Trycket som skapas genom en nysning fungerar som en nollställning av miljön i de nasala passagerna och för att fånga upp främmande partiklar, ungefär som när en dator startas om, enligt ny forskning.
Nysningar uppstår på grund av biokemiska signaler som reglerar svängningarna för små hårliknande strukturer som kallas cilier på slemhinnemembranen i näshålorna.
Nysningar kan emellertid bli ineffektiva under vissa omständigheter, till exempel vid bihåleinflammation, vilket kan förklara varför en del människor med allergier nyser mycket.
Ett internationellt forskningsteam inom läkarvetenskap har studerat effekten av nysningar på molekylnivå, för att förstå vad som händer när det slutar fungera.
”Bihåleinflammation leder sällan till döden men har en enorm påverkan på livskvaliteten, och majoriteten av symptomen kommer från dålig rensning av slemhinnorna”, skriver en av författarna, Noam A. Cohen vid University of Pennsylvania, i ett pressmeddelande.
”Genom att förstå processen och varför patienter med bihåleinflammation inte lyckas rensa slemhinnorna i näsa och bihålor, kan vi utveckla nya strategier för att kompensera deras dåliga rensning av slemhinnorna och förbättra deras livskvalitet”.
Forskarna observerade hur cellerna i näsan rensar bort slem med hjälp av vävnad från möss, som odlats fram på konstgjord väg. De studerade cellernas biokemiska respons på en simulerad nysning eller luftpuff, och upprepade några av experimenten med cellvävnad från bihålor och näsgångar hos människor med bihåleinflammation respektive friska människor.
De upptäckte att celler från patienter med bihåleinflammation responderade annorlunda jämfört med normala celler.
”Jag är säker på att moderna biokemiska studier av ciliernas svängningsfrekvens kommer att hjälpa oss att hitta nya behandlingsmetoder för kronisk bihåleinflammation”, kommenterade Gerald Weissmann, chefredaktör på tidskriften The FASEB, i pressmeddelandet.
”Jag är mycket mindre säker på vår förmåga att lösa svåra datorkrascher. Vi vet nu varför vi nyser. Datorkrascher kommer förmodligen att vara ett mysterium för alltid.”
Studien publicerades i augustiutgåvan av tidskriften The FASEB. Översatt från engelska.