Det som började som en socialistisk kampdag har i Sverige alltmer övergått till en opolitisk högtidsdag där kvinnor gratuleras. Vilken funktion den internationella kvinnodagen ska fylla idag 2014 råder det delade meningar om. En del anser att den är viktig för att lyfta ojämställdhetsfrågor, andra tycker inte att den behövs. Den mångsysslande kommunikatören Annika Dopping tycker att den är lite ”fjuttig”.

Nej, det politiskt korrekta kvinnodagsfirandet imponerar inte på Annika Dopping. Hon tilltalas inte av kamptänkandet utan pratar om fördelarna med olikheter mellan könen.

Dopping jobbar med jämställdhetsfrågor med respekt för att det finns generella, biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Ofta föreläser hon om könstypiska skillnader i till exempel mötesteknik. förhandlingsteknik, användning av språk, problemlösning och konkurrens, och hon anser inte att det är det minsta provocerande att könen har vissa olikheter, och att det kan vara gynnsamt för samhället.

– Jag tycker att man kan sortera och säga att här är ett könstypiskt kvinnligt beteende och det där är ett könstypiskt manligt, utan att döma något till bättre eller sämre. Utifrån det får man fler verktyg att spela med.

Hon säger att det är väldigt lätt att blanda ihop jämställdhet med likhet i Sverige.

– Många som själva är väldigt okönstypiska tror inte att det stämmer att det finns könstypiska skillnader eftersom ”alla är lika”; ”jag har inga kvinnolika sidor” eller ”jag vill inte ta hand om barn, jag vill vara en yrkeskvinna” – och så gör man sig  till tolk för hela könet.

Hon har även låtit sig inspireras av samhällssystem som hon kommit i kontakt med på andra håll i världen. När hon filmade indianer i Onondaganationen i delstaten New York i USA i slutet av 90-talet, fick hon en inblick i hur deras kvinnor och mäns olika egenskaper fungerade i symbios:

– Jag frågade hövdingen Oren Lyons hur de kan ha så fantastiska manliga ledare? Jag sade: Kadaffi och Idi Amin och Ceauşescu och Milosevich och Saddam-er och det ena med det andra – ni har så otroliga män, vad gör ni?

Lyons svarade att ett skäl är att de alltid låter kvinnorna utse ledarna, eftersom män tenderar att välja den starkaste krigaren, vilket leder till att man får ”en George W Bush”. Kvinnorna letar efter andra kvalitéer.

Indianstammens kvinnor letar efter diplomati, helhetssyn, ansvar, integritet, pålitlighet, humor – helt andra sorters intelligenser och kvalitéer än vad den starkaste krigaren har. Då vet de att de säkrar balansen. De studerar pojkarna redan i tidig ålder och tittar på vem som löser konflikter bäst, vem som inkluderar hela gruppen och vem som kan avleda när någonting är på gång.

– För de här ledarämnena syns ju tydligt redan tidigt. (Det skulle vara svårt att göra så här i Sverige eftersom ”alla är lika”.) När den utvalda killen är i tonåren och de säger att de vill ha honom som ledare så blir han undantagslöst överraskad. Den lite mer uppenbara gruppledaren, som antingen har de kvalitéerna eller själv vill bli ledare och säger att ”jag är bättre än alla andra, välj mig” blir diskvalificerad på en gång. Kvinnorna har identifierat en ledare utifrån vad som blir bäst för gruppen, inte utifrån den som kan profilera sitt ego bäst. De är hjältar för mig.

Dopping har alltid letat efter sådant som fungerar, säger hon. En kvinna som gjort starkt intryck på henne är forskaren Riane Eisler, som hon intervjuade en gång och som ägnat sig åt att studera kulturer som saknar dominansaspekt som i patriarkat, matriarkat eller av annan sort. Ett exempel på ett sådant alternativt samhälle lär ha varit det forna Kreta.

– Hon hittade vissa kulturer där det finns det som jag tycker är vackrast utav allt, och det är partnerskap. Där är ens fokus hur vi kan göra det bra för varandra.

Det kan vara i ens närmaste relation, berättar Dopping, eller i större skala såsom på arbetsplatsen eller i samhället.

– Så tror jag att man bygger den starkaste väven – när man tänker på varandras bästa och inte ”Kämpa! Nu ska kvinnorna slåss mot männen och vinna över dem!” Vi är lite fast i den loopen, tycker jag.

Fakta: