EU-ledarna öppnar för att Sverige och andra länder kan förlänga sina tillfälliga gränskontroller. Men den svenska regeringen har ännu inte bestämt sig för om det behövs.
– Vi håller på att bereda frågan. Vi tar hänsyn till myndigheternas remissvar, till diskussionen med de andra fyra länder som infört gränskontroller, till EU-kommissionen och till vad som händer i omvärlden. Vi gör en samlad bedömning, säger statsminister Stefan Löfven.
Sverige har tillsammans med Tyskland, Danmark, Norge och Österrike skickat in en begäran till EU-kommissionen om att förlänga de gränskontroller som infördes på grund av förra årets flyktingkris. Utan en förlängning upphör de den 12 november.
Färre flyktingar
Det finns dock andra länder i EU som tycker att det börjar bli dags att ta bort gränskontroller inom unionen, eftersom migrantströmmen till EU minskat kraftigt under 2016. I EU-toppmötets slutdokument om migration lyckades dock Tysklands förbundskansler Angela Merkel få bort en formulering om att gränskontrollerna stegvis ska avvecklas för att återgå till den gränsfria passunionen Schengen. I stället blev det en mjukare formulering om att anpassa de interna gränskontrollerna till behoven.
– Det ger den öppning som vi menar EU-kommissionen behöver ha för att förlänga gränskontrollerna, säger Löfven.
Det är EU-kommissionen som ska ta ställning till de fem ländernas begäran och sedan lägga fram ett förslag i ministerrådet, där staternas regeringar är representerade.
Vill ha handlingsfrihet
– Länderna bekräftar att de har ett mål att återgå till Schengen. Men också att målet ska justeras efter situationen vid de yttre gränserna, säger en hög tjänsteman till danska nyhetsbyrån Ritzau.
– Det ska vara kontroll på de yttre gränserna för att man ska lyfta kontrollen vid de inre gränserna.
Att den svenska regeringen har skrivit under begäran till EU-kommissionen utan att ha bestämt sig för en förlängning förklaras med att man vill behålla handlingsfriheten för ett beslut i början av november.
I brevet, som är underskrivet av inrikesministrarna i de fem länderna, uttrycks en oro för brister i EU:s yttre gränskontroll i Grekland, för att tusentals migranter är strandade på Västra Balkan och för att alla EU-länder inte följer Dublinförordningen, vilket innebär risker för migrationsströmmar inom EU.
Inrikesministrarna pekar också på att terrorattentaten i Paris, Bryssel och i Tyskland i somras visar att terroristgrupper sannolikt kommer att försöka utnyttja brister i gränskontrollen.
(TT)