Det sägs att arbete befordrar hälsa och välstånd men en dålig psykosocial arbetsmiljö kan få oss att må dåligt. På sikt kan en stressfylld arbetssituation leda till utbrändhet eller utmattningstillstånd. Vägen tillbaka till hälsa och återgång till jobbet är beroende av en stödjande omgivning och inte minst av chefens stöd, enligt en ny avhandling.
Utmattningssyndrom eller utbrändhet kan drabba personer som utsatts för långvarig stress utan att få tillräcklig tid för återhämtning. Både fysiska och psykiska symtom som värk i rygg, nacke och axlar, sömnstörningar, hjärtklappning, yrsel, ångest, mag-tarmproblem, koncentrationssvårigheter och minnesproblem kan uppträda.
Sofia Norlund vid stressrehabiliteringen vid Umeå universitet har studerat arbetets påverkan för vägen tillbaka till jobbet för långtidssjukskrivna patienter med utmattningssyndrom.
Att ha låg kontroll över sin arbetssituation och att använda s.k. dold coping på arbetet, d.v.s. att inte visa vad man känner i stressfyllda situationer, kan vara förödande för hälsan och leda till utmattningssyndrom och också försvåra återgången till arbetet efter sjukskrivning.
”Hur vi hanterar stress på jobbet kan även spela en roll när vi ska återgå i arbete efter sjukskrivning”, förklarar Sofia Norlund i ett pressmeddelande.
I rehabiliteringsarbetet är det viktigt att alla parter tar ett ansvar och att den sjukskrivne får hjälp med att kunna uttrycka sina behov.
– Om arbetsklimatet inte är tillåtande finns det en risk att vi håller våra känslor och tankar för oss själva, vilket varken gynnar arbetsmiljön eller vår hälsa. När de sjukskrivna ska tillbaka till arbetet kan ett dåligt psykosocialt arbetsklimat både försvåra arbetsrehabiliteringen och förlänga sjukskrivningen, säger Sofia Norlund.
För att kunna komma tillbaka till arbetet behöver personer som drabbats av utmattningssyndrom känna att de har de resurser som krävs samt insikter i varför de drabbats.
En annan viktig faktor är att de känner stöd från omgivningen, inte minst från chefen.
Sofia Norlund har även undersökt hur arbets- och livsstilsfaktorer påverkar graden av utmattning bland friska arbetande personer i länen Västerbotten och Norrbotten. Utmattningsnivån är högre bland kvinnor än män, hälften av skillnaden förklaras av olika arbets- och livsstilsfaktorer.
– Vi fann fler arbetsrelaterade faktorer som påverkade utmattningsnivån hos kvinnor än hos män. Bland annat fann vi att kvinnor med lägre socioekonomisk position och de som arbetar med ”ting” kände sig mer utmattade, säger Sofia Norlund.
Hon har också studerat förändringen i upplevd utmattning under en femårsperiod. En ständigt ansträngd arbetssituation med höga krav och låg kontroll, ökad risk för arbetslöshet, missnöje över den egna ekonomiska situationen ökade graden av utmattning.
Källa
Doktorsavhandling av Norlund, Sofia (Umeå universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin).
Titel: Psychosocial work factors and burnout: a study of a working general population and patients at a stress rehabilitation clinic.
