loadingSkådespelerskan Helena Mattson från filmen Iron Man 2. (Foto: AFP/Robyn Beck)
Skådespelerskan Helena Mattson från filmen Iron Man 2. (Foto: AFP/Robyn Beck)
Kultur

Papperstunn handling i Iron Man 2

Andreas Ziegler, för Epoch Times Sverige
  • Produktionsår: 2010
  • Produktionsland:USA
  • Regi: Jon Favreau
  • Medverkande: Robert Downey jr., Mickey Rourke, Don Cheadle, Scarlett Johansson, Gwyneth Paltrow, Sam Rockwell, Mickey Rourke, Jon Favreau, Samuel L. Jackson m fl.
  • Kommer ut: 101006
  • Det är stjärnspäckat värre i detta superhjältespektakel. Och visst är det duktiga skådespelare, som dessutom har fått ett hyfsat manus. Dessvärre känns det som om själva handlingen inte är mer än en ursäkt för att visa upp skådespelarna.

    I den första filmen, ”Iron Man” (Jon Favreau, USA, 2008), fick vi stifta bekantskap med Tony Stark (Downey), en narcissistisk vapenmogul som ändrar attityd när han blir kidnappad av terrorister och skapar sitt alter ego, Iron Man, för att bekämpa ondska i världen. Ärligt talat hade inte den första filmen heller mycket till handling. Men med en så karismatisk skådespelare som Downey i huvudrollen behöver man knappt en handling. Jag vet egentligen inte vilken av de två filmerna som är bäst; Downey var bättre i första filmen, eftersom han fick leka galen vetenskapsman, medan han går igenom en halvflummig kris i den andra. Och en krisig Stark är inte lika kul som en halvgalen.

    Men å andra sidan är Downey uppbackad av Mickey Rourke i denna film. Om Downeys karisma är charmig, är Rourkes mörk och illavarslande; det är otroligt hur mannen kan göra så mycket med så lite. Han spelar Ivan Vanko, en man som har en personlig vendetta mot Starks familj. Mer bakgrund än så får vi inte, vilket gör karaktären mer kryptisk. Det är Downey och Rourke som dominerar filmen, men även övriga skådespelare gör bra ifrån sig. Jackson, i rollen som Nick Fury, gör ytterligare en roll som han får att se enkel ut. Paltrow är charmig i rollen som Pepper Potts, kvinnan som försöker rädda Starks företags image när Stark börjar bete sig som en bångstyrig fjortonåring. Och Sam Rockwell är lysande som Starks sliskiga konkurrent.

    Handlingen känns, som sagt, papperstunn; det känns mer som en uppvisning av karaktärerna än något annat. Detta är i och för sig logiskt, eftersom Marvel, serietidningsföretaget som ligger bakom filmen, planerar att släppa en film som heter ”The Avengers” (Joss Whedon, USA, 2012) i vilken man kommer samla många av Marvels populäraste superhjältar. Dessa inkluderar bland annat Iron Man, Nick Fury, Black Widow (Johanssons karaktär), War Machine (Cheadles karaktär) Captain America, Tor och Hulken. Och eftersom många av karaktärerna är med i ”Iron Man 2”, kan man säga att denna film fungerar lite som reklam för kommande ”The Avengers”. Men det gör ju att ”Iron Man 2” inte direkt kan stå på egna ben.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSkådespelerskan Helena Mattson från filmen Iron Man 2. (Foto: AFP/Robyn Beck)
Skådespelerskan Helena Mattson från filmen Iron Man 2. (Foto: AFP/Robyn Beck)
Kultur

Papperstunn handling i Iron Man 2

Andreas Ziegler, för Epoch Times Sverige
  • Produktionsår: 2010
  • Produktionsland:USA
  • Regi: Jon Favreau
  • Medverkande: Robert Downey jr., Mickey Rourke, Don Cheadle, Scarlett Johansson, Gwyneth Paltrow, Sam Rockwell, Mickey Rourke, Jon Favreau, Samuel L. Jackson m fl.
  • Kommer ut: 101006
  • Det är stjärnspäckat värre i detta superhjältespektakel. Och visst är det duktiga skådespelare, som dessutom har fått ett hyfsat manus. Dessvärre känns det som om själva handlingen inte är mer än en ursäkt för att visa upp skådespelarna.

    I den första filmen, ”Iron Man” (Jon Favreau, USA, 2008), fick vi stifta bekantskap med Tony Stark (Downey), en narcissistisk vapenmogul som ändrar attityd när han blir kidnappad av terrorister och skapar sitt alter ego, Iron Man, för att bekämpa ondska i världen. Ärligt talat hade inte den första filmen heller mycket till handling. Men med en så karismatisk skådespelare som Downey i huvudrollen behöver man knappt en handling. Jag vet egentligen inte vilken av de två filmerna som är bäst; Downey var bättre i första filmen, eftersom han fick leka galen vetenskapsman, medan han går igenom en halvflummig kris i den andra. Och en krisig Stark är inte lika kul som en halvgalen.

    Men å andra sidan är Downey uppbackad av Mickey Rourke i denna film. Om Downeys karisma är charmig, är Rourkes mörk och illavarslande; det är otroligt hur mannen kan göra så mycket med så lite. Han spelar Ivan Vanko, en man som har en personlig vendetta mot Starks familj. Mer bakgrund än så får vi inte, vilket gör karaktären mer kryptisk. Det är Downey och Rourke som dominerar filmen, men även övriga skådespelare gör bra ifrån sig. Jackson, i rollen som Nick Fury, gör ytterligare en roll som han får att se enkel ut. Paltrow är charmig i rollen som Pepper Potts, kvinnan som försöker rädda Starks företags image när Stark börjar bete sig som en bångstyrig fjortonåring. Och Sam Rockwell är lysande som Starks sliskiga konkurrent.

    Handlingen känns, som sagt, papperstunn; det känns mer som en uppvisning av karaktärerna än något annat. Detta är i och för sig logiskt, eftersom Marvel, serietidningsföretaget som ligger bakom filmen, planerar att släppa en film som heter ”The Avengers” (Joss Whedon, USA, 2012) i vilken man kommer samla många av Marvels populäraste superhjältar. Dessa inkluderar bland annat Iron Man, Nick Fury, Black Widow (Johanssons karaktär), War Machine (Cheadles karaktär) Captain America, Tor och Hulken. Och eftersom många av karaktärerna är med i ”Iron Man 2”, kan man säga att denna film fungerar lite som reklam för kommande ”The Avengers”. Men det gör ju att ”Iron Man 2” inte direkt kan stå på egna ben.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024