Zoige, världens största alpina våtmarksområde ligger i västra delen av centrala Kina och håller på att försvinna på grund av ökenspridning. Våtmarkerna har krympt med över 60 procent. Kärr och sjöar som brukade finnas över hela området är nu sällsynta. Ökenområden växer med så mycket som 11,65 procent per år.
Zoigeområdet är ett av de sex största grästäckta områdena i Kina och det mest vidsträckta högt belägna torvmosseområdet. Området kallas ofta ”kinesiska västplatåns njure” och är en viktig källplats för Gula floden. På 70-talet fanns där över 300 sjöar i storlekar från 0,16 tunnland till över 1 000 tunnland. Över 200 av dessa sjöar har sedan dess torkat ut.
Forskare anger insekts- och gnagarinvasioner, oregelbundet klimat, för många dräneringsdiken och framför allt överdrivet bete som orsaker till ökenspridningen.
Zoigeområdet har betats av hjordar som är fem gånger så stora som genomsnittet i Kina. Vid slutet av 2006 hade den totala mängden boskap i Zoige nått 3,4 miljoner, vilket är 80 procent högre än den teoretiska kapaciteten på 1,9 miljoner.
Enligt experter är ökenbildningen i Zoige ännu bara i ett tidigt stadium och kan fortfarande kontrolleras. Men man varnar för att regeringen måste agera nu om man inte vill stå inför att försöka rädda ett område som helt blivit öken – något som kanske inte ens är genomförbart.
Forskare menar att ökenspridningen i Zoigeområdet kan vara huvudorsaken till de sandstormar som ofta drabbar norra Kina.
Under det gångna årtiondet har ett antal experiment med att kontrollera ökenspridning genomförts i olika områden. Experter har utvecklat strategier mot ökenspridning och har framgångsrikt behandlat 6 000 hektar sandområden. Dessa försök är uppenbarligen helt otillräckliga för att rädda Zoige-platån.
