Snart kan norska kvinnor komma att kallas till militärtjänst på samma villkor som män. 20-åriga Kjersti Sandvik, som drömt om att bli militär sedan barnsben, gillar förslaget. Hon är en av de kvinnor som redan idag frivilligt gör militärtjänst i Norge.
Under våren har politiska partier från såväl höger som vänster i Norge, enats om att införa ”könsneutral värnplikt” i landet. Detta innebär i praktiken att kvinnor och män kommer att kallas till militärtjänst på lika villkor.
En ändring i värnpliktslagen planeras, innan det kan omsättas i praktiken, berättar Laila Gustavsen från norska regeringens utrikes- och försvarskommitté.
Det handlar om att ha ett försvar som speglar befolkningen, sade Gustavsen, och som är representativt för samhällets kompetens. Hon menar att alla, enligt Norges likställdhetsideal, ska ha ”samma möjligheter att försvara landet”, oavsett social och kulturell bakgrund.
I dagsläget är cirka 10 procent varje år kvinnor av de 10 000 som gör värnplikten för första gången.
20-åriga Kjersti Sandvik har alltid drömt om det militära. Inspirerad av sin farbror i armén bestämde hon sig för att hon också ville göra militärtjänstgöring. Sedan ett halvår tjänstgör hon i första gardekompaniet i Hans Majestät Konungens Garde (norska livgardet), och hon har ytterligare 6 månader kvar i tjänsten.
Hans Majestät Konungens Garde är den norska härens största avdelning och den har runt 10 procent kvinnor. I Sandviks trupp, som består av 44 personer, är fem kvinnor.
– Vi måste jobba lite för att höras, vi har inte lika starka röster som männen, sade hon och tillägger:
– Men de är glada att vi är här.
Sandvik har avancerat till lagledare och tar därmed lite extra ansvar i gruppen, som handhar kanoner och maskingevär. Det är ingen skillnad i vilka uppgifter som åläggs kvinnor och män.
– Vi gör alla samma saker. Vi är ju inte lika [fysiskt] starka som männen, men vi måste i stort sett göra samma saker – samma militära exerciser och samma övningar, bära samma packning och samma tunga säckar, sade Sandvik.
Det är slitsamt att vara ute i fält med mycket jobb och litet mat, sade hon. Ibland sätts de på verkligt hårda prov. Sandvik minns särskilt det så kallade ”lueløp” – examensprovet för att bli vaktgardist och exempelvis få vakta det kungliga slottet.
Loppet pågick i 14,5 timmar ute i skogen med olika stationer, och Sandvik var så sliten då hon kom till den sista posten att laget fick hjälpa henne att fortsätta i mål.
– Sammanhållningen som laget visade, när de hjälpte varandra framåt, visade på en enorm samarbetsvilja. Vi kom igenom loppet, berättade hon.
Hon tycker att hon har lärt känna sig själv under tjänstgöringen, nu är hon klar över var hennes gränser går. De lär sig även att respektera andra, då de är tillsammans hela tiden och ska klara uppdragen tillsammans.
Sandvik tror att försvaret skulle fungera lite annorlunda ifall det var en större andel kvinnor i armén, eftersom de inte har samma fysiska kapacitet som männen.
Bland kritikerna till förslaget om att kvinnor skulle göra värnplikten är Torild Skard, som är ordförande för Norsk Kvinnesaksforening. Hon hänvisar till en text hon skrivit, där hon framlägger tvivel på att förslaget skulle främja jämlikhet mellan könen. Hon påpekar att kvinnorna är mer utsatta och fortfarande har det tyngsta ansvaret för födsel, amning och oavlönad omsorg om barn, sjuka och gamla.
”Att lägga på kvinnor en ny börda som värnplikten i denna situation är helt orimligt och kan förstärka de ekonomiska och sociala könsskillnaderna. Istället för mer jämlikhet blir resultatet ökad olikhet,” skrev hon.
Hon påpekar att kvinnor redan idag har tillåtelse att frivilligt söka sig till militärtjänsten på samma villkor som män. Värnplikt är något helt annat, menar hon, det handlar om att även de som inte önskar det ska tvingas till det.
I värnpliktsparagrafen står det idag att ”Norska manliga medborgare är efter utskrivningen värnpliktiga, från 1 januari det år han fyller 19 till utgången av det år han fyller 44”. Man vill nu att det ska stå ”Alla norska medborgare har krav och plikt att försvara landet”.
Ett beslut väntas fattas i mitten av juni.
Statsminister Jens Stoltenberg kallar beslutet om könsneutral värnplikt för ”modigt” och ”historiskt”.