loading
Utrikes

Parlaments-ja krävs för brexit-besked

Epoch Times

Storbritanniens parlament måste få säga sitt om landets ansökan om att få lämna EU, fastlår Högsta domstolen i London. Theresa May och hennes regering behöver dock inte få enskilda klartecken även från Skottland och Nordirland.

– Med rösterna 8-3 konstaterar domstolen att regeringen inte kan aktivera artikel 50 utan parlamentets godkännande, meddelar rättens ordförande, lord David Neuberger, i London.

Beskedet från Högsta domstolen gäller det överklagande som premiärminister Theresa May och hennes regering gjorde i höstas. Då hade en lägre instans, High Court, överraskande förklarat att regeringen måste ta vägen via parlamentet innan man lämnar in sin formella utträdesansökan ur EU, genom att aktivera Lissabonfördragets artikel 50.

May har ansett att det beslutet är ett så kallat ”kungligt privilegium” (royal prerogative), att folket inte behöver tillfrågas och att beslutet ligger hos regeringen.

HD:s beslut om det motsatta innebär att utträdesarbetet nu kan komma att försenas, då brexit-kritiska ledamöter väntas försöka få igenom diverse villkor och krav på hela processen. Ytterst få bedömare tror dock att någon skulle våga försöka stoppa hela utträdet.

– Även om Högsta domstolen beslutar att May inte kan strunta i parlamentet så kommer ledamöterna knappast att gå emot hur det brittiska folket röstat och blockera brexit, säger Agata Gostynska-Jakubowska på tankesmedjan CER till nyhetsbyrån AFP.

– Landet röstade för att lämna Europeiska unionen i en folkomröstning fastslagen i parlamentariska beslut. Regeringen är fast besluten om att respektera resultatet i folkomröstningen, sade i sin tur handelsminister Liam Fox direkt efter det tidigare domstolsutslaget i höstas.

Desto mer viktigt för regeringen var budet från Högsta domstolen om att de regionala parlamenten i Skottland, Wales och Nordirland inte behöver tillfrågas om aktiverandet av artikel 50. Därmed slipper May för tillfället oroa sig för motståndet från det starkt brexit-kritiska Skottland.

(TT:s korrespondent i Bryssel)

Vägen mot brexit
23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 51,9 procent av rösterna mot 48,1.
24 januari 2017: Högsta domstolen avgör att regeringen måste gå via parlamentet för att ansöka om utträde i enlighet med EU-fördragets artikel 50.
mars: Premiärminister Theresa May hoppas formellt kunna ansöka om utträdet. Därefter kan förhandlingar under EU-kommissionens ledning inledas ”inom några veckor”. EU:s chefsförhandlare blir förre kommissionären Michel Barnier.
oktober 2018: EU-kommissionen hoppas att en uppgörelse kring utträdet kan vara klar, så att övriga EU-länder ska hinna godkänna avtalen i tid till . . .
. . .mars 2019: Två år efter att ha lämnat in utträdeshandlingarna kan Storbritannien välja att lämna EU, oavsett hur förhandlingarna gått. May har redan aviserat att britterna hellre tar ”inget avtal alls, än ett dåligt avtal”. Parterna kan även enas om att förlänga förhandlingstiden.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Utrikes

Parlaments-ja krävs för brexit-besked

Epoch Times

Storbritanniens parlament måste få säga sitt om landets ansökan om att få lämna EU, fastlår Högsta domstolen i London. Theresa May och hennes regering behöver dock inte få enskilda klartecken även från Skottland och Nordirland.

– Med rösterna 8-3 konstaterar domstolen att regeringen inte kan aktivera artikel 50 utan parlamentets godkännande, meddelar rättens ordförande, lord David Neuberger, i London.

Beskedet från Högsta domstolen gäller det överklagande som premiärminister Theresa May och hennes regering gjorde i höstas. Då hade en lägre instans, High Court, överraskande förklarat att regeringen måste ta vägen via parlamentet innan man lämnar in sin formella utträdesansökan ur EU, genom att aktivera Lissabonfördragets artikel 50.

May har ansett att det beslutet är ett så kallat ”kungligt privilegium” (royal prerogative), att folket inte behöver tillfrågas och att beslutet ligger hos regeringen.

HD:s beslut om det motsatta innebär att utträdesarbetet nu kan komma att försenas, då brexit-kritiska ledamöter väntas försöka få igenom diverse villkor och krav på hela processen. Ytterst få bedömare tror dock att någon skulle våga försöka stoppa hela utträdet.

– Även om Högsta domstolen beslutar att May inte kan strunta i parlamentet så kommer ledamöterna knappast att gå emot hur det brittiska folket röstat och blockera brexit, säger Agata Gostynska-Jakubowska på tankesmedjan CER till nyhetsbyrån AFP.

– Landet röstade för att lämna Europeiska unionen i en folkomröstning fastslagen i parlamentariska beslut. Regeringen är fast besluten om att respektera resultatet i folkomröstningen, sade i sin tur handelsminister Liam Fox direkt efter det tidigare domstolsutslaget i höstas.

Desto mer viktigt för regeringen var budet från Högsta domstolen om att de regionala parlamenten i Skottland, Wales och Nordirland inte behöver tillfrågas om aktiverandet av artikel 50. Därmed slipper May för tillfället oroa sig för motståndet från det starkt brexit-kritiska Skottland.

(TT:s korrespondent i Bryssel)

Vägen mot brexit
23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 51,9 procent av rösterna mot 48,1.
24 januari 2017: Högsta domstolen avgör att regeringen måste gå via parlamentet för att ansöka om utträde i enlighet med EU-fördragets artikel 50.
mars: Premiärminister Theresa May hoppas formellt kunna ansöka om utträdet. Därefter kan förhandlingar under EU-kommissionens ledning inledas ”inom några veckor”. EU:s chefsförhandlare blir förre kommissionären Michel Barnier.
oktober 2018: EU-kommissionen hoppas att en uppgörelse kring utträdet kan vara klar, så att övriga EU-länder ska hinna godkänna avtalen i tid till . . .
. . .mars 2019: Två år efter att ha lämnat in utträdeshandlingarna kan Storbritannien välja att lämna EU, oavsett hur förhandlingarna gått. May har redan aviserat att britterna hellre tar ”inget avtal alls, än ett dåligt avtal”. Parterna kan även enas om att förlänga förhandlingstiden.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024