Trots att flera viktiga delar av omorganisationen genomförts återstår det flera svåra utmaningar för polisen, konstaterar Statskontoret i sin utredning. Bland annat har det tagit för lång tid att tillsätta cheferna.
Enligt Statskontoret behövs det att medarbetarna i högre grad måste få vara delaktiga i förändringsarbetet. En annan prioriterad fråga är att stärka det lokala polisarbetet, skriver Statskontoret i ett pressmeddelande.
Att tillsätta de ordinarie cheferna längst ut i organisationen har tagit för lång tid, enligt Statskontoret. ”Det har bland annat medfört att kommunikationen om förändringarna har försvårats”. Konsekvensen har blivit ett glapp mellan chefers och medarbetares bild av förändringen. Polisledningen måste i fortsättningen bli bättre på att kommunicera och förankra förändringsarbetet.
Statskontoret anser dessutom att det lokala arbetet måste stärkas om målet ”närmare medborgarna” ska kunna uppfyllas.
Stärkt lokalarbete
Mer än hälften av polisens resurser ska ligga i lokalpolisområdena. Statskontoret konstaterat att det lokala arbetet måste stärkas och att lokalpolisområdena måste ”ges förutsättningar att arbeta långsiktigt med kontinuerliga resurser”.
Redan för tre veckor sedan gick rikspolischef Dan Eliasson ut och presenterade åtgärder som myndigheten ska vidta för att möta flera av de problem Statskontoret nu lyfter fram.
Ett tidigare beslut från i våras om 700 nya civilanställda kompletteras med ett beslut om ytterligare 600 civila som ska anställas nästa år.
Justeringar ska göras i omorganisationen. Främst undersöks hur man ska ”skruva på” stödfunktioner som HR-, IT-, ekonomi-, rätts- och kommunikationsavdelningarna.
Kommer mera
En satsning ska göras på medarbetarna där man bland annat ska jobba för att långsiktigt få upp lönerna och för att skapa bättre utvecklings- och karriärmöjligheter i arbetet.
Man jobbar vidare på gamla, och tar fram nya, åtgärder för att förbättra utredningsresultaten med hjälp av teknik, arbetsmetoder, bemanning med mera. Verksamhetsuppföljningen ska dessutom förbättras.
Statskontorets regeringsuppdrag – som gavs redan året före omorganisationen – handlar om att följa upp om ”förändringen haft avsedda effekter i förhållande till regeringens syfte och mål”. I grund och botten handlar det om mål i form av ett förbättrat resultat och en högre kvalitet i polisens arbete.
Meningen är att Statskontoret ska ”lämna förslag på åtgärder som regeringen eller den nya Polismyndigheten kan vidta för att underlätta omställningen och undvika att polisens verksamhetsresultat påverkas”.
Dagens rapport är den första av tre. Den andra delrapporten kommer om ett år och slutrapporten först hösten 2018.
(TT)
Polisorganisationen |
Efter en sammanslagning av de tidigare 21 länsindelade polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium blev Polismyndigheten en myndighet den 1 januari 2015. Myndigheten leds av rikspolischefen (RPC) som ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet. RPC utses av regeringen. Nuvarande RPC, Dan Eliasson, tillträdde i samband med den nya organisationen. Regionpolischefer leder arbetet i sju polisregioner som ansvarar för bland annat utredningsverksamhet, brottsförebyggande verksamhet och service inom sina respektive geografiska områden – Nord, Mitt, Bergslagen, Stockholm, Öst, Väst och Syd. För hela myndigheten finns fem gemensamma avdelningar som ska ”tillgodose verksamhetens och ledningens behov av strategisk styrning, verksamhetsnära stöd och stöd av mer administrativ karaktär”. Avdelningarna är: IT-avdelningen Rättsavdelningen Ekonomiavdelningen HR-avdelningen Kommunikationsavdelningen Nationella operativa avdelningen (Noa) ska ”inrikta och leda polisverksamheten nationellt och internationellt samt stödja polisregionerna”. Det som tidigare hette Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) har bytt namn till Nationellt forensiskt centrum (NFC). Källa: Polismyndigheten |
De sju polisregionerna |
Polismyndigheten är uppdelad i sju regioner, som i sin tur är uppdelade i polisområden och lokalpolisområden. De sju regionerna är: Nord: Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten med administrativa huvudorten Umeå. Mitt: Gävleborg, Uppsala och Västmanland med huvudort Uppsala. Bergslagen: Örebro, Värmland och Dalarna med huvudort Örebro. Stockholm: Stockholm och Gotland med huvudort Stockholm. Öst: Sörmland, Östergötland och Jönköping med huvudort Linköping. Väst: Västra Götaland och Halland med huvudort Göteborg. Syd: Kalmar, Kronoberg, Blekinge och Skåne med huvudort Malmö. Källa: Polismyndigheten |