Mer än var fjärde 15-åring i OECD-sfären, eller 13 miljoner elever, klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen. Läget är värre i Sverige, med var tredje elev som inte klarar baskraven. Det är den senaste Pisaundersökningen som ligger till grund för OECD:s nya rapport Low-performing students.
Fokus ligger den här gången på alla elever som inte klarar mer än de enklaste uppgifterna i ett eller flera av Pisas delprov i läsning, matematik respektive naturvetenskap. Bland alla Pisa-deltagande länder/regioner ligger andelen på 28 procent, i Sverige på 34 procent. Det motsvarar, grovt uppskattat, runt 30 000 svenska elever i varje årskull.
Sticker ut
De siffror OECD nu presenterar är inte nya, tvärtom har de tyngt svensk skola de senaste två åren. Nu påminner OECD åter igen om Sveriges situation: ”Sverige har fått ”dramatiska ökningar av andelen lågpresterande i alla ämnen sedan år 2000”, skriver OECD.
– Sverige är alltså det land i OECD där andelen lågpresterande elever ökat mest, säger Eva Lundgren, undervisningsråd vid Skolverket och ansvarig för Pisa i Sverige.
Förslag
Därför har Sverige redan beställt och fått egna råd av OECD hur utvecklingen i svensk skola ska brytas. OECD har pekat på högre lärarlöner, högre förväntningar på eleverna och en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och kommuner/friskolor.
| FAKTA: Pisa |
| Pisa (Programme for International Student Assessement) är en kunskapsmätning bland 15-åriga elever som genomförs vart tredje år. De senast publicerade resultaten gäller Pisa som genomfördes 2012. Resultaten publicerades i december 2013. Sverige hade den största resultatförsämringen av alla deltagande OECD-länder och placerade sig genomgående under snittet. Totalt deltog 64 länder/regioner: 34 OECD-länder och 30 partnerländer till OECD. I december i år publicerar OECD resultaten från de prov som genomfördes 2015. |
I den nya rapporten, som riktas till 64 länder/regioner, ges mer generella råd.
– OECD brukar betona att en förutsättning för att höja den allmänna kunskapsnivån är att höja de sämst presterandes nivå, säger Eva Lundgren.
Råden handlar bland annat om att uppmuntra föräldraengagemang och att ge riktat stöd till skolor, familjer och elever som har sämre förutsättningar. Behövande elever bör få stöd så tidigt som möjligt.
– I Finland gör man så, medan man i Sverige ofta sätter in stöd först på högstadiet, säger Eva Lundgren.
