loadingOrganisationen Grenseløs kjærlighet höll en demonstration i Oslo på Alla hjärtans dag 2012. (Foto publiceras med Grenseløs kjærlighets tillåtelse)
Organisationen Grenseløs kjærlighet höll en demonstration i Oslo på Alla hjärtans dag 2012. (Foto publiceras med Grenseløs kjærlighets tillåtelse)
Inrikes

Norges migrationspolitik splittrar familjer

Susanne Willgren, Epoch Times

Tusentals norrmän som gifter sig med personer av annan nationalitet får inte bo med dem i Norge på grund av statliga inkomstkrav. Denna lag splittrar familjer och strider mot internationella konventioner, menar organisationen Grenseløs kjærlighet.

En norsk medborgare som gifter sig med en person av annan nationalitet måste tjäna minst 242 440 norska kronor om året för att partnern ska få uppehållstillstånd i Norge. Detta leder till att många familjer tvingas separera, och ofta hamnar barnen i kläm.

Organisationen Grenseløs kjærlighet verkar för att återförena familjer som splittrats på grund av norsk lagstiftning, säkra rättigheterna för familjer som söker återförening i Norge och ge råd och stöd till alla som drabbats.

En av föreningens viktigaste uppgifter är att visa hur regelverk och praxis påverkar familjer i Norge, berättar dess ordförande Frid Alstad Gaare. På alla hjärtans dag kommer organisationen Grenseløs kjærlighet att hålla en demonstration i Oslo, för att dra uppmärksamhet till frågan.

– Vi upplever att det är ett problem som få känner till. De flesta människor i Norge antar att familjeåterförening är en enkel sak, och att det är en rättighet som alla har, sade hon.

Isaac Ashley Prenevost och Mathilde Hallingstad Prenevost är ett av de par som separerats på grund av lagstiftningen. Maken, som är amerikan, tvingades åka tillbaka till USA i början av året för att hans norska fru inte tjänade tillräckligt med pengar. De båda träffades då de studerade i Kina.

”Jag blev helt bestört över att inte få uppehållstillstånd här, eftersom jag har både dotter och hustru här, och vi båda vill jobba,” sade Ashley Prenevost till NRK dagen innan han lämnade landet.

Grenseløs kjærlighet menar att dagens praxis med hänsyn till såväl familjeåterförening och utvisning bryter mot internationella regler, däribland barnkonventionen och den europeiska människorättskonventionen. Enligt Alstad Gaare så har Norge förlorat flera fall i domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourgh, men ”vägrar ändå att ändra på sin praxis”. Norge tar del av EES-avtalet och underordnar sig därför en stor del av EU:s regelverk.

2011 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourgh exempelvis att Norge gjort en överträdelse mot artikel 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv) i ett fall då de utvisat en kvinna från Dominikanska republiken som gift sig och fått två barn i Norge. Utvisningen skulle separera kvinnan från de två barnen, och domstolen betonade vad som var bäst för barnen.

Enligt Alstad Gaare finns det tusentals familjer i Norge som nekas rätten att leva tillsammans.

– Det är viktigt att lyfta fram hur stora konsekvenser det har för berörda familjer, när de nekas att leva tillsammans i Norge. För väldigt många är det inte möjligt att bosätta sig i den utländska partens hemland, och det enda alternativet blir att flytta till Sverige eller andra länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, sade Alstad Gaare.

På frågan om varför denna lag tillkommit hänvisade Birgitte Magnus Weyde, konsulent på Justis- og beredskapsdepartementets invandringsavdelning, till regeringens proposition i frågan från 2007. Där sägs bland annat att inkomstkraven kommer att stimulera unga människor att ta eget ansvar för sin ekonomiska situation, och för att garantera försörjningen för den inflyttade partnern.

I oktober lade den norska regeringen fram ett förslag om att höja inkomstkravet ytterligare. Det nya förslaget skulle innebära att den norska parten årligen måste tjäna över 261 700 norska kronor. Det finns en del undantag från regeln, bland annat för återförening för flyktingfamiljer som bildade familj redan i hemlandet.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingOrganisationen Grenseløs kjærlighet höll en demonstration i Oslo på Alla hjärtans dag 2012. (Foto publiceras med Grenseløs kjærlighets tillåtelse)
Organisationen Grenseløs kjærlighet höll en demonstration i Oslo på Alla hjärtans dag 2012. (Foto publiceras med Grenseløs kjærlighets tillåtelse)
Inrikes

Norges migrationspolitik splittrar familjer

Susanne Willgren, Epoch Times

Tusentals norrmän som gifter sig med personer av annan nationalitet får inte bo med dem i Norge på grund av statliga inkomstkrav. Denna lag splittrar familjer och strider mot internationella konventioner, menar organisationen Grenseløs kjærlighet.

En norsk medborgare som gifter sig med en person av annan nationalitet måste tjäna minst 242 440 norska kronor om året för att partnern ska få uppehållstillstånd i Norge. Detta leder till att många familjer tvingas separera, och ofta hamnar barnen i kläm.

Organisationen Grenseløs kjærlighet verkar för att återförena familjer som splittrats på grund av norsk lagstiftning, säkra rättigheterna för familjer som söker återförening i Norge och ge råd och stöd till alla som drabbats.

En av föreningens viktigaste uppgifter är att visa hur regelverk och praxis påverkar familjer i Norge, berättar dess ordförande Frid Alstad Gaare. På alla hjärtans dag kommer organisationen Grenseløs kjærlighet att hålla en demonstration i Oslo, för att dra uppmärksamhet till frågan.

– Vi upplever att det är ett problem som få känner till. De flesta människor i Norge antar att familjeåterförening är en enkel sak, och att det är en rättighet som alla har, sade hon.

Isaac Ashley Prenevost och Mathilde Hallingstad Prenevost är ett av de par som separerats på grund av lagstiftningen. Maken, som är amerikan, tvingades åka tillbaka till USA i början av året för att hans norska fru inte tjänade tillräckligt med pengar. De båda träffades då de studerade i Kina.

”Jag blev helt bestört över att inte få uppehållstillstånd här, eftersom jag har både dotter och hustru här, och vi båda vill jobba,” sade Ashley Prenevost till NRK dagen innan han lämnade landet.

Grenseløs kjærlighet menar att dagens praxis med hänsyn till såväl familjeåterförening och utvisning bryter mot internationella regler, däribland barnkonventionen och den europeiska människorättskonventionen. Enligt Alstad Gaare så har Norge förlorat flera fall i domstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourgh, men ”vägrar ändå att ändra på sin praxis”. Norge tar del av EES-avtalet och underordnar sig därför en stor del av EU:s regelverk.

2011 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourgh exempelvis att Norge gjort en överträdelse mot artikel 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv) i ett fall då de utvisat en kvinna från Dominikanska republiken som gift sig och fått två barn i Norge. Utvisningen skulle separera kvinnan från de två barnen, och domstolen betonade vad som var bäst för barnen.

Enligt Alstad Gaare finns det tusentals familjer i Norge som nekas rätten att leva tillsammans.

– Det är viktigt att lyfta fram hur stora konsekvenser det har för berörda familjer, när de nekas att leva tillsammans i Norge. För väldigt många är det inte möjligt att bosätta sig i den utländska partens hemland, och det enda alternativet blir att flytta till Sverige eller andra länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, sade Alstad Gaare.

På frågan om varför denna lag tillkommit hänvisade Birgitte Magnus Weyde, konsulent på Justis- og beredskapsdepartementets invandringsavdelning, till regeringens proposition i frågan från 2007. Där sägs bland annat att inkomstkraven kommer att stimulera unga människor att ta eget ansvar för sin ekonomiska situation, och för att garantera försörjningen för den inflyttade partnern.

I oktober lade den norska regeringen fram ett förslag om att höja inkomstkravet ytterligare. Det nya förslaget skulle innebära att den norska parten årligen måste tjäna över 261 700 norska kronor. Det finns en del undantag från regeln, bland annat för återförening för flyktingfamiljer som bildade familj redan i hemlandet.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024