Kinesisk medicin skiljer sig märkbart från den på vetenskap baserade västerländska medicinen. Den kunniga taiwanesiska läkaren Hu Naiwen förklarar några principer bakom den filosofin som kinesisk medicin grundar sig på, i en intervju med The Epoch Times.
Traditionell kinesisk medicin (TCM) är en läkekonst som är tusentals år gammal. Det tidigaste hänvisningen hittas i den medicinska klassikern, ”Shennong Bencao Jing”. Den Gula kejsarens medicinska klassiker, ”Huangdi Neijing,” är en ingående skildring av diagnostiska och terapiska metoder, inräknat akupunktur.
Läkaren Hu Naiwen arbetar idag inom traditionell kinesisk medicin i Tyskland. Han började sina studier i västerländsk medicin och fullgjorde mer än tio års forskning i denna bransch.
För tjugo år sedan, bestämde han sig för att helt ägna sig åt kinesisk medicin. Genom att studera ”Huangdi Neijing,” upptäckte han metoder som redan hade används för behandlingen av SARS. Han tillskriver sina framgångar inom det medicinska området sina djupa kunskaper inom kinesisk medicin.
ET: Du har tidigare använt västerländsk medicinsk forskning men bytte sedan till kinesisk medicin. Vad är den största skillnaden mellan kinesisk och västerländsk [allopatisk] medicin?
Hu: Bägge systemen syftar till att maximera hälsan. Men det finns faktiskt en betydande skillnad mellan de två. Ett exempel är i diagnotiserandet av sjukdomar. Enligt traditionell kinesisk medicin tillskrivs orsakerna till sjukdomar faktorer som, inre hetta, kyla, fukt, torrhet, rädsla, ilska, chock eller oro. Västerländsk medicin lägger tonvikten på bakterier, virus och brist på rätt kost, som några av orsakerna till sjukdomar.
ET: Vad var det som fick dig att byta till kinesisk medicin?
Hu: Under min forskning läste jag om sambandet mellan akupunktur och neurologi. Jag ville fördjupa min förståelse för akupunktur, och under studierna stötte jag på dokumentation om botande av många sjukdomar genom akupunktur. Min vetenskapliga hunger gjorde att jag ville lära mig mer om akupunktur och jag bestämde mig för att studera det mera. Genom dessa studier fick jag kännedom om själva kärnan i den kinesiska medicinen, och jag har varit enormt entusiastisk över den ända sedan dess.
Akupunkturpunkter på en bronsstaty från Qingdynastin. (The Epoch Times)
ET: En del säger att västerländsk medicin botar de tydliga sjukdomssymptomen ytligt, medan kinesisk medicin tar bort grundorsaken eller roten till sjukdomen.
Hu: Kinesisk medicin hanterar sjukdomen tvåfaldigt; den tar bort symptomen och botar den underliggande orsaken till sjukdomen. Genom att endast hantera symptomen förhindrar man en exakt analys av sjukdomen, och därmed ett genuint läkande. Kinesisk medicin är progressiv, eftersom den bekämpar sjukdomar på två fronter.
ET: Varför får man ofta en förkylning när årstiden förändras?
Hu: Det är sant, att många människor får en förkylning under de tiderna. Man kan ha gått igenom en kall vinter utan att ha fått någon förkylning, men när våren kommer blir man förkyld. Enligt kinesisk medicin beror detta på en oförmåga att acklimatisera sig till en ny årstid.
Våren är den tiden då allting börjar gro, blomma och blomstra. Sommaren är tiden för tillväxt. Hösten ger oss skörd, och vintern är tiden för vila. Vintern är den tid på året då man bör undvika hårt arbete och stress så mycket som möjligt, och sova så mycket som behövs. Genom att forma sitt dagliga liv efter årstiderna, kan man skydda sitt immunförsvar och se fram emot och njuta av hälsosamma årstidsskiftningar.
ET: Vilka föreslår kinesisk medicin till hudproblem och allergier?
Hu: Nu för tiden klagar fler och fler över hudirritation och allergier. En del av det kan bero på mat som kroppen inte tål. Sådan mat leder till klåda, rödhet, beläggning eller fjällning. Även människor som normalt är fria från allergi klagar över ett ökande kliande på olika ställen, och när de kliar blir dessa områden röda och inflammerade.
Kinesisk medicin ser också dessa symptom som att man misslyckats med att anpassa sig efter årstiden. Sådan brist på anpassaning efter årstiden ökar, eftersom folk uppfinner fler sätt att artificiellt ändra sin omgivning. Det finns mer; det börjar med överhettade hus och slutar med luftkonditionerade rum. Den mänskliga organismen kan inte tolerera sådana plötsliga förändringar. Hetta och luftkonditionering ger en visst mått av bekvämlighet, men att överanvända eller missbruka denna teknologi kan stressa kroppen, och det kan visa sig i form av hudirritationer.
ET: Tack för denna intevju.
Hu: Varsågod. Den var rolig att göra.
Översatt från engelska
