En ”jätte-deal” som ska effektivisera och minska kostnaderna för att få ut humanitär hjälp till nödlidande med över 8 miljarder kronor om året.

Överenskommelsen har slutits av 16 hjälporganisationer och 21 länder – bland dem Sverige – vid det humanitära FN-toppmötet i Istanbul.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon säger att dealen, kallad ”Grand Bargain”, kommer att leda till vassare humanitära insatser vid konflikter och naturkatastrofer.

– Den bör leda till snabbare insatser, bättre kontakt med människor som drabbas av kriser, ökad finansiering för nationella organisationer, effektivare arbete och mer ansvarstagande, sade han när överenskommelsen lanserades.

Ner rejält

Sverige, med utrikesminister Margot Wallström i spetsen, har varit drivande i att ta fram vissa av de 51 åtagandena som ingår i ”Grand Bargain”. Den kanske mest uppmärksammade är förpliktelsen att minska administrativa kostnader hos biståndsorgan och hjälporganisationer. Överenskommelsens chefsarkitekt Kristalina Georgieva – ordförande i den högnivåpanel där även Wallström suttit – säger enligt nyhetsbyrån Reuters att biståndsorganens kringkostnader på omkring 15 procent nu ska skalas ner rejält.

– Jag förväntar mig utökade resurser i händerna på behövande människor och de hjälparbetare vid fronten som riskerar sina liv för att hjälpa dem, säger hon.

Medarbetare till Wallström uppger för TT att man ännu inte har siffror på hur överenskommelsen slår på blågult hjälparbete, hur mycket effektivare det ska bli och hur mycket byråkrati som ska skalas bort.

Bygga tillit

Stora givare som USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Japan har ställt sig bakom ”Grand Bargain” – som antas i en tid då 125 miljoner människor världen över beräknas vara i behov av humanitär hjälp och 60 miljoner är på flykt undan krig och konflikter. Även från organisationshåll är man försiktigt positiv.

– En av de viktiga, konkreta sakerna som kommit ur toppmötet, säger Dick Clomén, policyansvarig på svenska Röda Korset, på telefon från Istanbul.

– Att bygga upp tillit mellan givare och utförare, minska managementkostnaderna och öka både transparensen och flexibiliteten kring hur pengar används är avgörande.

Internationella Röda Korset och Röda Halvmåne-rörelsen, med nationella föreningar i 190 länder, är också nöjda med att överenskommelsen lovar att minst en fjärdedel av finansieringen av humanitära insatser år 2020 ska gå direkt till lokala och nationella organisationer. Motsvarande siffra i dag är 2,5 procent.

FN:s humanitära toppmöte

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har tagit initiativ till det humanitära toppmötet i Istanbul, det första någonsin, eftersom världen plågas av ”den högsta nivån av mänskligt lidande sedan andra världskriget”. 150 medlemsstater deltar, liksom många organisationer. Totalt väntas cirka 5 000 personer till mötet. Antalet konflikter i världen har ökat de senaste tio åren vilket tvingar allt fler människor att fly. 2005 var 37 miljoner människor på flykt undan våld och konflikter, 2015 var de 60 miljoner – den högsta siffran sedan andra världskriget. Av de 60 miljonerna klassas cirka 38 miljoner som internflyktingar, 20 miljoner flyktingar och 2 miljoner asylsökande. Människor som flyr konflikter är i genomsnitt på flykt i 17 år. Mellan 2008 och 2014 har dessutom 184 miljoner människor tvingats fly på grund av katastrofer som jordbävningar, jordskred och översvämningar. På tolv år har FN:s kostnader för att möta världens humanitära behov ökat från 3 till cirka 20 miljarder dollar. Men i fjol fick FN bara in hälften av behovet i de humanitära appellerna. Källa: Worldhumanitariansummit.org, FN och UD