Norge sörjer fortfarande. Ett år har gått sedan de två terrordåden tog 77 liv och skadade många fler.
Det som norrmännen aldrig hade kunnat föreställa skulle hända sig blev till skrämmande verklighet den 22 juli 2011: en ensam man, utklädd till polis, detonerade en bomb i en regeringsbyggnad, och sköt sedan kallblodigt ihjäl ett stort antal ungdomar som deltog på ett läger på ön Utöya – en plats som lägerdeltagarna har kallat "världens tryggaste plats".
Det har varit ett krisår med chock, svåra trauman och landssorg. Med en befolkning på knappt 4,7 miljoner, har en stor andel av norrmänen en koppling till personerna som omkom eller överlevde attentaten.
Den 22 juli hölls minnesstunder över hela Norge.
De överlevande efter massakern hade, tillsammans med anhöriga, möjlighet att återvända till Utöya på söndagen, där det arrangerades med tal, musik och minneshögtid.
En av dem som åkte dit var Martin Henriksen, tidigare ordförande i Arbeiderpartiets ungdomsförbund, AUF. Han undgick de båda attentaten med nöd och näppe. Han befann sig på Utöya fram till den 21 juli. Därefter skulle han jobba på regeringskansliet i Oslo, där han är politisk rådgivare på fiske- och kustdepartementet. Strax innan bomben detonerade lämnade han byggnaden för att återvända till Utöya. Han hann dock inte dit förrän massakern redan ägt rum.
– Första tiden hade jag självförebråelser. Det gick inte att glädja sig åt att ha undsluppit, när så många hade dött. Det har varit ett mörkt år. Men det har funnits mycket styrka i sammanhållningen. Nu känns det ljusare för var dag, berättar han för Epoch Times.
Martin Henriksen. (Foto: Scanpix)
På årsdagen samlades omkring 1000 personer på ön. Många av AUF:s medlemmar som deltog på lägret i fjol var där, och även många nya medlemmar. Ön Utöya som ligger några mil väster om Oslo, har sedan långt tillbaka i tiden varit den plats där Arbeiderpartiets ungdomsförbund har haft sina sommarläger.
– Idag var en dag med väldigt starka känslor. Det gjorde ont och det var sorgligt. Vi minns de döda, men det var också många leenden och mycket glädje. Det var roligt att träffas igen och uppleva gemenskapen. För mig är det ett bevis på att vi inte låter oss knäckas, säger han.
Ungdomsförbundet är varje dag präglat av den 22 juli, berättar Henriksen, men samtidigt är det mycket starkt.
– Det har varit mycket hårt drabbat, men har rest sig igen. AUF säger att man vill ta Utöya tillbaka, jag tror man kommer att klara det. Det goda övervinner det onda. Man får inte glömma: man kan även skapa något nytt och fint.
Henriksen anser att det är en viktig symbol att "ta tillbaka" ön, att en terrorist inte kan ta den ifrån dem.
Ann-Kristin Hagen från Gjövik åkte till fastlandet vid Utöya för att visa sitt deltagande. Hon är stolt över hur Norge har reagerat på händelsen. Hon sade att landet har blivit mer samlat, och att folk tänker efter och bryr sig om varandra.
– Den här dagen är viktig, särskilt för de som är direkt berörda. Det rör om inne i hjärtat när jag tänker på vad de upplevde ute på ön. De kan inte beskriva sina upplevelser, sade hon.
Statsminister Jens Stoltenberg höll flera tal under dagen. Bland annat vid kransläggningen utanför regeringsbyggnaden i Oslo, som fortfarande är skadad och övertäckt efter bomben, på Utöya, och vid kvällens arrangemang på Rådhusplatsen i Oslo, där flera av Norges folkkära artister framförde sin konst. Stoltenberg talade mycket om kärlek, tillit och omsorg.
Även norska kungafamiljen var närvarande. Från Sverige har bland andra socialdemokraten Mona Sahlin medverkat, och musikerna Mikael Wiehe och Laleh. Även den amerikanske artisten Bruce Springsteen närvarade.
Atmosfären i huvudstaden har varit stillsam och full av värme. Människor lade blommor och tände ljus. Vid lunchtid hölls en minnesstund i domkyrkan.
