Nu har forskare lyckats identifiera vissa av immunförsvarets celler som angriper magsårsbakterien Helicobacter pylori, en bakterie som också har stor betydelse för utvecklandet av cancer i magsäcken. Forskarna hoppas att upptäckten kan leda till bättre behandling för patienterna i framtiden.

Helicobacter pylori är den vanligaste bakteriella infektionen i världen och är en av riskfaktorerna bakom utvecklingen av magsäckscancer.

Bakterien orsakar en kronisk inflammation i magens slemhinna som kan leda till magsår och även elakartad cancertumör i magsäckens slemhinna. Eftersom magsäckscancer har ett smygande förlopp, upptäcks sjukdomen ofta i ett sent stadium och har då en dålig prognos. Den viktigaste behandlingen är operation och ibland i kombination med strålbehandling och cytostatika.

Åsa Lindgren är en av forskarna bakom avhandlingen från Sahlgrenska akademin, hon arbetar på avdelningen för mikrobiologi och immunologi.

– Vi vet inte på vilket sätt den kroniska inflammationen som orsakas av Helicobacter pylori påverkar utvecklingen av magsäckscancer. Det var därför intressant att studera hur immunförsvaret uppträder mot Helicobacter pylori i magslemhinnan, säger hon i ett pressmeddelande.

Immunförsvaret spelar en viktig roll i kampen mot magsårsbakterien upptäckte forskarna när de undersökte hur en typ av immunceller som kallas för NK-celler, det vill säga ”naturliga mördarceller”, reagerade på Helicobacter pylori.

NK-celler känner igen och dödar celler som är infekterade av virus, bakterier och tumörceller.

– Vi fann att en speciell typ av NK-celler var aktiva mot magsårsbakterien. Dessa NK-celler producerade cytokiner som är immunförsvarets signalämnen och ett försvar mot inkräktaren, förklarar Åsa Lindgren.

En hög andel NK-celler i tumörvävnad har betydelse för magsäckscancerpatienter, eftersom NK-cellerna hjälper till att eliminera tumörcellerna, har tidigare forskning visat. Därför anser forskarna att en aktivering av NK-cellerna är viktig i förhindrandet av tumörutvecklingen den nya upptäckten kan användas för att utveckla bättre behandlings- och diagnosmetoder.

– Detta skulle kunna betyda en möjlighet att diagnosticera magsäckscancer på ett tidigt stadium vilket därmed skulle innebära en bättre prognos för magsäckscancerpatienter, säger Åsa Lindgren.