loadingKalixlöjrom är ett exempel på ett svenskt livsmedel som har skyddad ursprungsbeteckning. Arkivbild. (Foto: Janerik Henriksson/TT)
Kalixlöjrom är ett exempel på ett svenskt livsmedel som har skyddad ursprungsbeteckning. Arkivbild. (Foto: Janerik Henriksson/TT)
Inrikes

Nyårslyx behöver inte vara äkta

Epoch Times

I dag tar löjrommen och champagnen plats på många matbord. Men hur pass äkta är nyårsglamourens livsmedel?

Nyårsfirandet kan innebära en rad olika måsten på inköpslistan när det kommer till att inhandla mat och dryck. Samtidigt växer efterfrågan på ”äkta vara” i takt med att alternativen i butikshyllan blir fler.

En produkts ursprung ska framgå av märkningen, i alla fall om den utger sig för att vara en kvalitetsvara.

– Dels är det ett skydd för producenterna i en viss region, sedan är det en kvalitetsstämpel för konsumenten, säger Martin Berger, områdesjurist vid Patent- och registreringsverket (PRV).

Tre olika beteckningar

I Sverige finns tre olika märkningar på livsmedel: skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterad traditionell specialitet. Beteckningarna skyddas i sin tur av olika EU-förordningar.

– Det här skyddar det europeiska matarvet från erosion. Det förhindrar att många köps upp eller flyttar sin produktion till andra platser, säger Pontus Elvingson, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

Det mousserande vinet champagne är ett känt exempel på skyddad ursprungsbeteckning. Dels måste vinet vara producerat i det franska distriktet Champagne, och dels måste vinet ha framställts enligt ”champagnemetoden”.

– Europa är en kulturell vaga för många olika maträtter. Den här typen av lagstiftning ger ett regionalt monopol att verka under. Det är bara producenter inom en viss region som har rätt till namnet, säger Pontus Elvingson.

Oanmälda kontroller

En kvalitetsprodukt kan erbjudas på restaurangmeny, men kan lika gärna vara ett falskt påstående.

– Det finns oerhört många fel på menyerna. Det kan stå Kalix löjrom, svensk oxfilé, eller odlad norsk lax på menyn. Många gånger upptäcker vi att det inte överensstämmer med de inköpta råvarorna.

Men det för en vanlig konsument är det inte helt lätt att ta reda på sanningen.

– Man kan misstänka saker och ting, men oftast kan man inte smaka, man kan inte se på det och det är väldigt svårt ta sig in på baksidan och begära handlingar på varifrån man köpt in någonting.

(TT)

Fakta: Exempel på ursprungsbeteckning
Strängast är kraven på skyddade ursprungsbeteckningar där råvaruproduktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område.
Sverige:

  • Hånnlamb
  • Upplandskubb
  • Kalix löjrom
  • Bruna bönor från Öland
  • Hushållsost
  • Falukorv
  • Skånsk spettekaka
  • Svecia

EU:

  • Cognac (FR)
  • Calvados (FR)
  • Parmigiano Reggiano (Italien)
  • Prosciutto di Parma (Italien)
  • Gorgonzola (Italien)
  • Gruyère (Frankrike)
  • Danablu (Danmark)
  • Jamón Serrano (Spanien)

Källa: Patent- och registreringsverket/Livsmedelsverket

 

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKalixlöjrom är ett exempel på ett svenskt livsmedel som har skyddad ursprungsbeteckning. Arkivbild. (Foto: Janerik Henriksson/TT)
Kalixlöjrom är ett exempel på ett svenskt livsmedel som har skyddad ursprungsbeteckning. Arkivbild. (Foto: Janerik Henriksson/TT)
Inrikes

Nyårslyx behöver inte vara äkta

Epoch Times

I dag tar löjrommen och champagnen plats på många matbord. Men hur pass äkta är nyårsglamourens livsmedel?

Nyårsfirandet kan innebära en rad olika måsten på inköpslistan när det kommer till att inhandla mat och dryck. Samtidigt växer efterfrågan på ”äkta vara” i takt med att alternativen i butikshyllan blir fler.

En produkts ursprung ska framgå av märkningen, i alla fall om den utger sig för att vara en kvalitetsvara.

– Dels är det ett skydd för producenterna i en viss region, sedan är det en kvalitetsstämpel för konsumenten, säger Martin Berger, områdesjurist vid Patent- och registreringsverket (PRV).

Tre olika beteckningar

I Sverige finns tre olika märkningar på livsmedel: skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterad traditionell specialitet. Beteckningarna skyddas i sin tur av olika EU-förordningar.

– Det här skyddar det europeiska matarvet från erosion. Det förhindrar att många köps upp eller flyttar sin produktion till andra platser, säger Pontus Elvingson, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

Det mousserande vinet champagne är ett känt exempel på skyddad ursprungsbeteckning. Dels måste vinet vara producerat i det franska distriktet Champagne, och dels måste vinet ha framställts enligt ”champagnemetoden”.

– Europa är en kulturell vaga för många olika maträtter. Den här typen av lagstiftning ger ett regionalt monopol att verka under. Det är bara producenter inom en viss region som har rätt till namnet, säger Pontus Elvingson.

Oanmälda kontroller

En kvalitetsprodukt kan erbjudas på restaurangmeny, men kan lika gärna vara ett falskt påstående.

– Det finns oerhört många fel på menyerna. Det kan stå Kalix löjrom, svensk oxfilé, eller odlad norsk lax på menyn. Många gånger upptäcker vi att det inte överensstämmer med de inköpta råvarorna.

Men det för en vanlig konsument är det inte helt lätt att ta reda på sanningen.

– Man kan misstänka saker och ting, men oftast kan man inte smaka, man kan inte se på det och det är väldigt svårt ta sig in på baksidan och begära handlingar på varifrån man köpt in någonting.

(TT)

Fakta: Exempel på ursprungsbeteckning
Strängast är kraven på skyddade ursprungsbeteckningar där råvaruproduktion, bearbetning och beredning av produkten måste ske inom ett avgränsat område.
Sverige:

  • Hånnlamb
  • Upplandskubb
  • Kalix löjrom
  • Bruna bönor från Öland
  • Hushållsost
  • Falukorv
  • Skånsk spettekaka
  • Svecia

EU:

  • Cognac (FR)
  • Calvados (FR)
  • Parmigiano Reggiano (Italien)
  • Prosciutto di Parma (Italien)
  • Gorgonzola (Italien)
  • Gruyère (Frankrike)
  • Danablu (Danmark)
  • Jamón Serrano (Spanien)

Källa: Patent- och registreringsverket/Livsmedelsverket

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024