Grekland hotas återigen med att stängas av från Schengensamarbetet när övriga EU desperat söker en lösning på flyktingkrisen.
– Om man inte lever upp till de förpliktelser man har enligt Schengensystemet då måste ju det få någon form av konsekvenser, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).
Budskapet från människorättssidan är tydligt utanför Marinmuseum i Amsterdam där EU:s inrikes- och justitieministrar möts sedan i morse.
”Europas ledare: det är inte valen ni bör oroa er över – det är historieböckerna”, hälsas från Amnesty International som i hamnen ankrat en fejkad flyktingbåt med dockor i flytväst.
Samtidigt pressas ledarna i en lång rad EU-länder av missnöjda väljarskaror som vill se färre flyktingar i sina länder. Däremellan försöker EU-ländernas ansvariga ministrar hitta rätt balansgång att vandra på.
Grekland kastas ut?
För tillfället står återigen Grekland i skottlinjen.
– Grekland måste förstärka sina resurser och acceptera hjälp, varnar Österrikes inrikesminister Johanna Mikl-Leitner på väg in till mötet.
– Vi vill rädda Schengen, vi vill ha en gemensam europeisk lösning, men klockan tickar, säger tyske kollegan Thomas de Maiziere.
– Det kan handla om att Grekland under en tid lämnar delar av Schengensamarbetet. Det kan handla om att Grekland får ett kraftigt stöd från Frontex – eller det som kommer att bli Frontex – för att hjälpa till att upprätthålla sin gräns, konstaterar i sin tur Sveriges Anders Ygeman från sitt frukostbord.
Nederländernas migrationsminister Klaas Dijkhoff har en tuff vår framför sig när han ska leda arbetet för att ena sina kollegor från övriga 27 EU-länder mitt under flyktingkrisen. (Foto: Wiktor Nummelin/TT)
Asylfördelning
Ygeman betonar att det inte bara handlar om Grekland utan även om att verkligen genomföra de andra beslut som EU redan fattat. Framför allt de 160 000 asylsökande som ska fördelas från Italien och Grekland till övriga länder.
Siffran över antalet fördelade är fortfarande generande låg: 331 stycken.
– Ska man kunna undvika att länderna har egna gränskontroller och att Schengensamarbetet därmed urholkas då måste EU ta kontroll över den yttre gränsen och vi måste få på plats den omfördelning som EU har beslutat om, säger Ygeman i Amsterdam.
Möter Danmark
Parallellt med EU-mötet kommer inrikesministern att träffa sin danske kollega separat för att diskutera praktiska följder av de kontroller som återinförts över Öresund. De ska bland annat prata om hur man kan göra det enklare för exempelvis skolklasser och ungdomslag att röra sig över gränsen. Och hur man underlättar för de danskar som reser fram och tillbaka till Bornholm via Skåne.
– Vårt mål är att se till att de gränskontroller, de id-kontroller som vi har mellan Sverige och Danmark ska ställa till med så få problem som möjligt för pendlarna. . . Vi ska prata om hur de här kontrollerna går till och hur de kan ske på ett så smidigt sätt som möjligt, säger Anders Ygeman.
Avtal med Turkiet
EU-ledare och tunga företrädare för medlemsländerna har på sistone allt oftare varnat för att flyktingkrisen är en rent existentiell fråga för EU.
En av nyckelpunkterna är den uppgörelse med Turkiet som EU-länderna slöt i slutet av november, där tre miljarder utlovades i stöd till syriska flyktingar i Turkiet, i utbyte mot bättre turkisk kontroll över gränsen mot Grekland.
Än så länge syns inte mycket resultat av det. Å andra sidan har pengarna från EU ännu inte skakats fram, på grund av oenighet om finansieringen.
EU:s utrikeschef Federica Mogherini, för tillfället på resa i Turkiet, är dock optimist.
– Samtal pågår och jag är väldigt säker på att summan som det beslutades om kommer att finnas där, inom rimlig tid, säger Mogherini i Ankara, enligt AFP.
Aktivister från människorättsorganisationen Amnesty International protesterar med hjälp av båtar på Amsterdams kanaler i samband med måndagens ministermöte. (Foto: Peter Dejong/AP/TT)
