Forskare på University of St. Andrews i Skottland hävdar att orangutanger kommunicerar som om de spelade charader.
När orangutanger gestikulerar för att visa vad de menar så använder de samma grundläggande strategi som människor följer när de leker charader och avsiktligt modifierar eller upprepar rörelser med utgångspunkt från hur det lyckades eller misslyckades vid första försöket.
– Vi är förvånade över att orangutangernas respons så tydligt visar deras uppskattning av publikens uppfattningsförmåga. När man ser filmerna som visar djurens respons kan man enkelt utläsa huruvida orangutangerna tror att de helt, delvis eller inte alls blivit förstådda, utan att man sett vad som hände innan, säger professor Richard Byrne på School of Psychology på St. Andrews i en pressrelease.
– Detta innebär att de i själva verket sänder information tillbaka till publiken om hur bra de gör ifrån sig i att förstå dem, därav vår jämförelse med charader. När man leker denna lek vill man primärt överföra sin avsikt utan ord – liksom orangutangen – och sekundärt hjälpa laget att förstå vad de menar genom att ge dem ledtrådar om hur bra de gör ifrån sig.”
För att förstå huruvida orangutangerna avsiktligt kommunicerar med människor genom gester – en förmåga som tidigare tillskrivits schimpanser – placerade man sex orangutanger i djurparkerna i Jersey och Twycross i situationer där en lockande matbit och en inte så lockande matbit var tvungna att nås med människors hjälp.
För att testa orangutangernas strategi missförstod de som utförde experimenten avsiktligt orangutangernas önskemål genom att i vissa fall endast ge dem halva den goda maten och i andra fall istället ge dem det mindre lockande alternativet.
När personen de försökte kommunicera med inte gjorde som orangutangerna önskade gjorde de nya försök enligt forskarna. När de delvis blivit förstådda minskade djuren på omfattningen av signaler och fokuserade på gester som redan använts och upprepade dem frekvent. När de istället blev missförstådda utvecklade orangutangerna omfattningen av sina gester och undvek att upprepa misslyckade signaler.
– Responsen visade att orangutangerna hade tänkt sig ett visst resultat, förutsåg att de skulle uppnå det och fortsatte att försöka tills resultatet uppnåddes, säger Erica Cartmill, doktorand som deltog i charadexperimenten.
– Orangutangerna gjorde en tydlig distinktion mellan fullständigt missförstånd, när de tenderade att ge upp de signaler de redan använt och istället använde andra liknande rörelser för att föra fram sin mening, och när de delvis missförståddes, då de tenderade att upprepa och förstärka de signaler som delvis redan fungerat.
Utifrån dessa upptäckter drog forskarna slutsatsen att orangutangernas charadliknande strategi är ett sätt att uppnå samförstånd från inlärda eller ritualiserade signaler i frånvaro av språk.
Översatt från engelsk version.
