Regeringen vill att arbetsgivarna ska betala 25 procent av kostnaderna för anställda som är sjukskrivna mer än 90 dagar.

Omkring tre miljarder läggs därmed på arbetsgivarna, men arbetsgivaravgiften ska sänkas och småföretag skyddas.

Antalet sjukskrivningar i Sverige har ökat stadigt sedan 2009 och enligt Försäkringskassans prognoser kommer det att fortsätta så de kommande åren. Det gäller inte minst långtidssjukskrivningarna.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) säger på en presskonferens att sjukpenningen kan komma att öka till strax över 50 miljarder 2020, en ökning med 29 miljarder sedan 2010 i så fall.

Väldigt allvarligt

– Det är väldigt, väldigt allvarligt, säger Strandhäll.

– Vi kommer inte att dra oss för, från regeringens sida, att göra precis allt som krävs för att vända den här utvecklingen.

I förslaget som nu skickas ut på remiss, till den 7 juni, beräknas statens kostnader minskas med mellan 2 och 4 miljarder kronor. Strandhäll säger tre miljarder på presskonferensen.

Pengarna ska gå till en sänkning av arbetsgivaravgiften med 0,16 procentenheter och regeringens förhoppning är att med både piska och morot få arbetsgivarna att satsa mer på förebyggande arbete.

Ett särskilt skydd för småföretag finns med i förslaget, enligt ministern.

Funkade inte

Annika Strandhäll pekar på att problemen med långtidssjukskrivningar är störst hos de offentliga arbetsgivarna och främst inom äldreomsorgen där problemen närmast blivit strukturella, påpekar hon.

Det är också kommuner och landsting som kan räkna med att få mest ökade kostnader på grund av förslaget. Men de har också, enligt Strandhäll, störst möjligheter att påverka utvecklingen.

Enligt ministern är det kanske allvarligaste problemet att kvinnor är så överrepresenterade i statistiken: deras sjukfrånvaro ökar mest och deras frånvaro är redan från början högre än mäns sjukfrånvaro.

– Vad som är tydligt i de allra flesta fall är att arbetsgivaren har möjlighet att påverka och korta sjukskrivningarna, oavsett vad sjukfrånvaron beror på, säger Strandhäll.

Hon säger att regeringen verkligen har försökt hitta ett system som gynnar de arbetsgivare som har en bra arbetsmiljö och tar sikte på de som har hög frånvaro för att de ska ta tag i problemen.

– De som sköter sig ska inte subventionera de som inte sköter sig, säger Strandhäll.

Kritiska arbetsgivare

Arbetsgivarorganisationerna är klart negativa.
– Det är positivt att regeringen sätter ljuset på sjukskrivningstalen som ökat drastiskt, men den här lösningen riskerar att få väldigt negativa effekter. Det är redan prövat och det funkade inte, säger Günther Mårder, vd på Företagarna till TT.

En av hans invändningar är att det drabbar alla företag när statistiken tydligt visar att problemen är störst inom den offentliga sektorn.

– Det värsta en företagare kan råka ut för är att medarbetare blir arbetsoförmögna. Det syns direkt i produktionen och ger djupa avtryck i lönsamheten. Inom offentlig verksamhet berörs däremot cheferna inte alls privatekonomiskt av höga sjukskrivningstal. Det är två helt olika logiker det handlar om.

Catharina Bäck, expert på socialförsäkringar hos Svenskt näringsliv, pekar på de negativa effekter det fick för 10 år sedan.

– Det ledde inte till att fler återgick till arbete utan snarare blev arbetsgivarna väldigt försiktiga i rekryteringen och inte minst av de som har en sjukdomshistorik och verkligen behöver hitta ett arbete.

Remissinstanserna får till den 7 juni på sig att komma med synpunkter. Siktet är inställt på skarpa förslag i höst, i budgetpropositionen för 2017.

Om arbetsmarknadens parter kan komma på egna förslag som kan minska sjukfrånvaron och få igång arbetsmiljöarbetet så kan regeringen tänka sig att avvakta med att införa förslagen.

– Vi är ute efter att få snurr på aktiviteten på arbetsplatserna, säger Strandhäll.

– Vi sträcker ut handen och säger att vi tror att ni har möjlighet att komma med något ännu mer träffsäkert, säger hon.

Hon säger att regeringens förslag beräknas minska sjuktalen med mellan 5 och 10 procent. För att regeringen ska köpa ett förslag från arbetsmarknadens parter måste det ge samma effekt, minst.