Ukrainas nya västorienterade premiärminister Volodymyr Hrojsman lovar att med fast hand städa upp i det krisdrabbade landet. Men reformivrare oroas av att flera expertministrar i regeringen ersätts med personer från det politiska etablissemanget.
– Jag kommer att visa vad det verkligen innebär att leda ett land, sade Hrojsman inför omröstningen i parlamentet, där han godkändes som ny premiärminister med 257 röster mot 50 på torsdagen, enligt AFP.
Det var i söndags som Arsenij Jatsenjuk meddelade att han beslutat att kliva ner från posten på grund av den politiska krisen i landet.
Lovar bekämpa mygel
Förhoppningen är att en ny ministär under Hrojsman ska kunna bryta det dödläge som hindrat försök att bekämpa korruption och försenat stora skuldåterbetalningar till utländska långivare. I sitt tal inför parlamentet lyfte Hrojsman även fram att han vill stärka banden med resten av Europa. Han har tydligt ställt sig bakom de åtstramningar som krävts av IMF i utbyte mot det ekonomiska räddningspaketet.
38-åringen blir nu Ukrainas yngsta premiärminister någonsin och beskrivs, enligt AFP, av sin bundsförvant president Petro Porosjenko som en ”politiker från en ny generation”. Hrojsman förde en relativt anonym tillvaro som borgmästare i en mindre stad i västra Ukraina fram tills för två år sedan, då han flyttade till Kiev efter att det ryskstödda styret störtades i revolten 2014. I oktober samma år valdes han in i parlamentet under Porosjenkos vingar och utsågs till talman strax därpå.
Teknokrater lämnar
Hrojsman har vunnit erkännande som en enande kraft då han lyckats hålla det vanligtvis stormiga parlamentet under hyfsad ordning.
Samtidigt har reformivrare uttryckt oro över att flera erfarna väststödda teknokrater nu lämnar regeringen, som i sin nya tappning väntas stärka Porosjenkos inflytande över den ekonomiska politiken. På den tunga finansministerposten ersätts den respekterade Natalie Jaresko med Oleksandr Danyljuk, som är vice stabschef hos presidenten. Även posten som ekonomiminister och förste vice premiärminister tros vikas åt en Porosjenko-allierad.
Har inte uppfyllt lånevillkoren |
Regeringskrisen i Ukraina uppstod sedan landets regering, med premiärminister Arsenij Jatsenjuk, inte klarat av villkoren i IMF:s stödprogram från våren 2015. Korruptionsbekämpningen haltar och krav på genomgripande reformer har inte uppfyllts, vilket satt stopp för nödlån. Efter den så kallade majdan-revolten 2014, där den Moskva-trogne president Viktor Janukovytj avsattes, hamnade Ukraina i konflikt med Ryssland, som annekterade Krim och även uppges ha stött ett väpnat uppror i landets östra delar. Över 9 000 människor har enligt FN dödats i strider mellan regeringstrupper och separatister sedan april 2014. Mer än 1,5 miljoner ukrainare har till följd av striderna tvingats fly från sina hem. Ukraina fick ett stödprogram värt 40 miljarder dollar beviljat våren 2015, med villkorade nödlån från bland annat IMF, EU, USA och länder som Japan och Sverige. |