loadingEn värdefull kräkla, en biskopsstav av guld med dekorationer av elfenben och smaragd, stals 2009 vid ett inbrott i Lunds domkyrka. Kräklan har aldrig återfunnits och stiftsantikvarie Heikki Ranta säger till TT att försvinnandet fortfarande är ett mysterium. Arkivbild.
(Foto: Stig-Åke Jönsson/TT)
En värdefull kräkla, en biskopsstav av guld med dekorationer av elfenben och smaragd, stals 2009 vid ett inbrott i Lunds domkyrka. Kräklan har aldrig återfunnits och stiftsantikvarie Heikki Ranta säger till TT att försvinnandet fortfarande är ett mysterium. Arkivbild. (Foto: Stig-Åke Jönsson/TT)
Inrikes

Ökad säkerhet i svenska kyrkor

TT

De senaste årens stöldvågor i landets kyrkor har lett till att säkerheten höjts. Svenska kyrkan har satsat hundratals miljoner kronor.

– Det är framför allt efter den så kallade spanske kyrktjuvens härjningar i de svenska kyrkorna som de fått upp ögonen för att säkerheten måste stärkas, säger Lars Korsell, forsknings- och utredningsråd vid Brottsförebyggande rådet (Brå).

Den spanske kyrktjuven reste runt i Sverige i flera omgångar från mitten av 1990-talet och stal medeltida föremål.

Många av föremålen hann mannen sälja vidare och många föremål hittades i tjuvens bostad på Teneriffa. Han har dömts flera gånger för stöld och smuggling, senast förra året.

Låser fast föremål

Dessa stöldvågor och andra har lett till att Svenska kyrkan under de senaste fem åren satsat omkring 300 miljoner kronor på olika säkerhetsåtgärder i och kring kyrkorna.

– Vi har bland annat satsat på låsbara montrar, satt fast skulpturer bättre så att man inte bara ska kunna bära bort dem. Vi har försökt göra församlingarna medvetna om att de ska hålla koll och vi stödjer stiften så att de ska kunna förebygga brott, säger Markus Dahlberg, enhetschef på kyrkokansliet.

Dessutom pågår ett stort arbete med inventering och dokumentation.

– Vi tar i dag bilder på föremålen. Det innebär att det blir lättare att efterlysa och lättare att identifiera föremål som försvinner, säger Markus Dahlberg.

Stölder i kyrkor minskar

Det förbättrade säkerhetstänket tycks ha fått effekt. Antalet anmälda stölder i kyrkor, muséer och hembygdsgårdar har under de senaste åtta åren minskat, enligt statistik från Brå – från 640 år 2007 till 400 stölder förra året.

– Förr visste man inte vad som var värdefullt i kyrkorna, man kunde låsa in moderna billiga ljusstakar, men låta barockljusstakar från 1600-talet stå framme. Det var en dålig säkerhet i kyrkorna. I dag har man bättre rutiner för dokumentation och säkerheten har höjts, säger Lars Korsell.

Hittills i år har 153 stölder i kyrkor, muséer och hembygdsgårdar anmälts.

Fakta: Färre stölder av kulturföremål
  • Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har det skett en minskning av antalet anmälda stölder av kulturföremål i kyrkor, museer och hembygdsgårdar de senaste åtta åren.
  • År 2007 anmäldes omkring 641 stölder i kyrkor, museer och hembygdsgårdar. Förra året anmäldes 403 stölder och hittills i år har 153 stölder anmälts.

Källa: Brå

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn värdefull kräkla, en biskopsstav av guld med dekorationer av elfenben och smaragd, stals 2009 vid ett inbrott i Lunds domkyrka. Kräklan har aldrig återfunnits och stiftsantikvarie Heikki Ranta säger till TT att försvinnandet fortfarande är ett mysterium. Arkivbild.
(Foto: Stig-Åke Jönsson/TT)
En värdefull kräkla, en biskopsstav av guld med dekorationer av elfenben och smaragd, stals 2009 vid ett inbrott i Lunds domkyrka. Kräklan har aldrig återfunnits och stiftsantikvarie Heikki Ranta säger till TT att försvinnandet fortfarande är ett mysterium. Arkivbild. (Foto: Stig-Åke Jönsson/TT)
Inrikes

Ökad säkerhet i svenska kyrkor

TT

De senaste årens stöldvågor i landets kyrkor har lett till att säkerheten höjts. Svenska kyrkan har satsat hundratals miljoner kronor.

– Det är framför allt efter den så kallade spanske kyrktjuvens härjningar i de svenska kyrkorna som de fått upp ögonen för att säkerheten måste stärkas, säger Lars Korsell, forsknings- och utredningsråd vid Brottsförebyggande rådet (Brå).

Den spanske kyrktjuven reste runt i Sverige i flera omgångar från mitten av 1990-talet och stal medeltida föremål.

Många av föremålen hann mannen sälja vidare och många föremål hittades i tjuvens bostad på Teneriffa. Han har dömts flera gånger för stöld och smuggling, senast förra året.

Låser fast föremål

Dessa stöldvågor och andra har lett till att Svenska kyrkan under de senaste fem åren satsat omkring 300 miljoner kronor på olika säkerhetsåtgärder i och kring kyrkorna.

– Vi har bland annat satsat på låsbara montrar, satt fast skulpturer bättre så att man inte bara ska kunna bära bort dem. Vi har försökt göra församlingarna medvetna om att de ska hålla koll och vi stödjer stiften så att de ska kunna förebygga brott, säger Markus Dahlberg, enhetschef på kyrkokansliet.

Dessutom pågår ett stort arbete med inventering och dokumentation.

– Vi tar i dag bilder på föremålen. Det innebär att det blir lättare att efterlysa och lättare att identifiera föremål som försvinner, säger Markus Dahlberg.

Stölder i kyrkor minskar

Det förbättrade säkerhetstänket tycks ha fått effekt. Antalet anmälda stölder i kyrkor, muséer och hembygdsgårdar har under de senaste åtta åren minskat, enligt statistik från Brå – från 640 år 2007 till 400 stölder förra året.

– Förr visste man inte vad som var värdefullt i kyrkorna, man kunde låsa in moderna billiga ljusstakar, men låta barockljusstakar från 1600-talet stå framme. Det var en dålig säkerhet i kyrkorna. I dag har man bättre rutiner för dokumentation och säkerheten har höjts, säger Lars Korsell.

Hittills i år har 153 stölder i kyrkor, muséer och hembygdsgårdar anmälts.

Fakta: Färre stölder av kulturföremål
  • Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har det skett en minskning av antalet anmälda stölder av kulturföremål i kyrkor, museer och hembygdsgårdar de senaste åtta åren.
  • År 2007 anmäldes omkring 641 stölder i kyrkor, museer och hembygdsgårdar. Förra året anmäldes 403 stölder och hittills i år har 153 stölder anmälts.

Källa: Brå

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024