Efter stor dramatik flydde Nyima Lhamo från Tibet för fem månader sedan. Med sig bär hon arvet från sin morbror, Tulku Tenzin Delek Rinpoche, som offrade sitt liv för den tibetanska identiteten och kulturen.
Myndigheterna sade att det var en hjärtinfarkt, men Nyima Lhamo trodde inte på att hjärtinfarkt var orsaken till att hennes morbror hade dött i det kinesiska fängelset.
– Hans läppar var svarta. Jag tror att de förgiftade honom.
Därmed anklagades Nyima för att ”läcka statshemligheter till världen utanför” och sattes i förvar.
Tulku Tenzin Delek Rinpoche var inte bara Nyimas morbror, han var också en högt aktad andlig ledare. Många såg upp till honom och lyssande på vad han hade att säga, berättar hon. Han var en enkel man. En hederlig och principfast medborgare som förespråkade icke-våld. Han dedikerade hela sitt liv åt att främja den tibetanska kulturen.
I många år jobbade han med att utveckla skolor, vårdinrättningar och religiösa institutioner för tibetanska nomader i Litang-området. Han engagerade sig också i miljöfrågor. I takt med att Rinpoches inflytande växte började lokala tjänstemän att uppleva honom som ett hot, skriver Free Tibetan Heroes. Redan i slutet av 90-talet började kinesiska myndigheter att övervaka honom.
”Själv antog han att kineserna ville röja undan honom.”
2002, när Nyima var 12 år, fängslades Rinpoche. Han anklagades för att ha deltagit i ett bombdåd i provinshuvudstaden Chengdu, och dömdes till döden. Själv antog han att ”kineserna” ville röja undan honom på grund av hans engagemang i Tibet-frågor.
FN och internationella människorättsorganisationer kritiserade fallet, och 2005 omvandlade kinesiska myndigheter Rinpoches straff till livstids fängelse.
– Han hade inte begått något brott över huvud taget. Han följde alltid Kinas lagar när han stod upp för det tibetanska folket. Jag hoppades hela tiden att han skulle släppas snart, men jag hade fel. Det tog 13 år, och till slut dog han i kinesiskt fängelse, säger Nyima.
– När vi fick informationen om min morbror blev hela min familj förkrossad. Vi hade en väldigt smärtsam miljö hemma.
Tulku Tenzin Delek Rinpoche.
Först nekades familjen att se kroppen. Nyimas mamma var ifrån sig av sorg. Hon slog sitt huvud i väggen, om och om igen. Det hela gick så långt att Nyima försökte att ta sitt liv utanför fängelset i Chengdu. Först då lät myndigheterna henne se kroppen. Den var övertäckt, men Nyima hann uppfatta att allting inte stod rätt till.
I och med att hon ifrågasatte myndigheternas version av orsaken till dödsfallet fann hon alltså sig själv i ett kinesiskt häkte, tillsammans med sin mor, anklagad för att ha ”läckt statshemligheter”. De var frihetsberövade i 18 dagar.
Myndigheterna försökte tvinga dem att skriva under ett dokument med tre punkter: de skulle lova att inte sprida information om morbrodern, de skulle lova att inte diskutera honom med någon, och de skulle lova att inte anklaga myndigheterna för att ha förgiftat honom.
”Senare fick de dock veta att en tjänsteman hade skrivit under å deras vägnar.”
– Min mamma svarade till myndigheterna: Jag läser inte kinesiska och jag har ingen information, så jag vet inte vad som står på pappret. Men om det är kopplat till Tenzin Delek Rinpoche, vad som helst om Tenzin Delek Rinpoche, så kommer jag inte att skriva under, inte ens under pistolhot, berättar Nyima.
De skrev aldrig under dokumenten. Senare fick de dock veta att en tjänsteman hade skrivit under å deras vägnar.
Utanför pågick protester. Tibetanska representanter krävde en obduktion, och att myndigheterna skulle lämna tillbaka Rinpoches kvarlevor så att de kunde begrava honom på ett traditionellt vis. Vädjan fick inget gehör.
Vid ett tillfälle öppnade kinesiska säkerhetsstyrkor eld mot protesterande i närliggande Nyagchuka, för att ”kontrollera folkmassan”. Flera tibetaner skadades, däribland nunnor.
Så småningom kremerades kroppen, utan att ha genomgått obduktion.
Jag har offrat mycket för att göra det här.”
–Nyima Lhamo
Nyima hade kommit på andra tankar. Om hon lyckades fly landet skulle hon ha möjlighet att berätta för världen vad hennes folk utsätts för. För fem månader sedan lyckades hon ta sig till Dharamsala i norra Indien, som är tibetanernas exilsamhälle.
Innan hon kom till Sverige har hon besökt Schweiz och Beligen och talat om Kinas övergrepp i Tibet.
– Jag har offrat mycket för att göra det här. Jag har lämnat min sexåriga dotter och min mor i Tibet, och jag vet att jag försätter dem i fara. Men jag gör detta eftersom vi har lidit mycket, och tibetaner fortsätter att lida.
Motivation och mod får Nyima när hon tänker på allt som hennes morbror gjorde under sin livstid, och när hon tänker på sin mammas kamp för att skipa rättvisa när morbrodern hamnade i fängelse. Hon känner att nu är det hennes tur.
Tibetaner greps när Xi kom på besök
Kina utvecklar Tibet ekonomiskt, till exempel genom stora infrastrukturprojekt, men när det kommer till respekt och mänskliga värderingar ser Nyima ingen ljusning. Tibetanernas kulturella ande är dock stark, säger hon. De har genomlevt över ett halvt sekel under kinesiskt förtryck.
I och med den teknologiska utvecklingen är det idag svårare för den kinesiska regimen att kontrollera information. Därmed blir allt fler tibetaner medvetna om det politiska läget i Kina och i världen runtomkring.
– Många tibetaner i Tibet riktar sin tillit och sitt hopp till det internationella samfundet, säger Nyima Lhamo.
