Regeringen öppnar för att Sverige kan delta i Natos utryckningsstyrka. Oppositionens reaktion är blandad. Vänsterpartiet säger nej, miljöpartiet är skeptiskt men bland socialdemokraterna är man försiktigt positiva.
Enligt Svenska Dagbladet kommer inom kort en formell inbjudan till Sverige att delta i Natostyrkan, som i dag består av 25 000 soldater som ska kunna sättas in i internationella krishärdar.
– Det finns anledning att pröva detta i en positiv anda, säger försvarsminister Mikael Odenberg via sin pressekreterare till TT.
Urban Ahlin (s), vice ordförande i utrikesutskottet, berättar att det i första hand handlar om gemensamma övningar.
– Vi är försiktigt positiva under förutsättningen att Sverige gör klart att vi själva bestämmer vilka övningar vi deltar i. Dessutom måste Sverige klargöra att vi aldrig kan delta i någon internationell insats som saknar folkrättsligt mandat från FN:s säkerhetsråd, säger han.
Partikamraten Ulrica Messing, ordförande i försvarsutskottet, säger att det inte är självklart med ett svenskt deltagande.
– Vi får titta på det här noga. Men att det ens kommer upp är naturligtvis ett kvitto på att svenska fredsfrämjande insatser runt om i världen har väldigt hög kvalitet.
Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson berättar att partiet inte har tagit ställning, men att han är väldigt tveksam. Vänsterledaren Lars Ohly säger däremot bestämt nej.
– Det är ett sluttande plan som vi varit inne på ganska länge, där varje enskilt beslut går i riktning mot att det ska vara svårare att vara motståndare till Natomedlemskap och enklare att förespråka det. Ju mer vi samarbetar och samorganiserar säkerhetsarbetet med Natostyrkor, desto svårare blir det att stanna utanför. Och jag tror att syftet med de här stegen är att man ska underlätta för ett Natomedlemskap.
H G Wessberg, statssekreterare vid försvarsdepartementet, avvisar Ohlys kritik.
– Det som är avgörande för ett Natomedlemskap är om en nation vill ha och ge ömsesidiga försvarsgarantier, det är ju det som är kärnan i Natomedlemskapet. Det har Sverige inte några planer på att ansöka om. Därför tycker jag att han har fel när han pekar ut enskilda Natoaktiviteter som avgörande för hur långt bort från Nato vi står, säger han.
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och förbundsstyrelseledamot i den kristna socialdemokratiska Broderskapsrörelsen, säger att ett land mycket väl kan vara alliansfritt och välja att delta i Natostyrkan.
– Problemet är snarare att ju närmare och tätare vi samarbetar med Nato, desto kortare blir steget till ett formellt medlemskap.
Broderskapsrörelsen är emot ett svenskt medlemskap i Nato, men Bjereld pekar på att en fördel med att vara med i utryckningsstyrkan skulle vara att Sverige kan vara med och påverka, träna och göra nytta i enskilda krishärdar.
– Men jag ser inte att fördelarna skulle vara så starka att vi måste ta det här steget. Det finns ju ett väldigt starkt motstånd mot ett Natomedlemskap i opinionen.
