loadingMiljöaktivisten Wu Lihong håller upp flaskor för att visa skillnaden mellan rent vatten och vatten med algföroreningar i från Taihusjön i Jiangsuprovinsen. Trots en två decennier lång kamp för att rensa upp det tidigare turistmålet, vilket gav honom två års fängelse, så stinker vattnet i Taihusjön fortfarande av föroreningar, enligt Wu. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)
Miljöaktivisten Wu Lihong håller upp flaskor för att visa skillnaden mellan rent vatten och vatten med algföroreningar i från Taihusjön i Jiangsuprovinsen. Trots en två decennier lång kamp för att rensa upp det tidigare turistmålet, vilket gav honom två års fängelse, så stinker vattnet i Taihusjön fortfarande av föroreningar, enligt Wu. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)
Utrikes

Överanvändning av gödningsmedel skadar jordbruk och miljö i Kina

Epoch Times

Bönder i Kina fortsätter att öka användningen av kemiska gödningsmedel i ett försök att öka skördarna. Samtidigt varnar  experter för att effekterna av överanvändningen gör tidigare odlingsbar mark oanvändbar, dödar sjöar och vattendrag och även förorenar luften.

– Om bönder använder för mycket kemiska gödningsmedel under en lång period kommer resterna att påverka vattenkvaliteten. när kväverik gödning sköljs bort eller hamnar i luften kommer det påverka luftkvaliteten, sade Xu Mingang, vice chef för institutet för jordbruksresurser och regional planering vid den kinesiska jordbruksakademin (CAAS), i en intervju med NTDTV.

Användningen av konstgödsel har ökat i Kina med 225 procent sedan 1980, enligt en undersökning utförd av CAAS. Skördarna ökade också med 40 procent under den här perioden. 

Numera används 191 kilo kvävegödning per hektar i Kina, vilket är 151 procent mer än i exempelvis Frankrike, 159 procent mer än i Tyskland och 329 procent mer än i USA. Skördarna förblir dock mellan 10 och 30 procent lägre än i nämnda länder. 

– Både produktionen och konsumtionen av gödningsmedel i Kina utgör två mer än en tredjedel av hela världens. På senare år har man börjar använda ännu mer gödning och bekämpningsmedel för att öka skördarna, vilket lett till problem som ökenspridning, jordförsämring och så vidare, sade Liu Xiaoran, som är generalsekreterare för Jilinprovinsens ekonomiska organisation för spannmålsproducenter till Economic Information Daily.

Economic Information Daily rapporterade den 15 augusti att i Jilinprovinsen, som är Kinas största spannmålsproducent, använder vissa bönder gödning under hela säsongen, till och med under planteringen. 

Den årliga spannmålsproduktionen i Jilin har ökat från 10 miljoner ton till 25 miljoner ton under de senaste 30 åren. Årsrapporten från statistikbyrån i provinsen visar att användningen av gödningsmedel i Jilin 1984 var omkring en halv miljon ton. 2010 var den siffran uppe i 5 miljoner ton. 

– Vi vet att jorden är näringsfattig, så vi måste använda gödning. Men vi måste använda den förnuftigt. Överanvändning leder till att det kommer ut gödning i luften och vattnet. Det blir en föroreningskälla, sade Ju Xiaotang, professor vid Kinas jordbruksuniversitet i en intervju med NTDTV.

– Orimligt bruk av gödning ökar å ena sidan skadedjursmängden, så man behöver mer bekämpningsmedel. Å andra sidan ökar ett fenomen som kallas ”lodging”, som gör att skördarna blir mindre, sade Ju.

– Jämför med frukt och grönsaker på det utländska marknaden. De i Kina håller lägre kvalitet. Det orsakas av överanvändning av gödningsmedel. 

– Vi ber vanligen bönder att använda organisk gödsel och stjälkar. Om de inte räcker kan de lägga till konstgödsel. Kombinationen av de tre kan öka kvävehalten i jorden och mikrobaktiviteten. Om vi bara använder kvävegödning eller blandar dem på fel sätt kommer näringsämnena i jorden att vara ojämnt blandade och jordkvaliteten kommer försämras, sade Ju.

För mycket kväve och fosfor hamnar i vattnet och leder till övergödning där, sade Ju. Det leder till algblomning, och när algerna ruttnar har vattnet blivit syrefattigt, vilket leder till att andra organismer, som fiskar, dör. Då ammoniak frisätts leder det till luftföroreningar. Dikväveoxiden som frisätts är en allvarlig växthusgas, nästan 300 gånger värre än koldioxid.  

I en rapport som publicerades i Journal of Ecology and Rural Environment 2006 har forskare från Capital Normal University (CNU) funnit att övergödningen står för mellan 35 och 97 procent av föroreningarna i Kinas fem största sjöar.

Statistik från Kinas jordbruksministerium visar att mer än 40 procent av den totala odlingsbara marken i Kina är oanvändbar på grund av jorderosion, alkalinitet eller surhet. Den förorenade odlingsmarken utgör 10 miljoner hektar. Dålig odlingsmark som ger låga skördar utgör 67 procent av den totala odlingsmarken. En undersökning i tio provinser visar att det organiska innehållet i jorden minskat med 35 procent sedan början på 90-talet.

Sammanlagt används nu mer än 54 miljoner ton gödning i Kina, inklusive kväve, fosfat och pottaska. 33 miljoner ton av detta är kväve.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMiljöaktivisten Wu Lihong håller upp flaskor för att visa skillnaden mellan rent vatten och vatten med algföroreningar i från Taihusjön i Jiangsuprovinsen. Trots en två decennier lång kamp för att rensa upp det tidigare turistmålet, vilket gav honom två års fängelse, så stinker vattnet i Taihusjön fortfarande av föroreningar, enligt Wu. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)
Miljöaktivisten Wu Lihong håller upp flaskor för att visa skillnaden mellan rent vatten och vatten med algföroreningar i från Taihusjön i Jiangsuprovinsen. Trots en två decennier lång kamp för att rensa upp det tidigare turistmålet, vilket gav honom två års fängelse, så stinker vattnet i Taihusjön fortfarande av föroreningar, enligt Wu. (Foto: Mark Ralston/AFP/Getty Images)
Utrikes

Överanvändning av gödningsmedel skadar jordbruk och miljö i Kina

Epoch Times

Bönder i Kina fortsätter att öka användningen av kemiska gödningsmedel i ett försök att öka skördarna. Samtidigt varnar  experter för att effekterna av överanvändningen gör tidigare odlingsbar mark oanvändbar, dödar sjöar och vattendrag och även förorenar luften.

– Om bönder använder för mycket kemiska gödningsmedel under en lång period kommer resterna att påverka vattenkvaliteten. när kväverik gödning sköljs bort eller hamnar i luften kommer det påverka luftkvaliteten, sade Xu Mingang, vice chef för institutet för jordbruksresurser och regional planering vid den kinesiska jordbruksakademin (CAAS), i en intervju med NTDTV.

Användningen av konstgödsel har ökat i Kina med 225 procent sedan 1980, enligt en undersökning utförd av CAAS. Skördarna ökade också med 40 procent under den här perioden. 

Numera används 191 kilo kvävegödning per hektar i Kina, vilket är 151 procent mer än i exempelvis Frankrike, 159 procent mer än i Tyskland och 329 procent mer än i USA. Skördarna förblir dock mellan 10 och 30 procent lägre än i nämnda länder. 

– Både produktionen och konsumtionen av gödningsmedel i Kina utgör två mer än en tredjedel av hela världens. På senare år har man börjar använda ännu mer gödning och bekämpningsmedel för att öka skördarna, vilket lett till problem som ökenspridning, jordförsämring och så vidare, sade Liu Xiaoran, som är generalsekreterare för Jilinprovinsens ekonomiska organisation för spannmålsproducenter till Economic Information Daily.

Economic Information Daily rapporterade den 15 augusti att i Jilinprovinsen, som är Kinas största spannmålsproducent, använder vissa bönder gödning under hela säsongen, till och med under planteringen. 

Den årliga spannmålsproduktionen i Jilin har ökat från 10 miljoner ton till 25 miljoner ton under de senaste 30 åren. Årsrapporten från statistikbyrån i provinsen visar att användningen av gödningsmedel i Jilin 1984 var omkring en halv miljon ton. 2010 var den siffran uppe i 5 miljoner ton. 

– Vi vet att jorden är näringsfattig, så vi måste använda gödning. Men vi måste använda den förnuftigt. Överanvändning leder till att det kommer ut gödning i luften och vattnet. Det blir en föroreningskälla, sade Ju Xiaotang, professor vid Kinas jordbruksuniversitet i en intervju med NTDTV.

– Orimligt bruk av gödning ökar å ena sidan skadedjursmängden, så man behöver mer bekämpningsmedel. Å andra sidan ökar ett fenomen som kallas ”lodging”, som gör att skördarna blir mindre, sade Ju.

– Jämför med frukt och grönsaker på det utländska marknaden. De i Kina håller lägre kvalitet. Det orsakas av överanvändning av gödningsmedel. 

– Vi ber vanligen bönder att använda organisk gödsel och stjälkar. Om de inte räcker kan de lägga till konstgödsel. Kombinationen av de tre kan öka kvävehalten i jorden och mikrobaktiviteten. Om vi bara använder kvävegödning eller blandar dem på fel sätt kommer näringsämnena i jorden att vara ojämnt blandade och jordkvaliteten kommer försämras, sade Ju.

För mycket kväve och fosfor hamnar i vattnet och leder till övergödning där, sade Ju. Det leder till algblomning, och när algerna ruttnar har vattnet blivit syrefattigt, vilket leder till att andra organismer, som fiskar, dör. Då ammoniak frisätts leder det till luftföroreningar. Dikväveoxiden som frisätts är en allvarlig växthusgas, nästan 300 gånger värre än koldioxid.  

I en rapport som publicerades i Journal of Ecology and Rural Environment 2006 har forskare från Capital Normal University (CNU) funnit att övergödningen står för mellan 35 och 97 procent av föroreningarna i Kinas fem största sjöar.

Statistik från Kinas jordbruksministerium visar att mer än 40 procent av den totala odlingsbara marken i Kina är oanvändbar på grund av jorderosion, alkalinitet eller surhet. Den förorenade odlingsmarken utgör 10 miljoner hektar. Dålig odlingsmark som ger låga skördar utgör 67 procent av den totala odlingsmarken. En undersökning i tio provinser visar att det organiska innehållet i jorden minskat med 35 procent sedan början på 90-talet.

Sammanlagt används nu mer än 54 miljoner ton gödning i Kina, inklusive kväve, fosfat och pottaska. 33 miljoner ton av detta är kväve.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024