Lättare, mer allergivänliga och en nygammal valör som gör comeback. Nu är de nya kopparfärgade en- och tvåkronorna och de guldfärgade femkronorna här.

Mynt till ett värde av 2,5 miljarder kronor som finns i svenska hem blir värdelösa i juni nästa år.

Inför ett stort pressuppbåd häller riksbankschefen Stefan Ingves upp de drygt 300 kronorna ur glasburken som han har med sig till växlingskontoret. Nu börjar nästa fas i Riksbankens sedel- och myntutbyte.

– Det innebär att det är dags att använda eller lämna in de här mynten, säger Stefan Ingves.

Den 30 juni 2017 blir de nuvarande en-, två- och femkronorna värdelösa och genomsnittssvensken har cirka 780 kronor i mynt hemma, enligt Riksbanken.

Mynt- och sedelbytet har flera orsaker.

– Den sedelserie vi har haft har cirka 30 år på nacken. Vi har behövt förnya och förbättra. Och de gamla mynten är för tunga, säger Stefan Ingves.

Lättare och allergivänligare

För ett år sedan presenterades fyra nya sedlar. Nu kommer de nya 100- och 500-kronorssedlarna som, likt de som kom i fjol, har nya säkerhetsdetaljer. Om man vickar på de nya sedlarna syns en färgskiftning och en rörelse i vissa detaljer på sedeln.

– De effekterna är svåra att kopiera och förfalska. Sedeln är också tryckt med koppartryck och det är en speciell lite sträv känsla när man känner på den. Det är inte ett blankt papper, säger Mårten Gomer, sedelteknisk expert på Riksbanken.

De nya mynten är nästan hälften så tunga som de gamla, och är nickelfria av allergiskäl.

– Tvåkronan kommer tillbaka för att det ska bli enklare att växla, säger Stefan Ingves.

Fyller på depåer

Att de nya mynten och sedlarna blir giltiga innebär inte att det omedelbart går att få en ny femhundring eller tvåkrona i handen.

– De kommer att spridas ut i depåer över hela landet och det kommer att ta ett tag innan man har fyllt på bankomaterna från Ystad till Haparanda, säger Ingves.

För att växla in dina gamla mynt gäller det att hitta en bank eller ett växlingskontor som har kontanthantering. Avgiften kan variera mellan noll kronor upp till 15 procent av beloppet som ska växlas in.

(TT)

 

Nya sedlar och mynt

Den 1 oktober 2015 började de nya 20-, 50-, 200-, och 1000-kronorssedlarna att gälla som betalmedel. Från och med den 3 oktober 2016 gäller även de nya 100- och 500-kronorssedlarna samt de nya en-, två- och femkronorna. Filmstjärnan Greta Garbo är avbildad på 100-kronorssedeln och operasångerskan Birgit Nilsson pryder 500-kronorssedeln. De nya sedlarna har säkerhetsdetaljer som ska vara svårare att kopiera än de gamla. De nya mynten är lättare än de äldre och nickelfria. Omkring fyra miljoner av den gamla tvåkronan som slutade präglas i början av 1970-talet finns fortfarande i omlopp, enligt Riksbanken. De gamla mynten blir värdelösa den 30 juni 2017. Sedlarna blir samtidigt ogiltiga som betalningsmedel. Riksbanken tar dock alltid emot gamla sedlar och kan växla in dem mot en avgift. Källa: Riksbanken.

Växla in mynt

Långtifrån alla bankkontor hanterar kontanter i dagsläget. En del banker har insättningsautomater för sedlar eller mynt på vissa kontor. Vissa banker, exempelvis Swedbank och Nordea, låter sina kunder växla in mynt och sedlar gratis. Handelsbanken tar ut en avgift på sju procent av beloppet som växlas in. Valutaväxlingskontor erbjuder ofta inväxling av mynt. Avgiften där kan variera mellan 10-15 procent av beloppet. Riksbanken har tagit fram en karta för att förenkla för dem som vill hitta ett bank- eller växlingskontor där det går att växla in mynt: myntkartan.se. Källa: Swedbank, Nordea, Handelsbanken, Forex, Svea Exchange, Riksbanken.