlighet med 1976 års lag om giftiga ämnen. Bara 200 har testats. Alla utom fem blev godkända.

Vi behöver också obligatorisk innehållsförteckning på plastprodukter för att identifiera miljövänliga och hälsosamma produkter. Och vi behöver en internationell överenskommelse om plastföroreningar för att städa upp haven och skydda djurlivet.

På det individuella planet kan alla bidra. Wallace J Nichols, marinbiolog och vetenskaplig rådgivare år the Plastic Pollution Coalition utmanar oss att ta reda på det ”plastfotavtryck” vi sätter varje vecka.

Nichols menar att det är lätt att minska det fotavtrycket. Säg nej till styrofoam, engångsplastpåsar, -förpackningar, – sugrör, -rakblad samt take away-förpackningar. Bär hem varorna i en återanvändbar kasse. Ta med din egen rostfria vattenflaska eller kaffemugg. Köp storförpackningar och välj produkter med minimal eller återvunnen förpackning. Återanvänd glas och rostfria behållare. Återvinn resten.

Kasta leksaker, babygrejer, elektronik med mera p återvinningsstationen. Köp mindre plast och välj istället hållbara produkter som du underhåller.

Bland unga vuxna är ”plastig” ett begrepp som står för det som är falskt, omoraliskt eller skadligt för miljön, skriver AdWeek. För att förändra den uppfattningen har SPI, en handelsorgansiation för plastproducenter, satsat tio miljoner på en fyraårig social kampanj på Facebook och Twitter, som riktar sig till de unga generationerna.

Men jag står här bland de unga. Jag vill inte leva i en plastig värld!

Sharon Guynups texter har bland annat publicerats i New York Timessyndikatet, Popular Science, the Boston Globe, nationalgeographic.com.

© 2009 www.blueridgepress.com.

http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/26673/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024