Arbetet med Östersjön går framåt – övergödningen och vissa miljögifter minskar. Men samtidigt breder de syrefria områdena ut sig och den globala uppvärmningen sätter ytterligare tryck på ett hav i obalans.

Få stormar och fortsatt övergödning – det är anledningen till att de syrefria områdena i Östersjön är större än någonsin.

– Det är ett problem som inte är lätt att lösa. Vi har tillfört Östersjön väldigt mycket näring i cirka 50 år. Även om man har gjort insatser så behövs det ytterligare begränsningar i tillförseln, säger Lennart Sorby, verksamhetsutvecklare vid Havs- och vattenmyndigheten.

”Ofantliga volymer”

För att ge liv åt bottnarna krävs det syrerikt saltvatten som ordentliga stormar för med sig. Men de stora inflödena av saltvatten har varit färre under senare år och nu spekulerar experterna i hur problemet kan lösas på andra sätt.

– Man kan tänka sig konstgjord tillförsel. Men vi pratar om ofantliga volymer, så det är antingen teknisk omöjligt eller eländigt svårt, säger Lennart Sorby.

Gamla synder

Men på andra ställen i Östersjön har vattenkvalitén förbättrats. I Stockholms skärgård har siktdjupet blivit bättre och havet har börjat förlåta 60- och 70-talets miljösynder.

– Några av de klassiska miljögifterna har minskat för att vi gjort åtgärder och vi ser effekter som att havsörnarna ökat. Samtidigt har vi introducerat väldigt många nya gifter, men när vi sätter in åtgärder så minskar även de, säger Joakim Hansen, miljöanalytiker vid Stockholms universitet.

Finns hopp

Generellt har Östersjöns tillstånd förbättrats anser Lennart Sorby. Men den globala uppvärmningens effekter på havet är ännu ganska okända.

-Det finns signaler om att risken för döda bottnar ökar med en högre temperatur eftersom vi får högre biologisk produktion. En högre temperatur i luften innebär en högre temperatur i vattnet. Men förhoppningsvis kan de arter som finns i vattenmiljö vänja sig vid den nya värmen, säger Lennart Sorby.

(TT)