Nu kommer krav på att kommuner ska betala för att ha skattebetalarnas pengar insatta på banken. Beskedet om minusränta skapar oro hos fler.
– Åker kommuner på det här så kommer det som ett brev på posten att vi också åker på det, säger Erik Sjölander på Småföretagarnas Riksförbund till TT.
Minusränta gäller
Riksbankens minusränta får storbankerna Nordea och SEB att ta ut negativ ränta av kommuner, skriver Svenska Dagbladet Näringsliv.
– Det stämmer, vi tittar på våra absolut största kunder. Där räknas kommunerna in, säger Petter Larsson, pressekreterare på Nordea, till TT.
Swedbank och Handelsbanken uppger samtidigt till tidningen att de tar minusränta av professionella aktörer, men inte om det gäller kommuner.
”Väldigt frustrerade”
Flera kommuner har reagerat på Nordeas krav, enligt Annika Wallenskog, biträdande chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som blivit uppringd av kommuner.
– De får betala för att ha sin likviditet placerad på banken. Då blir de väldigt frustrerade, och de vet inte var de ska placera sina pengar, säger hon till TT.
Avanzas sparekonom Claes Hemberg uppmanar kommunerna till att börja leta efter alternativ.
– Jag bara hoppas att de ringer runt. Precis som folk prutar på bolånet måste kommunerna pruta på betalräntan.
Småföretagare oroliga
Minusräntan är kostsam för banken. Inlåningsavgift för kommuner började gälla för ett par månader sedan, enligt Nordea som inte bekräftar att det skulle vara på gång för fler.
– Just nu är det aktuellt för de största aktörerna, säger pressekreterare Petter Larsson.
Småföretagarnas riksförbund har inte heller fått några signaler från sina 23 000 medlemmar om att minusränta är på väg. Men oron finns ändå, bekräftar förbundets näringspolitiske talesperson Erik Sjölander.
– Ja absolut, redan idag är man försiktig att ha pengar på banken, man vet ju inte var de tar vägen.
Räntesänkningen |
Riksbanken beslutade att sänka reporäntan med 0,15 procentenheter till en ny bottennivå – minus 0,50 procent i februari. Beslutet togs av en oenig riksbanksdirektion – två av sex ville ha oförändrad ränta. Orsaken är att inflationen bedöms bli lägre i år jämfört med i tidigare prognos – vilket medför risk för att inflationsmålet om 2 procent inte kommer att kunna nås till nästa år. Beslutet om räntesänkningen innebär att det låga ränteläget väntas bestå ännu längre än man tidigare trott. Enligt Riksbankens prognos kommer reporäntan stiga till 0,0 procent först under första kvartalet 2018. Källa: Riksbanken |